AktuelltArbetsanpassning & rehabiliteringSjuk under julledigheten
sjuk under julledigheten

Sjuk under julledigheten


Vad händer om du blir sjuk under julledigheten? Denna artikel kommer att gå igenom semesterlagens bestämmelser och dina rättigheter som anställd under din ledighet. Lär dig hur du navigerar situationer som sjukdom under julledigheten och hur du säkrar din välbehövliga vila. Få värdefull insikt om hur du hanterar dina semesterdagar och semesterlön när oförutsedda händelser inträffar.

Inledning

Sveriges arbetsrättsliga lagstiftning styr de rättigheter och förpliktelser som arbetstagare har på sin arbetsplats, vilket omfattar aspekter relaterade till semester och ledighetsanspråk. Semesterperioden utgör en väsentlig komponent i arbetslivet och dess rättigheter är fastslagna i semesterlagen (1977:480). Denna lag säkerställer att samtliga anställda är berättigade till semester, vilket är avgörande för att upprätthålla en sund arbetsmiljö och balans mellan arbete och fritid.

Inom ramen för denna lag specificeras bestämmelser om semesterns varaktighet, tidsmässig placering och semesterersättning, allt för att ge arbetstagare chansen till återhämtning och kvalitetstid med nära och kära. Dock uppstår frågan, vad inträffar om en anställd insjuknar under semestern?

Sjukdom under semestern kan vara en bekymmersam situation för både arbetstagare och arbetsgivare och det är därför mycket viktigt att samtliga är införstådda med vad som gäller om något sådant skulle inträffa. Detta så att situationen hanteras på ett korrekt och rättvist sätt.

Semesterrätten

Semester och ledighet är för många en efterlängtad period av kontinuerlig ledighet som ger medarbetare möjligheten att koppla av från arbetet och istället ägna sig åt andra aktiviteter. Det primära syftet med semestern är att erbjuda arbetstagarna en längre tid av ostörd vila och återhämtning.

Enligt semesterlagen har alla anställda rätt till minst 25 dagars semester per semesterår. Det är dock vanligt att många kollektivavtal föreskriver fler semesterdagar än så. Semesteråret sträcker sig under perioden 1 april, ett år fram till 31 mars påföljande år. Om en anställning påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret har arbetstagaren dock endast rätt till fem semesterdagar, detta enligt 4 § semesterlagen.

Semesteråret

Ledigheten ska tas ut under en bestämd period på året, oftast mellan juni och augusti, och kan endast sparas under vissa omständigheter. Att semestern ska förläggas under denna tidsperiod kan avtalas bort vilket innebär att det kan hända att vissa arbetsplatser exempelvis har sin semesterperiod mellan maj och september.

Under arbetsplatsens semesterperiod har man som arbetstagare rätt att få fyra av sina semesterveckor sammanhängande, det vill säga efter varandra. Huvudregeln är alltså att semestern ska tas ut under sommaren men den kan ofta tas ut under jul istället. Då behöver en överenskommelse göras mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om inte arbetsplatsens specifika semesterperiod ligger just då.

Spara semester till julledigheten

Som regel ska alltid minst 20 dagar av semestern tas ut under semesteråret. Detta är obligatoriskt eftersom semester inte bara är en rättighet utan även en skyldighet att ta ut. Resterande semesterdagar utöver de 20 får dock sparas till ett senare semesterår. Hur många dagar som får sparas beror på kollektivavtalet eller det enskilda avtalet.

Minimum semesterdagar är som sagt 25 dagar per semesterår. Detta innebär att 5 dagar får sparas. Har man å andra sidan rätt till exempelvis 28 dagar semester enligt sitt anställningsavtal har man rätt att spara 8 dagar. Sparade dagar ska tas ut inom fem år, från och med slutet av det semesterår som de sparades.

Läs mer om beräkning av semesterdagar här.

