Din varukorg är för närvarande tom!
Arbetsmiljö lagar
Arbetsmiljöregleringens tillkomst
och utveckling ur ett historiskt perspektiv
Vi har sedan lång tid tillbaka haft lagar och regler som hanterar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare för att uppnå en god arbetsmiljö samt förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.
Bland de tidigaste av dessa regleringar kan landslagslagarna nämnas. Redan 1303 framfördes att en person inte hade rätt att vara lösdrivare. Det förelåg ett tjänstetvång och innebar att de som inte hade medel att kunna försörja sig och tillhörde de medellösa klasserna, var tvungna att ta en tjänst för att därigenom ha försörjningskravet tillgodosett.
I stadgan som Magnus Birgersson var upphovsmakare till ålades alla som var kringstrykare att inom en viss utsatt tid skaffa sig försörjning, dvs ett arbete. Straffet för att inte skaffa sig en försörjning kunde resultera i spöstraff och att få öronen avskurna.
Fack:app din digitala guide och rådgivare direkt i mobilen
Genom att använda dig av Fack:appen kan du som arbetsgivare, förtroendevald eller arbetstagare alltid vara säker på att få det senaste inom lagar och föreskrifter som är kopplade till arbetsmiljö.
Fack:app hjälper dig att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och därutöver även med dokumentationen som krävs.
Artikeln innehåller
Tjänstehjonslagstiftningen – reglerade relationen mellan husbonden och tjänstehjonet
Tjänstehjonslagstiftningen blev mer satt i fokus och mer allomfattande när Gustav Vasa utfärdade sin stadga 1540.
Orsaken till detta är att under denna tid blev staten mer involverad gällande arbetskraftsregleringen samt att merkantilismen satte sin prägel på Sveriges ekonomi och näringsliv. Staten, i detta fall Sverige skulle vara en ekonomisk enhet och för att göra Sverige rikt behövdes en enhetlig syn både inom landet som ut mot övriga stater.
Gustav Vasas påverkan
När Gustav Vasa klev upp på tronen påverkades tjänstetvångsbestämmelserna av orsaker som hade sin utgångspunkt i att vi övergick till att bli en protestantisk stat och att Gustav Vasa ville skapa en stark nationalstat.
Alla skulle arbeta för statens bästa, dvs både för sig själva som för det allmänna. Statens behov av att ha arbetskraft var kopplat till att både den stående hären som flottan behövde arbetare. Eftersom det krigades under denna tid blev en direkt följd att adelns landbönder endast i nödfall skulle skickas ut i krig. 1569 års privilegier blev ett skydd för dem som arbetade inom jordbruket.
Tjänstehjonsstadgan – regler som hanterade relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare
1664 kom den första tjänstehjonsstadgan. I denna reglerades och talades kring relationen mellan husbonden och tjänstehjonet.
I dessa bestämmelser finns försvarslösheten som dessa tjänare levde under samt att om man sa upp sig från sin tjänst kunde hjonet flytta – fri flyttningsrätt.
Industrialismens inverkan
Arbetsmiljöregleringens tillkomst var en effekt av den industriella revolutionen. Genom förändrade handelsstrukturer sattes nya produktionssätt i centrum för länders välstånd och utveckling. t
På grund av denna totala förändring uppstod situationer där arbetstagare kom att skadade sig utan att ha några nätverk att falla tillbaka på som kunde säkra inkomsten eller återgången till arbetet.
Röster började därmed höjas från olika politiska grupperingar med krav på att det måste till en reglering gällande faror inom arbetslivet. Det dröjde ända fram till slutet av 1800-talet, innan vi fick en första lag gällande skydd för arbetare, skydd mot yrkesfara 1889:19 (YFL).
Tilläggas kan att lagen uppstod som en motvikt mot den näringsfrihetsreglering som infördes under senare delen av 1800-talet.
Fackliga organisationers framväxt
Det fanns även krav på samverkan från arbetstagarsidan. Genom att arbetstagarna blev skyldiga att medverka i skyddsarbetet lades även den första grunden för Skyddsombudsinstitutets uppkomst 1912.
1898 bildades Landsorganisationen (LO) genom att ett antal fackföreningar gått samman. Dessa kunde i sin tur ställa krav på regeringen att förbättra arbetsmiljön för arbetarna.
Decemberkompromissen från 1906
1906 kom den första Decemberkompromissen mellan LO och SAF samt en lag om medling vilket i sin tur resulterade i att fackföreningsrörelsen ökade på sin legitimitet att driva frågor rörande arbetsmiljön.
På grund av oroligheter i början på förra sekelskiftet med strejker och lockout insåg regeringen och riksdagen att arbetstagarsidans ställning behövde förbättras.
Skyddsombud får sitt egna institut
Som tidigare nämndes bildades därför Skyddsombudsinstitutet och samtidigt antogs Lag om arbetarskydd (1912:206). Denna lag gav även arbetstagare rätt att utse ombud. Reglerna för dessa ombud infördes i kapitlet Om tillsyn å lagens efterlevnad m m.
Arbetarskyddslagstiftningens utveckling
1912 – 1949 kan betraktas som den moderna arbetarskyddslagstiftningens tillkomst. Under dessa år utvecklades skyddsombudets roll där engagemang och deltagande skulle finnas med i dialogen. 1938 fick skyddsombuden via en förändring i 1912 års lag formell rätt att påverka sina arbetsgivare och en uttalad rätt att påverka de arbetstagare som de företrädde.
