– en växande utmaning på våra arbetsplatser
I takt med att arbetsmarknaden förändras, där teknologiska framsteg och nya arbetsmetoder ständigt omformar våra arbetsmiljöer, framträder behovet av ett mer effektivt och förebyggande arbetsmiljöarbete. På grund av denna utveckling, har även arbetsrelaterade hälsoproblem i Sverige förändrats.
Tidigare låg fokus på fysiska hälsoproblem, för att idag vara mer av en psykisk karaktär. Frågan är hur de ekonomiska och sociala konsekvenser av psykisk ohälsa i arbetslivet ser ut och varför det är så viktigt att arbetsgivare investerar i och främjar en säker och trygg arbetsmiljö.
Historisk förändring
Fram till millennieskiftet var arbetsrelaterade hälsoproblem i Sverige ofta associerade med fysiska sjukdomar, såsom problem med rörelseorganen och dylikt. Idag ser vi dock en omfattande förändring mot psykiska hälsoproblem, framförallt stressrelaterade tillstånd som utmattningssyndrom och ångesttillstånd. Det har med andra ord skett en ökning från 30 % år 2010, till att år 2022 öka till 46%. Sjuknotan kopplad till denna ökning av psykisk ohälsa uppgår till 32,6 miljarder kronor, medan den för fysiska (även kallad somatiska) ohälsan är 38,2 miljarder kronor.
Innebörden av detta är, att den psykiska ohälsan idag står för en väsentlig del av långtidssjukfrånvaron, vilket även betyder en förändring i arbetsrelaterade hälsoutmaningar. Intressant nog kan konstateras att den stressrelaterade ohälsan även ökat inom branscher som exempelvis bygg och transport. Här var tidigare den mentala ohälsan relativt. Dock har detta förändrats. Ibland när jag frågat chefer som arbetar inom byggsektorn exempelvis kring upphandlingar, kan de berätta att redan där har man grundat för en stress.
Förutom det som nämnt ovan, bidrar denna stress till olyckor. 2023 kan anses vara ett svart år vad gäller dödsolyckor. Att åtta människor dog under en och samma vecka, åtta individer som inte kommer att få komma hem till sina nära och kära är ett fullständigt misslyckande!
Kostnaden för psykisk ohälsa i arbetslivet
Kostnader för psykisk ohälsa på arbetsplatser är inte enbart en ekonomisk fråga, utan också en fråga om välbefinnande och arbetslivskvalitet.
Enligt en av Skandia nyligen publicerad rapport, belyses samhällskostnaderna för sjukskrivningar. Enligt denna rapport uppgår den årliga kostnaden för längre sjukskrivningar i Sverige till cirka 71 miljarder kronor. Av denna summa utgör psykisk ohälsa en betydande del, vilket speglar dess växande inverkan på arbetsmarknaden.
Denna kostnad innefattar inte bara sjuklöner och utgifter för sjukförsäkring, utan också indirekta kostnader som följd av produktivitetsförluster och behovet av ersättningsarbetskraft.
Medarbetare som är borta från arbetsplatsen på grund av psykiatriska diagnoser, kan leda till en kedjereaktion av andra negativa effekter. Nämnas kan ökad arbetsbelastning på övriga medarbetare, vilket i sin tur kan leda till högre stressnivåer och risk för ytterligare ohälsa och försvagning av organisationen.
Hela organisationen påverkas
Längre sjukskrivningar påverkar inte enbart den sjukskrivne, utan hela arbetsgrupper och organisationen i stort. Det påverkar arbetsklimatet och kan bidra till lägre arbetsmoral då arbetsbelastningen ökar på de kollegorna. Långvarig frånvaro på grund av psykisk ohälsa kan också leda till utmaningar i att upprätthålla kompetens och kunskap inom teamet, vilket i sin tur kan påverka organisationens konkurrenskraft och förmåga att nå sina mål.
Företag och organisationer som aktivt arbetar för att förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen kan göra en stor skillnad, inte endast för den sjukskrivne utan generellt. Genom att införa strategier som främjar mental hälsa, såsom stödprogram, flexibla arbetstider och en öppen dialog kring psykisk ohälsa, kan arbetsgivare bidra till att minska både de direkta som indirekta kostnaderna för psykisk ohälsa. Dessa åtgärder bidrar inte bara till en bättre hälsa för medarbetarna, utan även till en starkare och mer hållbar arbetsmiljö.