När sjukdom sammanfaller med ledigheten

Ibland kan tyvärr oförutsedda händelser inträffa under semestern, exempelvis sjukdom. Det är frustrerande att bli sjuk under semestern och att inte kunna ägna sig åt det man hade planerat. För att tackla detta scenario har man rätt att avbryta sin semester och istället ta ut de semesterdagar man förlorat vid ett senare tillfälle. Det är 15 § semesterlagen som föreskriver att om semesterledigheten infaller under en tid där arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdom eller arbetsskada ska, om arbetstagaren utan dröjsmål begär det, dessa dagar inte
räknas som semesterdagar. Denna regel gäller såväl vid betald som obetald semesterledighet.

Vid sjukdom ska alltså de semesterdagar där arbetstagaren är sjuk avräknas och istället omvandlas till sjukdagar. Detta innebär att arbetstagaren kommer att ha återstående semesterdagar som ska tas ut vid ett senare skede, denna semester kallas för ersättningssemester.

Samma princip gäller om en arbetstagare har ett barn som blir sjukt under semestern. När ens barn är sjukt, prioriterar man förstås deras vård och omsorg, vare sig det är semester eller inte. Att få vara ledig för vård av barn, s.k. VAB, är en lagreglerad rättighet. I en sådan situation får man som arbetstagare byta ut semesterdagar mot tillfällig föräldrapenning. Det innebär att istället för att använda sina semesterdagar kan man ansöka om föräldrapenning och ta hand om sitt sjuka barn. Detta ger föräldrar möjlighet att fokusera på sitt barns hälsa och välbefinnande utan att förlora sina uppskattade föräldradagar.

Att ha möjligheten att avbryta semestern vid sjukdom, antingen när det gäller en själv eller sina barn, är en värdefull rättighet som syftar till att upprätthålla balansen mellan arbete och privatliv. Det ger flexibilitet och säkerställer att du kan få den vila och återhämtning du behöver, trots oförutsedda händelser som kan uppstå under semestern.

Hur avbryts semestern?

Semesterlagens syfte är att skydda arbetstagares rätt till vila och avkoppling från arbetet varje år. Detta syfte tas från arbetstagaren om denne blir sjuk under semesterledigheten. Därav skiljer lagen på arbetstagarens semesterdagar och semesterlönegrundande frånvaro, alltså frånvaro till följd av sjukdom eller VAB.

För att arbetstagaren ska ha rätt att skjuta upp sina semesterdagar på grund av sjukdom eller VAB krävs att några krav enligt lagen är uppfyllda.

Oförmögen till arbete

15 § semesterlagen kräver först och främst att sjukdomen eller arbetsskadan är av sådan art att arbetstagaren är oförmögen till arbete. Det är endast vid hel sjukledighet eller hel ledighet på grund av arbetsskada som arbetstagaren kan åberopa denna regel om att förskjuta sin semesterledighet. Detta innebär att
endast i sådant fall där arbetstagaren hela dagen skulle vara förhindrad att arbeta om hen inte hade semester bör kunna omräknas till sjukdag. I praktiken innebär detta att om en sjukdag sammanfaller med en semesterdag, har den anställde rätt att betrakta den dagen som en sjukdag och behöver därmed inte använda en semesterdag. 

Utan dröjsmål

Ytterligare ett krav för att denna regel ska kunna åberopas och en arbetstagare ska kunna skjuta upp sin semester till följd av sjukdom är att arbetstagaren utan dröjsmål begär att hålla isär semesterdagarna och sjukdagarna.

Kravet på att en framställning ska ske “utan dröjsmål” torde få anses vara uppfyllt, om framställningen görs senast när arbetstagaren kommer tillbaka från semesterledigheten. Skulle det dock röra sig om förutsebar sjukfrånvaro, exempelvis en inbokad operation, så är det lämpligt att arbetstagaren redan före semesterledighetens början begär att de aktuella dagarna ska räknas av från de utlagda semesterdagarna. Detta uppfyller dels kravet på att framställningen ska göras utan dröjsmål, men det skapar även en möjlighet för parterna att komma överens om förskjutningen av semesterledigheten som ska ske så att semestern inte sammanfaller med sjukfrånvarotiden.