Under 1930-talet fanns en uttalade tanke med att ombuden skulle finnas med i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta fann sin grund i behovet av arbetsfred. Strejker och lockouter avlöste varandra under denna tidsperiod och olyckor på arbetsplatserna ökade ständigt.
1937 samlades SAF och LO för överläggningar och där lades grunden för det som idag kallas den svenska modellen.
Saltsjöbadsavtalet
Genom Saltsjöbadsavtalen gav båda parterna uttryck för sin önskan att behandla frågor som hanterade arbetsvillkor, löner produktion m m utan statlig inblandning. Detta avtal fick en stor betydelse för arbetarskyddsfrågorna. Detta kan man konstatera utifrån namnet som gavs på överenskommelsen som slöts 1942, nämligen Allmänna regler för den lokala säkerhetstjänstens organisation.
Skyddsombudets roll
Skyddsombudens roll från 1949 fram till våra dagar har förändrats utifrån flera aspekter. Under 1970-talet fick skyddsombuden en mer facklig funktion vilket resulterade i att de hamnade under Förtroendemannalagens skydd (FML).
Samverkansavtal
I och med detta blev skyddsombuden en motpart till arbetsgivaren, från att tidigare haft en funktion som någon som ska hjälpa arbetsgivaren i dess skyddsarbete.
Under 1970-1980-talet fördjupades även skyddsombudens roll som fackliga motparter genom stöd i olika arbetsmiljöavtal. Dock sades många av dessa centrala avtal upp och ersättas istället av samverkansavtal. I dessa avtal slogs medbestämmande samman med arbetsmiljö. Skyddsombudet fick en stärkt roll och det beslutades att arbetsplatser med minst 5 anställde skulle utse skyddsombud. Större arbetsplatser med minst 100 anställda skulle inrätta skyddskommittéer som i samverkan skulle agera i arbetsmiljöfrågor.
1963 kom även Arbetsmiljölagen att omfatta offentligt anställda. Genom riksdagens beslut att utöka skyddsombudets roll fick blev resultatet att de kunde stoppa arbeten som kunde riskera liv och hälsa på medarbetare.
Arbetsmiljölagen träder ikraft
1978 trädde vår nuvarande AML i kraft. I denna kom betoningen att ligga på ohälsa och olycksfall. Genom att ha ett brett arbetsmiljöbegrepp som omfattade både psykiska, fysiska som medicinska förhållanden lades grunden till en ny syn på arbetsmiljöarbetet.
Detta i sin tur resulterade i att det skedde omfattande kollektivavtalsregleringar på arbetsmiljöområdet. 1991 gjordes en stark revidering som vi har kvar än idag.
Sedan slutet på 2016 börjar skyddsombuden att kallas för arbetsmiljöombud och är tänkta att fungera mer som en samarbetspartner till arbetsgivaren än motpart. Att ett gott samarbete mellan arbetsmiljöombud som arbetsgivare är nödvändigt för att säkerställa att framförallt den psykosociala arbetsmiljön kan säkerställas. Arbetsmiljöombudets roll är även att företräda medarbetarna i frågor kopplade till arbetsmiljön.
Arbetsmiljöns regelsystem
Arbetsmiljön regleras idag främst genom Arbetsmiljölagen (AML) samt de olika föreskrifter (AFSar) som ges ut av Arbetsmiljöverket (AV). Föreskriften systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 beskriver hur en arbetsgivare ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljöfrågeställningar, utifrån fysiska, psykiska och sociala arbetsförhållanden.
De övriga föreskrifterna beskriver vad arbetsgivaren ska ta hänsyn till när hen undersöker förlopp, dvs vad som ska undersökas och riskbedömas. Genom de olika föreskrifterna har tydliga riktlinjer tagits fram för att främja arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.
EUs påverkan på svensk arbetslagstiftning
I och med Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen har vi även fått anpassa den svenska lagstiftningen till att följa riktlinjer och minimikrav som beslutats i det ramdirektiv som specifikt hanterar arbetsmiljö.
Arbetsmiljölagens utformning och syfte
Arbetsmiljölagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt uppnå en god arbetsmiljö. Genom att anpassa teknik och arbetsorganisation som arbetsinnehåll genom att utforma detta på så sätt att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska eller sociala belastningar.
Därtill ska arbetsgivaren arbeta främjande genom att fokusera på det som är friskt i företaget.
Utifrån proposition 1976/77:149 s. 2 finns det även skrivet att arbetsplatsen ska bidra till arbetstillfredsställelse både ur fysiskt som psykosocialt perspektiv. Detta möjliggörs genom variation, sociala kontakter och samarbete med kollegor. Det ska även finnas ett sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter och företagets målformuleringar. Det ska även ges möjlighet till personlig som yrkesmässig utveckling.
Arbetsmiljölagen en ramlag
När det gäller lagens disposition ansåg Arbetsmiljöutredningen att hänsyn måste tas till den mängd olika yrkesområden som behöver täckas in, vilket innebär att en detaljreglering ej var möjlig. Därför utformades AML som en ramlag med de krav som gäller i fråga om arbetsmiljöns beskaffenhet.