Främjande av arbetsmiljö och dess fördelar
En sund arbetsmiljö är inte bara en kostnadspost utan en strategisk investering som genererar både hälsoekonomiska vinster och produktivitetsförbättringar. Ett proaktivt arbetsmiljöarbete leder till konkreta fördelar såsom minskad sjukfrånvaro, förbättrad medarbetartrivsel och högre arbetskvalitet. Dessa aspekter ökar i sin tur produktiviteten och effektiviteten i organisationen.
Nyckeltalsinstitutet har i sin Branschsammanställning 2023 visat på hur företag inom olika branscher har sett direkta fördelar av att investera i arbetsmiljön. Företag som aktivt arbetar med att förbättra den psykosociala arbetsmiljön rapporterar ofta lägre nivåer av stress och utbrändhet bland sina anställda. Detta återspeglas i lägre sjukfrånvarotal och högre produktivitet. Till exempel har företag inom IT-sektorn som infört flexibla arbetstider och förbättrad kommunikation sett en märkbar förbättring i medarbetartrivseln och en minskning i personalomsättningen.
Snabba insatser – lägre kostnader
I en annan studie, som belyser samhällsekonomiska kostnader för sjukskrivningar, framgår det att investeringar i förebyggande hälsovård och tidiga rehabiliteringsåtgärder kan minska den totala sjukfrånvaron och därmed de ekonomiska bördorna för både samhället som företagen.
Konstateras kan, genom att investera i en sund arbetsmiljö, där humankapitalet är en post som värderas, säkerställs även företagets framtida framgång och hållbarhet. Att skapa en arbetsmiljö där medarbetarna känner sig trygga, uppskattade och upplever stöd, främjar man inte bara det individuella välbefinnandet, utan också en stark, produktiv och motståndskraftig organisation.
Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter
Arbetsmiljölagen i Sverige är en central del av att skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Den kräver att arbetsgivare aktivt jobbar för att minska risker för ohälsa och olyckor, inkluderande regelbunden utvärdering och förbättring av arbetsförhållandena. Föreskrifter från Arbetsmiljöverket, särskilt AFS 2015:4 om psykosocial arbetsmiljö och AFS 2020:5 om arbetsanpassning, ger specifika riktlinjer för att hantera risker och anpassa arbete vid ohälsa.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del i att främja en hälsosam arbetsplats. Det innefattar identifiering och hantering av potentiella risker, fysiska som psykiska, och involverar medarbetare, skyddsombud och fackliga företrädare. Denna process stärker inte bara arbetsmiljön utan även känslan av delaktighet och samhörighet bland anställda.
Att ge medarbetare möjlighet att bidra med sin åsikt och feedback kan hjälpa arbetsgivare att få värdefulla insikter om hur arbetsmiljön upplevs och vilka områden som behöva förbättras. Detta bidrar inte bara till mer effektiva lösningar utan också till en starkare känsla av samhörighet, delaktighet och engagemang bland medarbetarna.
Investeringsvärde i en sund arbetsmiljö
En sund arbetsmiljö är en central investering som leder till både hälsoekonomiska besparingar och ökad produktivitet. Genom att aktivt förbättra arbetsmiljön kan företag se en märkbar minskning i sjukfrånvaro, samtidigt som medarbetarnas trivsel och arbetskvalitet förbättras.
En hög sjukfrånvaro påverkar i förlängningen verksamhetens förutsättning att klara sitt uppdrag – att leverera tjänster eller produkter med hög kvalitet. Det är därför en klok strategi att arbeta förebyggande! Genom att investera i en sund arbetsmiljö gynnas alla parter, medarbetaren, företaget som samhället.
Källor:
Samhällskostnaden för längre sjukskrivningar
Branschsammanställning svenskt arbetsliv 2023 – Nyckeltalsinstitutet
Hälsoekonomi – så räknar du på vinsterna med god arbetsmiljö
Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv – Försäkringskassan
Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro
Rätt förutsättningar för sjukskrivning
Karenstak och högriskskydd – en översyn av karensavdraget och förslag på utökade undantag
Verktyg
För att förenkla beräkningen på vad en sjukskrivning kostar har vi bifogat följande lilla verktyg. Det är en beräkningsmodell, där du matar in all information och så kommer du att få en estimerad kostad på sjukskrivningen.
Sjukfrånvaro_beräkning kostnader.