Enligt Arbetsdomstolen är det tillåtet att ett kollektivavtal föreskriver en bestämd tidsfrist för när senast ett styrkande av sjukdomen ska vara framställt. Detta gäller så länge det inte är oskäligt betungande. 

Arbetstagaren ska styrka skälen

Eftersom det är arbetstagaren som begär att semesterledigheten skjuts upp när denne blir sjuk under semestern är det denne som ska styrka de skäl som åberopas till sjukfrånvaron. Det finns ingen lagregel som bestämmer hur arbetstagaren ska styrka detta, men i normalfallet bör läkarintyg eller uppgifter från Försäkringskassan uppvisas. 

Att företaget håller verksamheten stängd under semesterperioden är utan betydelse. Rätten till avräkning av sina semesterdagar mot sjukdagar gäller oavsett om semestern är utlagd för den enskilde medarbetaren eller hela verksamheten.

När ska den förskjutna semestern istället förläggas?

När en semester förskjutits på grund av sjukdom ska den semesterledighet som återstår läggas ut i ett sammanhang. Detta gäller så länge inte arbetstagaren tillåter annat. Det finns ingen möjlighet för arbetstagaren att kräva att denna semester ska förläggas i omedelbar anslutning till den tidigare semesterledigheten.

Det är de vanliga reglerna om semesterförläggning som ska tillämpas när ersättningssemestern ska förläggas. Detta innebär att arbetstagaren och arbetsgivaren ska försöka komma överens om när ledigheten ska förläggas, men går det inte att komma överens är det upp till arbetsgivaren att förlägga semestern. Det är en del av arbetsgivarens ansvar att se till att en anställd nyttjar sin semester.

Ersättningssemester kan inte sparas, den måste alltid tas under det innevarande semesteråret. Har semesteråret löpt ut och arbetstagaren ännu inte tagit ut sin ersättningssemester kan det innebära att arbetsgivaren blir skyldig att ersätta arbetstagaren för den ekonomiska och ideella skada som arbetstagaren har lidit till följd av att inte ha fått ut sin ersättningssemester. Dock kan skadestånd endast krävas om anledningen till varför arbetstagaren inte tagit ut semester är till följd av orsaker som arbetsgivaren inte råder över, till exempel arbetstagarens sjukdom.

Skulle dock å andra sidan arbetstagaren till exempel i slutet av semesteråret vara kallad till repetitionsutbildning av plikt- och prövningsverket och arbetsgivaren har vetskap om detta, men ändå förlägger arbetstagarens ersättningssemester till denna tidsperiod, så kan arbetsgivaren riskera skadeståndsskyldighet.

Hur blir det med semesterlönen?

Enligt semesterlagen betalas semesterlön ut i samband med semesterledigheten. Skulle exempelvis en arbetstagare ha en utlagd semesterledighet på två veckor över jul och nyår, så ska arbetstagaren normalt få semesterlön för dessa två veckor i samband med ledigheten, vanligtvis sker utbetalningen månaden därpå. Skulle arbetstagaren bli sjuk under denna period och avbryter sin semesterledighet, är arbetstagaren inte skyldig att betala tillbaka semesterlönen för den tid som sjukdomen varar. Däremot har arbetstagaren å andra sidan inte rätt till ytterligare semesterlön när ersättningssemestern tas ut vid ett senare skede.

Detta innebär att syftet med att avräkna sina semesterdagar till sjukdagar bygger på en förutsättning att arbetstagaren under sjukledigheten lever på sjukpenningen, och sparar semesterlönen tills det är dags att ta ut ersättningssemestern.