Arbetsmiljöförordningen
Som tidigare nämndes är Arbetsmiljölagen en ramlag och därför har den kompletterats med lagar inom arbetsmiljöområdet, en av dessa är arbetsmiljöförordningen. Denna lag innehåller en rad föreskrifter som ger en förklaring till hur arbetsmiljölagen ska tillämpas.
En skyldighet att dokumentera
Arbetsmiljöförordningen är även en verkställighetslag till Arbetsmiljölagen samt att den preciserar vilka uppgifter och ansvar som krävs av berörda parter.
Ett exempel på regler som direkt påverkar en arbetsgivare är hans skyldighet att dokumentera det systematiska arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats. Dessa handlingar ska finnas tillgängliga för AV om de skulle komma på besök.
Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)
AV författningssamling (AFS) består av ett antal föreskrifter. Att ge ut dessa föreskrifter er en av AVs viktigaste uppgifter samt att ta fram allmänna råd. Som tidigare nämnt är vissa av dessa föreskrifter straffsanktionerade, bindande eller fungerar enbart som rekommendationer.
Många föreskrifter gäller alla arbetsplatser. Därför har AV tagit fram ett grundpaket där man kan finna de lagar och föreskrifter som berör den lokala arbetsplatsen. Du kan finna dem på AVs hemsida www.av.se i digital form.
För att det ska bli lättare att navigera i dessa föreskrifter har AV gjort en struktur[vi] över vilka regler som man behöver följa som arbetsgivare eller tillverkare, importör, distributör och leverantör.
Systematiskt arbetsmiljöarbete – Sveriges viktigaste arbetsmiljöregel
Sveriges viktigaste arbetsmiljöregel som även är en föreskrift heter, AFS 2001:1 Systematisk arbetsmiljöarbete (SAM). Betydelsen av SAM innebär följande:
”Arbetsgivaren har en skyldighet att undersöka, riskbedöma, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås”
Hur ska systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivas?
Utifrån denna föreskrift får arbetsgivarna en beskrivning av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Det är alltid arbetsgivarens ansvar att planera, bedriva och organisera arbetet och skapa rutiner för detta. SAM innehåller allt som anses vara av betydelse för arbetsmiljön.
Att förhindra direkta hälsofaror i arbetet genom ett förebyggande arbete till frågor gällande arbetsledning, jämställdhet och företagshälsovård. Men även möjlighet till utveckling av individen och andra frågor som kan påverka trivsel och arbetsklimat.
Arbetsmiljöförordningen
Som tidigare nämndes är Arbetsmiljölagen en ramlag och därför har den kompletterats med lagar inom arbetsmiljöområdet, en av dessa är arbetsmiljöförordningen. Denna lag ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter som förklarar tillsättning av skyddsombudet/ arbetsmiljöombud.
Föreskrifter och råd
Arbetsmiljöverket har som en av sina viktigaste uppgifter att utifrån AML ta fram föreskrifter och allmänna råd. Den föreskrift som fått mest uppmärksamhet och genomslagskraft är AFS 2001:1 Systematisk arbetsmiljöarbete (SAM). Utifrån denna föreskrift får arbetsgivarna en beskrivning av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas.
Att riskbedöma verksamheten och förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet
SAM innehåller allt som anses vara av betydelse för arbetsmiljön. Att förhindra direkta hälsofaror i arbetet genom ett förebyggande arbete till frågor gällande arbetsledning, jämställdhet och företagshälsovård. Men även möjlighet till utveckling av individen och andra frågor som kan påverka trivsel och arbetsklimat.
Ansvarsfördelning av arbetsmiljön
Det övergripande juridiska ansvaret för arbetsmiljö åligger alltid arbetsgivaren (Arbetsmiljölagen 3 kap. §§ 1–3).
Den juridiska personen företräds oftast av flera individer genom att ytterst ansvarig chef kan delegera (fördela AFS 2001:1 § 6, Systematiskt arbetsmiljöarbete) ner ansvaret till ett skyddsombud för att utföra arbetsmiljöarbetsuppgifter, men det yttersta ansvaret för att förebygga och åtgärda risker och ohälsa kan aldrig delegeras bort.
Att samverka för att skapa en god arbetsmiljö
Arbetsmiljön på en arbetsplats skapas inte enbart av arbetsgivaren, utan av alla på en arbetsplats. I Arbetsmiljölagen 3 kap § 4 går att finna arbetstagarens ansvar att bidra till en god arbetsmiljö samt samverka med arbetsgivaren för att denna ska upprätthållas.
Övriga lagar som styr arbetsmiljön
Förutom Arbetsmiljölagen som Arbetsmiljöförordningen, finns det ett flertal andra lagar som kan beröra arbetsmiljön.
Diskrimineringslagen
Denna lags syfte är att motverka att diskriminering kan uppstå samt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett könsidentitet, kön, etnicitet, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder.
Lagen om anställningsskydd (LAS)
Anställningsskydd lag skyddar arbetstagarens anställning så att en arbetsgivare inte ensidigt kan ändra eller avsluta denna.
Arbetstidslagen
Här finns alla regler som bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.
Miljöbalken
Detta lagrums syfte är att främja en hälsosam och god miljö.
Socialförsäkringsbalken
Under denna lag ligger alla regler som hanterar exempelvis när en arbetstagare har rätt till sjukpenning, samt tydliggör alla parters ansvar för att hantera arbetsanpassning och rehabilitering. Här finns även regler kopplade till arbetsskadeförsäkringen.
Förtroendemannalagen
När det finns ett kollektivavtal på en arbetsplats så börjar förtroendemannalagens regler som ett skydd för fackliga förtroendemän samt skyddsombud. Innebörden av denna lag är att skydda de förtroendevalde från repressalier eller avslut av anställning pga deras engagemang.
Samverkan enligt 6 kap § 1
Arbetsmiljölagen säger även att arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta och medverka i arbetsmiljöarbetet för att tillsammans skapa en så god arbetsmiljö som möjligt för att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen.
Som anställd är man alltså skyldig att hjälpa till, följa alla säkerhetsföreskrifter samt att larma om man upptäcker att något är fel. Utöver detta ska man i stort medverka i arbetsmiljöarbetet för att uppnå en god arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen.
Arbetsmiljöombudets roll
Skyddsombudet (eller arbetsmiljöombudet) roll är att övervaka arbetsmiljön och att arbetsgivaren uppfyller alla lagar och förordningar. Därtill har skyddsombuden rätt att stoppa arbeten som kan vara riskfyllda och innebära fara för liv och hälsa.
Utöver detta företräder skyddsombudet alla medarbetare i arbetsmiljöfrågor vare sig de är med i en facklig organisation eller ej.
Om det finns minst femtio anställda på en arbetsplats ska det finnas en skyddskommitté som på regelbunden basis har mötet kring arbetsmiljön.
Skyddskommitté – vilken roll har den i arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö?
En skyddskommitté hanterar arbetsmiljöfrågor i samråd med alla parter på arbetsplatsen, dvs arbetsgivare och arbetstagare. Medarbetarna representeras av skyddsombud i dessa sammanhang.
Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas en skyddskommitté på arbetsplatsen om det finns minst femtio anställda eller om det skulle begäras av de anställda på företaget.
Vilka är då de olika parterna?
När man talar om samverkan i skyddskommittén företräds medarbetarna av skyddsombudet eller de fackligt förtroendevalda. Finns det flera skyddsombud på arbetsplatsen, kommer de att företrädas i skyddskommittén av huvudskyddsombudet.
Vad gör en skyddskommitté
En skyddskommittés uppdrag är att delta i planeringen av själva arbetsmiljöarbetet samt se till att det uppfyller det systematiska arbetmiljöarbetet.
Därtill har skyddskommittén i uppdrag att omvärldsbevaka hur utvecklingen kopplat till det förebyggande arbetet och sätta upp skydd för att motverka ohälsa eller olycksfall i arbetet.
Kommittén ska uppmuntra till och verka för goda arbetsförhållanden för att en god hälsa uppnås.
Vilka frågor tas upp i en skyddskommitté?
Med jämna mellanrum ska följande frågor tas upp:
- Enligt 3 kap 2 a § i Arbetsmiljölagen ska det finnas handlingsplaner för arbetsmiljön
- Företagshälsovård
- Planering av nya eller ändrade lokaler, arbetsmetoder, arbetsprocesser, anordningar och förändrad arbetsorganisation.
- Planering och hantering av ämnen som kan orsaka ohälsa eller olycksfall i arbetet ska förebyggas.
- Informera kring arbetsmiljö genom olika utbildningar.
- Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.
- Utifrån Arbetsmiljöförordningen påtalas det att skyddskommittén bör behandla det som är kopplat till arbetsmiljölagen minst var tredje månad.
Arbetsmiljöverket och dess roll
Arbetsmiljöverket är den myndighet som på regeringens uppdrag reglerar vad som gäller för arbetsmiljön och har ett antal ansvarsområden:
- Ger ut föreskrifter samt informera om dessa. Därtill är en av uppgifterna att förtydliga arbetsmiljölagen och preciserar vad som gäller för arbetsmiljön i olika branscher.
- Arbetsmiljöverket ombesörjer inspektioner av arbetsplatser, för att säkerställa att arbetsmiljön är tillfredställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället, samt att arbetsmiljöns lagar och föreskrifter följs.
- Arbeta för att samverkan i arbetsmiljöarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare upprätthålls som även definieras i Arbetsmiljölagens 6 kap § 1.
- Arbetsmiljöverket tar även fram statistik kopplat arbetsmiljö, sjukdomar och olyckor.
Att inte följa arbetsmiljölagen
Om en arbetsgivare bryter mot arbetsmiljöns lagar och detta upptäcks av arbetsmiljöverket, blir den första åtgärden oftast att utfärda ett inspektionsmeddelande, med en uppmaning att den ansvarige på arbetsplatsen vidtar åtgärder inom en viss tid.
Att få besök av Arbetsmiljöverket
Om företaget som fått inspektionsmeddelandet inte åtgärdar det som Arbetsmiljöverket påtalat, kan de utfärda ett föreläggande eller ett förbud samt ett vite som arbetsgivaren får betala om beslutet inte följs.
Arbetsmiljöverket kan utöver olika former av sanktioner stoppa och förbjuda arbete som innebär omedelbar fara för liv och hälsa.
Vad innebär det att få ett inspektionsmeddelande?
Att få ett inspektionsmeddelande innebär att du har får ett brev från Arbetsmiljöverket där de beskriver vilka brister som de har upptäckt vid inspektionen samt vilka åtgärder som behöver rättas till.
Varför ett inspektionsmeddelande?
Tanken med ett inspektionsmeddelande är att det ska ge arbetsgivare en möjlighet att rätta till de brister som upptäckt under inspektionen. Om du som arbetsgivare väljer att inte åtgärda bristerna i arbetsmiljön kan Arbetsmiljöverket besluta om föreläggande eller förbud.
Att få en underrättelse?
Att få en underrättelse innebär att företaget får information kring vilket beslut som Arbetsmiljöverket ämnar fatta utifrån inspektionsärendet.
Det innebär att arbetsgivare och skyddsombud får en möjlighet att inkomma med nya uppgifter i ärendet samt även möjlighet att rätta till eventuella fel.
Arbetsgivaren kan inkomma med synpunkter
De synpunkter som arbetsgivare kan lämna till Arbetsmiljöverket är kopplat till de krav och villkor som Arbetsmiljöverket kommer att ställa. Hit hör exempelvis krav på tidpunkt när vissa av kraven eller villkoren ska vara uppfyllda.
Det finns alltid en tidsaspekt på när arbetsgivarens synpunkter ska ha inkommit till Arbetsmiljöverket och när de väl fått in kompletteringar eller kommentarer kommer de att fatta beslut i ärendet.
Viktigt att tänka på från arbetsgivarens sida är, att om inga synpunkter inkommit inom rimlig tid kommer Arbetsmiljöverket ändå fatta beslut i ärendet.
Föreläggande eller vite – vad innebär det?
Om du fått ett föreläggande, är detta ett beslut av en myndighet (domstol) och innebörden blir att den som beslutet gäller har fått ett krav på sig att genomföra en åtgärd.
Vite vid ett föreläggande
Om ett föreläggande förenas med ett vite blir innebörden att den som inte följer föreläggandet kan tvingas betala en summa pengar.
Här följer lite exempel på föreläggande och vite
Vid en inspektion vid ett verkstadsföretag, upptäcker inspektören att en förregling till en svarv har brister. Därför ställer inspektören krav i ett inspektionsmeddelande till företaget att bristerna ska vara åtgärdade senast vid ett visst datum. Ny inspektion genomförs, men på grund av att bristerna inte rättats till beslutar därför
Arbetsmiljöverket att förelägga den arbetsgivaren som driver den mekaniska verkstaden att rätta till bristerna. I detta fall förenas föreläggandet med ett vite på 10 000 kr.
Att överklaga ett beslut
Förvaltningsrätten
Nu väljer arbetsgivaren att överklaga beslutet kring vite till förvaltningsrätten. De gör dock samma bedömning som Arbetsmiljöverket att vitet ska kvarstå samt att bristerna ska rättas till.
Kammarrätten
Arbetsgivaren anser fortfarande inte att det är någon större problematik och väljer att inte rätta sig efter förvaltningsrättens beslut. Då kan Arbetsmiljöverket ansöka hos förvaltningsrätten att utdöma vitesbeloppet.
Förvaltningsrätten dömer därför ut vitet – då väljer arbetsgivaren att överklaga till kammarrätten. Här väljer Kammarrätten att gå på samma linje som Förvaltningsrätten. Innebörden för arbetsgivaren blir att hen ska betala 10 000 kr i vite.
Högsta förvaltningsdomstolen
Den sista instansen som en arbetsgivaren kan överklaga det beslut som togs i Kammarrätten är Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen är även den högsta instansen i kopplat till den här typen av ärenden.
Vad innebär ett förbud?
Om en arbetsgivare fått ett förbud innebär det att beslutande myndighet beslutat att den som förbudet gäller helt enkelt inte får lov att bedriva viss verksamhet eller handling.
Förbud med ett förenat vite
Har ett förbud kan förenats med med ett vite, blir betydelsen att den som inte följer förbudet kan tvingas betala en summa pengar.
Sanktionsavgift – är även det ett vite?
Nej, en sanktionsavgift är en avgift som arbetsgivaren kan behöva betala om hen brutit mot en del av arbetsmiljöreglerna. Vite beslutas av en domstol medan sanktionsavgifter beslutas av Arbetsmiljöverket.
Exempel på situation där arbetsgivaren kan tvingas betala en sanktionsavgift.
När en inspektör var på besök på en restaurang, upptäcker en kokgryta på spisen som inte är besiktad. Innebörden blir att arbetsgivaren brutit mot en arbetsmiljöregel med sanktionsavgift.
Arbetsmiljöverket kommer därför skicka ett brev till arbetsgivaren där de beskriver att arbetsgivaren gjort sig skyldig till brott mot gällande arbetsmiljöregler och att hen ska betala en sanktionsavgift. Om arbetsgivaren godkänner sanktionsavgiften skickar Arbetsmiljöverket ärendet vidare till Länsstyrelsen som kräver in avgiften.
Att överklaga beslut
Om arbetsgivaren inte godkänner sanktionsavgiften, kan Arbetsmiljöverket ansöka hos Förvaltningsrätten om ett beslut att arbetsgivaren ska betala avgiften.
Anser arbetsgivaren att något inte stämmer, kan hen överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten och vidare till Högsta förvaltningsdomstolen som är högsta instans i den här typen av ärenden.
Vilket straffansvar gäller vid olycksfall i arbetet?
Här följer ett exempel
På företaget Stansen AB har en av de anställda råkat ut för en mycket allvarlig klämskada vid arbete med en stansmaskin. Närmast chef kallade ambulans samt polisen och Arbetsmiljöverket.
Utredning som Arbetsmiljöverket genomför, visar att arbetsgivaren hade slarvat med säkerheten på maskinen.
Brottsbalken och arbetsmiljöbrott
I och med det kan olycksfallet leda till att en åklagare beslutar att pröva om arbetsgivaren gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott. När det kommer till arbetsmiljöbrott finns dessa bestämmelser att finna i Brottsbalken kap 3 § 10.
Här blir första prövningen kopplat till brotten i Tingsrätten. Domen kan överklagas till Hovrätten och därefter till Högsta domstolen som är den högsta instansen för den här typen av ärenden.
Det personliga straffansvaret
Tänk på att du som chef som har fått en arbetsmiljödelegering omfattas av ett personligt straffansvar!
Som anställd – vad kan man göra om arbetsmiljöns lagar inte följs?
Som anställd, som upptäcker brister eller faror i arbetsmiljön, ska hen i första hand prata med sin närmaste chef eller med skyddsombudet (arbetsmiljöombudet).
Om det saknas skyddsombud på arbetsplatsen kan medarbetaren kontakta sitt fackliga ombud. Naturligtvis går det att anmäla brister och dåliga förhållanden direkt till Arbetsmiljöverket. De kan även besvara frågor kopplat till arbetsmiljöns lagar.
Sammanfattning av arbetsmiljö lagar
Både arbetsgivare och arbetstagare gynnas av att ha en god kunskap kring de regler som gäller på arbetsplatsen. Som arbetsgivare är det viktigt att ha god kunskap för att säkerställa att lagar och föreskrifter följs, god arbetsmiljö uppnås och enskild individ eller företaget inte drabbas på ett negativt sätt.
Som arbetstagare är det viktigt att veta hur olycksfall i arbetet ska förebyggas. Arbetsgivare ska därför se till att chefer har en dokumenterad god kunskap kring arbetsmiljölagen samt att veta hur systematiskt arbetsmiljöarbete går att bedriva för att åstadkomma en god arbetsmiljö.
Ett gemensamt ansvar att samverka för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet
Konstateras kan att både arbetsgivare som arbetstagare har ett långtgående ansvar att tillsammans samverka för att en god arbetsmiljö ska uppnås och ingen ska drabbas av ohälsa och olycksfall av ett eller annat slag.
Vanliga frågor och svar om arbetsmiljö lagar
Vilka är de tre viktigaste lagarna på arbetsmarknaden?
De viktigaste lagarna som hanterar frågor kopplade till arbetsmarknaden är; Lagen om anställningsskydd (LAS), Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL), Diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.
Var gäller arbetsmiljölagen?
Arbetsmiljölagen omfattar alla verksamheter i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning.
När det kommer till fartygsarbete gäller lagen även när svenska fartyg använd till sjöfart utanför Sveriges sjöterritorium.
Vilket är arbetsmiljölagens syfte?
Den skall förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt i övrigt se till att en god arbetsmiljö uppnås (Arbetsmiljölagen 2 kap § 1)
Vem omfattas av arbetsmiljölagen?
Huvudregeln är att allt arbete hos en arbetsgivare omfattas. Här spelar det inte någon roll om arbetsgivaren är privat eller tillhör den offentliga sektorn, en privatperson eller ett företag/bolag. Även personer inom försvaret och försvarsmakten omfattas av arbetsmiljölagen.
Personliga assistenter som har sitt anställningsavtal i en kommun, omfattas av arbetsmiljölagen.
Vem omfattas inte av lagen?
Hemhjälp/Hemarbetande
Entreprenörer
Om man är anställd i ett företag som utför tjänster på beställning (d.v.s. bedriver s.k. entreprenadverksamhet) är huvudregeln att beställaren av tjänsten inte har något arbetsmiljöansvar för de anställda. Det har däremot den som driver själva entreprenadverksamheten.
Blandad verksamhet
Skolelever omfattas som huvudregel av lagen. Blandformer av barntillsyn och undervisning faller inte självklart in under lagen. Om verksamheten till största delen syftar till att undervisa barnen gäller lagen, annars inte.
Ideella verksamheter
När det kommer till arbete i ideella verksamheter gäller lagen endast om föreningarna har anställda i verksamheten. Exempelvis ett idrottsförbund med anställda på kansliet.
Vad är egentligen god arbetsmiljö?
Arbetsmiljölagen är en ramlag, dvs den förklarar vad en arbetsgivare måste ta hänsyn till utifrån ett minimum. Det vanliga är att lagens formuleringar ofta är allmänt hållen på grund av att den skall tillämpas på så många olika typer av arbetsplatser. I arbetsmiljölagens andra kapitel finns rambestämmelser om vad som gäller för olika områden kopplat till arbetsmiljön:
…arbetsmiljön:
”Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.
Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas.
Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar.”
… planering av arbete:
”Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö.”
… arbetslokaler:
”Arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt.”
… arbetshygieniska förhållanden:
”Luft-, ljud- och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska förhållanden skall vara tillfredsställande. Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande.”
…maskiner och redskap:
”Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar skall vara så beskaffade och placerade och brukas på sådant sätt, att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall.”
…farliga ämnen och skyddsutrustning:
”Ämne som kan föranleda ohälsa eller olycksfall får användas endast under förhållanden som ger betryggande säkerhet.”
Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg.
”I den utsträckning som föranledes av arbetets art och arbetstagarnas behov skall finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt för första hjälp vid olycksfall eller sjukdom.
Fordon för personaltransport skall vara lämpat för ändamålet.”
Arbetsmiljöverket kan meddela gränsvärden och kontroll av arbetsmiljön (18 § Arbetsmiljöförordningen).
… arbetsplatsbyggnadens utformning:
”Om konstruktion och utformning av byggnad är särskilt föreskrivet i plan- och bygglagen (1987:10) och med stöd därav meddelade föreskrifter.”
… arbetstider:
”Om arbetstid finns bestämmelser i arbetstidslagen (1982:673) och med stöd av denna meddelade föreskrifter. Särskilda bestämmelser om arbetstid för minderåriga finns i 5 kap. 5 §.”
För att närmare veta vad som gäller i fråga om arbetsmiljö får man ofta gå till arbetsmiljöförordningen eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter på området. Föreskrifterna anger mer i detalj vilka krav och skyldigheter som ställs och förväntas uppfyllas av arbetsgivare.
I de situationer då varken regering eller Arbetsmiljöverket utfärdat några bestämmelser har man bara att gå på de allmänna bestämmelserna i arbetsmiljölagen.
Vem har huvudansvaret för arbetsmiljön?
Arbetsgivare och arbetstagare ska enligt lagen (3:e kapitlet 1a §) samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger alltid på arbetsgivaren.
Ofta lägger en arbetsgivare ut ansvaret för arbetsmiljön på en eller flera arbetstagare i arbetsledande position genom en så kallad delegering. Det vill säga en arbetsmiljöuppgifts fördelning. Dessa ska då sköta arbetsmiljöarbetet, dvs vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förhindra att arbetstagarna skadas på arbetet. För att en delegering ska gälla måste arbetsgivaren uppfylla vissa villkor som går att finna i föreskriften AFS 2001:1 §6 Systematiskt arbetsmiljöarbete.
Arbetsgivaren skall se till att varje arbetstagare får god kännedom om hur arbetsmiljön ser ut och om vilka risker som kan vara förbundna med arbetet ifråga. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs. Man skall också informeras av sin arbetstagare om om/hur man kan undgå riskerna i arbetet (3:e kapitlet 3 §).
Arbetsgivaren skall genom att anpassa arbetsförhållandena efter varje arbetstagares särskilda förutsättningar för arbetet. Man ska då ta hänsyn till att alla människor har olika (fysiska och psykiska) förutsättningar för att utföra arbetsuppgifter är olika. Arbetsgivaren kan därför inte invända att alla måste klara av att göra alla arbetsuppgifter på samma sätt, inom samma tidsram etc.
Vad betyder internkontroll?
I lagens 2a § står att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten. Internkontroll är ett uttryck för att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är löpande och ska vara en del i den dagliga verksamheten. Allteftersom det uppkommer behov av förändringar (förändringar av arbetsuppgifter, personalens förutsättningar etc.) skall man kunna kommunicera med arbetsgivaren. Kontakten med arbetsgivaren kan ibland gå via skyddsombud, skyddskommittéer eller fackligt förtroendevalda. Dock är dessa inte ansvariga för arbetsmiljön utan det ansvaret ligger kvar hos arbetsgivaren.
I internkontrollen ligger också en skyldighet att dokumentera arbetsmiljön. Man skall upprätta s.k. handlingsplaner där man kan utläsa vilka åtgärder som planerar att vidtas och som har vidtagits. Dokumentationen syftar till att underlätta samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna (oftast deras representanter, skyddsombuden).
Vilket ansvar har arbetstagaren i arbetsmiljöarbetet?
Även om arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön kan han inte vara överallt för att få en god inblick i vad som sker på arbetsplatsen. Arbetstagarna ska enligt lagen samverka med sin arbetsgivare. (3:e kapitlet 1a §). Med detta menas att de ska medverka till och delta i arbetsmiljöarbetet. Naturligtvis ska de följa föreskrifter och använda de olika skyddsanordningar som finns, och de ska också vara försiktiga på annat sätt (3:e kapitlet 4 §, 1 stycket).
Vad händer om det inte finns någon på arbetsplatsen med ett speciellt arbetsmiljöansvar?
Vem som är ansvarig för arbetsmiljön kan variera från arbetsplats till arbetsplats. Arbetsmiljöansvaret är inte knutet till någon särskild titel eller position på arbetsplatsen. Tvärtom kan ansvaret i princip ges åt vem som helst på arbetsplatsen förutsatt att personen är tillräckligt kunnig på arbetsmiljöområdet.
Om det inte finns någon arbetstagare med ett speciellt arbetsmiljöansvar när det inträffar en arbetsmiljöolycka innebär detta inte per automatik att samtliga på arbetsplatsen går fria från straffansvar. Myndigheter och domstolar brukar vid sina utredningar titta närmare på hur arbetsfördelningen är (eller varit) mellan arbetstagarna. De utreder då vem som haft vilka arbetsuppgifter i arbetet och vem som rimligen borde ha haft ansvaret för säkerhetsarbetet i arbetsmiljön.
Även om det finns en klar intern arbetsfördelning med uppgifter om vem som haft arbetsmiljöansvaret kan den frångås av domstolen. Domstolen kan anse att en annan än den på pappret ansvarige ska dömas för arbetsmiljöbrott.
När kan då detta inträffa? Om arbetsgivaren givit en eller flera anställda i uppgift att handha arbetsmiljöansvaret utan att se till att personerna fått tillräckliga kunskaper, befogenheter, eller att det saknas nödvändiga resurser (tid och ekonomiska förutsättningar), för att klara detta kan man som arbetsmiljöansvarig slippa ansvar.
En annan orsak för domstolen att anse en annan person som verkligt ansvarig istället för den som formellt varit arbetsmiljöansvarig, är att den som utsetts inte varit tillräckligt kompetent för uppgiften. Man har då inte haft eller fått möjlighet att tillägna sig de kunskaper som krävs för att vara arbetsmiljöansvarig samt att det saknas kunskap om returnering av delegeringen.
Arbetsgivaren ska med andra ord inte kunna kringgå arbetsmiljölagen genom att lägga ansvaret på någon som inte har förmågan att se brister i arbetsmiljön.
Måste arbetsgivaren ha företagshälsovård?
Utifrån Arbetsmiljölagen så krävs inte av varje arbetsgivare att de måste ha en egen enhet på arbetsplatsen med hälso- och sjukvårdspersonal. Dock säger lagen att arbetsgivaren ska ansvara för att det finns en företagshälsovård eller annan extern expertis att tillgå när egen kunskap saknas.
Vilken arbetsmiljö kan jag kräva som arbetstagare?
Det är svårt att ange exakt vad man kan kräva för standard på sin arbetsmiljö. Det hela får bli rimlighetsbedömningar utifrån det arbete man talar om. I 2 kapitlet 1 § står att man skall ta hänsyn till den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Det innebär att kraven på arbetsmiljön förändras över tiden, i takt med att forskning om arbetsmiljön skrider framåt.
I lagen står också att man skall ta hänsyn till den individ som utför arbetet. Alla människor har olika förutsättningar för att utföra sina arbetsuppgifter. Enligt arbetsmiljölagens 3:e kapitel, 3 §, andra stycke är arbetsgivaren skyldig att ta hänsyn till den anställdes särskilda förutsättningar för arbetet han/hon skall utföra.
Den som exempelvis har en funktionsnedsättning kan behöva anpassa delar av sin arbetsmiljö för att hens arbetsmiljö skall anses godtagbar. Den specialanpassade arbetsmiljön kan tex bestå i:
- tillgång till hjälpmedel,
- anpassade arbetsprocesser,
- anpassade arbetsrutiner, och/eller
- anpassade arbetstider.
Vad händer om arbetsgivaren inte anser sig ha råd med arbetsmiljöförbättringar?
Lagen säger ingenting om att arbetsgivaren kan invända att ekonomin inte klarar av några utgifter för arbetsmiljön. I förarbetena kan man dock läsa att svag ekonomi inte är en godtagbar invändning från arbetsgivarens sida. Med andra ord måste man som arbetsgivare avsätta resurser för att bedriva verksamhet och förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen.
Vad skall jag göra om jag upptäcker att mitt arbete innebär fara för mitt liv eller min hälsa?
Om det finns en övervägande risk för hot mot liv och hälsa (dvs akut) skall man direkt kontakta sin arbetsgivare eller sitt skyddsombud. Arbetsgivaren har inte rätt att göra något löneavdrag eller kräva arbetstagaren på något skadestånd för uteblivet arbete under denna period. Innebörden av att tvingas avbryta sitt arbete under den tid man väntar på besked om arbetet ska fortsätta eller ej, kan man enligt lagen inte bli ersättningsskyldig (3:e kapitlet 4 §, 2 stycket).
Om hotet mot arbetstagarens liv eller hälsa är allvarligt men inte så allvarligt att det kan anses överhängande bör man snarast kontakta sin arbetsgivare eller sitt skyddsombud. Man har som arbetstagare, i icke-akuta situationer, ingen rätt att avbryta arbetet förrän arbetssituationen blir ohållbar. Med andra ord innebär detta att arbetsgivaren måste få en möjlighet att korrigera risken först.
Vilka regler gäller för egenföretagare och arbetare i familjeföretag?
För dessa gäller arbetsmiljölagen till en viss gräns. En företagare utan anställd personal som driver sin rörelse ensam eller tillsammans med familjemedlemmar måste enligt 3:e kapitlet 5 §, 2:a stycket bara följa reglerna om tekniska anordningar och risker från farliga ämnen.
Detta innebär att man inte måste följa regler som syftar till att skydda mot fall- och rasskador. Inte heller behöver man följa regler som syftar till att förhindra skadliga arbetsställningar och skadliga arbetsrörelser.
Vem är ansvarig för vad, utifrån arbetsmiljölagen?
Det är alltid arbetsgivaren som har huvudansvaret för att arbetsmiljön ska vara god och skydda medarbetarna för att råka ut för olyckor eller ohälsa i arbetet.
Som arbetsgivare finns en skyldig att följa alla lagar och föreskrifter samt att aktivt bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Innebörden av dessa regler blir att undersöka vilka risker som finns i arbetsmiljön samt att åtgärda dem.
Utöver detta har arbetsgivaren en skyldighet att anmäla allvarliga tillbud och olyckor till Arbetsmiljöverket.