Att bryta mot semesterlagen

Att få avbryta sin semester på grund av sjukdom eller skada är en lagskyddad rättighet. Detta innebär att det utgör ett brott mot semesterlagen om en arbetsgivare nekar en arbetstagare att omvandla sina semesterdagar till sjukdagar på grund av sjukdom eller skada, trots att;

  • sjukdomen/skadan är av sådan art att arbetstagaren är oförmögen till arbete under en
    hel dag,
  • begäran kommer in utan dröjsmål, och
  • arbetstagaren styrker sin sjukdom via till exempel läkarintyg.

Brott mot semesterlagen kan leda till att arbetsgivaren döms till att utge ersättning för uppkommen skada som drabbat arbetstagaren. När skadeståndet ska fastställas vägs först och främst den ekonomiska skadan in i bedömningen, men även arbetstagarens intresse av att erhålla semesterledighet och övriga omständigheter tas med i bedömningen. 

AD 2010 nr 35

I ett mål från Arbetsdomstolen hade en arbetstagare ett sjukt barn under fyra dagar under arbetstagarens semesterledighet. Barnets sjukdom gav arbetstagaren rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning enligt föräldraledighetslagen (1995:584). Arbetsgivaren nekade den anställde att få avräkna dessa dagar från semesterledigheten. Enligt Arbetsdomstolen var detta ett felaktigt beslut av arbetsgivaren som i målet dömdes för brott mot semesterlagen samt för kollektivavtalsbrott genom att vägra arbetstagaren betald ledighet. Kommunen som var arbetsgivare i det aktuella fallet dömdes till att betala arbetstagaren allmänt skadestånd med 30 000 kr.

Avslutande sammanfattning

Sammanfattningsvis ger semesterlagen alla anställda rätten till att avbryta sin pågående eller inte påbörjade semester på grund av sjukdom, skada eller VAB. De dagar av semestern som går förlorade omvandlas till sjukdagar och semesterdagarna kan istället tas ut vid ett senare tillfälle. Sjukdagar under semestern omvandlas helt enkelt till ersättningssemester.

För att kunna göra denna omvandling krävs att vissa krav enligt lagen är uppfyllda, inklusive att
sjukdomen är av sådan art att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och att begäran om att avbryta sin semester görs utan dröjsmål. Att avbryta sin semester vid sjukdom är en viktig rättighet som bidrar till att upprätthålla balansen mellan arbete och privatliv och ger arbetstagare möjlighet att få den vila och återhämtning de behöver, trots oförutsedda händelser.

Relaterat

  • Uppsägning på grund av sjukdom

    Uppsägning på grund av sjukdom

    Vet du vad som gäller för en uppsägning på grund av sjukdom? Får en sådan uppsägning genomföras? Föreställ dig en situation där en anställd på ett äldreboende, efter en olycka, blir beroende av rullstol. Denna förändring påverkar den anställdes förmåga att vårda patienterna, och behöver nu stöd av en kollega vid varje patientbesök. I denna…

  • Psykisk ohälsa i arbetslivet

    Psykisk ohälsa i arbetslivet

    – en växande utmaning på våra arbetsplatser I takt med att arbetsmarknaden förändras, där teknologiska framsteg och nya arbetsmetoder ständigt omformar våra arbetsmiljöer, framträder behovet av ett mer effektivt och förebyggande arbetsmiljöarbete. På grund av denna utveckling, har även arbetsrelaterade hälsoproblem i Sverige förändrats. Tidigare låg fokus på fysiska hälsoproblem, för att idag vara mer…

  • Alkohol under jul

    Alkohol under jul

    Många av våra svenska traditioner innefattar alkohol under julfirandet. Släkten är på besök, paketen ligger under granen och glöggen står uppdukad. Julen är en tid för avkoppling och njutning, men det är också en tid då alkoholkonsumtionen kan öka. Att en förhöjd alkoholkonsumtion under julledigheten kan leda till negativa konsekvenser för både hälsan som i…

Vill du få våra nyheter direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev