Arbetsgivarens ansvar för praktikanter

Praktik är något som kan vara nyttigt både för en arbetssökande och för arbetsgivaren, men vad är egentligen arbetsgivarens ansvar för praktikanter?

Syftet med praktik är att en arbetssökande ska få prova på ett arbete med handledning vid sin sida. Oftast utbetalas ingen lön eller ersättning från arbetsgivaren till praktikanten. Det finns olika typer av praktik som medför olika rättigheter och skyldigheter. I denna artikel besvarar vi frågeställningarna:

• Vilka är rättigheterna och skyldigheterna och vad innebär de i praktiken?
• Vilket ansvar har arbetsgivaren för praktikanter?
• Har man som praktikant rätt till anställning vid praktikperiodens slut?
• Vilka försäkringar gäller för praktikanter?

Olika typer av praktik

Arbetspraktik

Arbetspraktik innebär att en praktikant får prova på ett riktigt arbete under handledning från arbetsplatsen. Det är Arbetsförmedlingen som bestämmer vem som ska få arbetspraktik och omständigheterna runt omkring. 

För en arbetsgivare som vill anställa är arbetspraktik utmärkt för att låta en person visa sin kompetens samt visa vad arbetsgivaren själv kan erbjuda. Vid arbetspraktik kan praktikanten få ersättning via Försäkringskassan vilket också ger praktikanten en försäkring under praktikperioden. Det är Försäkringskassan själv som beslutar om och hur mycket ersättning som ska lämnas till praktikanten. Detta regleras i förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Det finns några krav för arbetspraktikanter. Dessa är bland annat att delta på uppföljningssamtal, jobbsökaraktiviteter eller andra krav som Arbetsförmedlingen ställer på den arbetssökande. 

En arbetspraktik får vara i högst sex månader. Undantag från detta är när det gäller en ungdom som deltar i arbetsgarantin för ungdomar, då gäller maxgränsen tre månader. 

Som arbetsgivare kan du under praktikperioden behöva göra en yrkeskompetensbedömning av praktikanten. Den bedömningen kan pågå i upp till tre veckor. Bedömningen innebär att arbetsgivaren bedömer kompetensen hos praktikanten som sedan är värdefull vid sökandet av jobb i framtiden. Om du som arbetsgivare vill ta emot en arbetspraktikant kan du läsa mer om kraven och hur det går till här

Praktikanter från skolor (arbetsplatsförlagt lärande (APL) eller lärling)

Elever som studerar ett yrkesprogram på gymnasium eller komvux är ett fantastiskt verktyg för dig som arbetsgivare. Unga personer får chansen att prova på sina drömjobb och du som arbetsgivare får tillgång till drivna personer och eventuellt statligt bidrag. 

Lärling

Lärlingar går att ta emot från både gymnasium och vuxenutbildningar.

Gäller det en kommunal skola söker kommunen bidraget som sedan går till arbetsgivaren som tar emot lärlingen. Är det en friskola söker skolans styrelse bidraget. Det finns inga bestämmelser om hur bidraget ska användas och det är därför upp till arbetsgivaren att disponera det på eget sätt. 

Gymnasial lärlingsutbildning

Det är möjligt att få upp till 16 250 kronor per elev och termin. Bidraget betalas vanligen ut i december respektive maj varje år.

Vuxen lärlingsutbildning

Bidrag lämnas med högst 40 000 kronor per elev och kalenderår. Om en elev studerar i lägre omfattning än heltid minskas bidraget.

Om handledaren till lärlingen gått en utbildning kan du få upp till 5 000 kronor extra per elev och termin om elevens handledare har gått Skolverkets webbaserade handledarutbildning eller en handledarutbildning som godkänts av Skolverket.

Arbetsplatsförlagt lärande (APL)

Arbetsplatsförlagt lärande (APL) innebär att elever deltar i arbetslivet som en integrerad del av sin utbildning. Det innebär att delar eller hela kurser inom gymnasie- och vuxenutbildning, genomförs på en eller flera arbetsplatser. APL syftar till att ge eleverna praktisk erfarenhet och konkreta färdigheter genom att tillämpa teoretisk kunskap i verkliga arbetsmiljöer. 

Det finns krav för att kommunen eller skolledningen ska få statligt bidrag som sedan betalas ut till arbetsgivaren. Utbildningen för varje elev måste utgöra minst 15 procent av den totala yrkesutbildningen. För lärlingsutbildningar inom regionalt yrkeskomvux måste minst 70 procent av utbildningen genomföras på en arbetsplats, medan för komvux på gymnasienivå måste majoriteten av lärlingsutbildningen genomföras på en arbetsplats. 

Du som arbetsgivare måste tillhandahålla en handledare med de kunskaper och erfarenheter som krävs och i övrigt bedömas som lämplig för uppdraget.

Det är skolan själv som söker och bestämmer var arbetsplatsförlagt lärande ska ske. Du som arbetsgivare kommer sedan överens om när, var och hur det eventuella bidraget ska betalas ut.

Omfattas praktikanter av kollektivavtal?

Till att börja med är det viktigt att slå fast att en praktikant aldrig får ersätta en ordinarie anställd. Arbetsgivaren får aldrig ställa samma krav på en praktikant som en vanlig anställd på arbetsplatsen. 

Praktikanter omfattas inte av de statliga kollektivavtalen vilket gör att det inte finns några krav på lön, uppsägningstid eller andra formaliteter som skrivs i kollektivavtal. Anledningen till detta är att praktikanter inte är anställda. 

Trots att praktikanter inte räknas som anställda omfattas de av lagar och regler kring arbetsmiljö om de vistas på arbetsplatsen.

Arbetsmiljö

Praktikanter räknas enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) som arbetstagare. Det gör att lagen tillämpas på dem och därmed medför krav på exempelvis riskförebyggande arbete och säkerhetsregler. 

När elever utför APL eller praktik ansvarar både arbetsgivaren och huvudmannen för skolan över arbetsmiljön. Det är ett delat ansvar. Ingen skillnad görs på en ”vanlig” arbetstagare och en praktikant vad gäller regler om arbetsmiljön. Det finns dock speciella regler för praktikanter under 18 år.

För unga under 18 år gäller Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2012:3 om minderårigas arbetsmiljö. Där finns specifika regler om minderårigas rätt till introduktion, förbjudna arbetsuppgifter, krav på vårdnadshavares medgivande etc.

Avtal om praktik

Trots att praktikanter inte räknas som anställda är det viktigt att praktikens längd, uppgifter och handledare finns reglerad i avtal. Det är även viktigt att ha ett avtal för att praktikanten ska vara försäkrad. 

Det är inte den enskilde praktikanten som skriver på ett avtal, det är praktiksamordnaren och arbetsgivaren.

Diskriminering

På en arbetsplats gäller diskrimineringslagen (2008:567) för alla som arbetar där, inklusive praktikanter, arbetssökande och inhyrd personal. Det gör att praktikanter inte behandlas annorlunda vad gäller regler om diskriminering.

För trakasserier eller annan diskriminering ansvarar arbetsplatsen där praktikanten utför sin praktik. Huvudmannen för skolan undgår däremot inte ansvar helt vad gäller diskriminering. Om skolan som erbjuder prao missgynnar en elev när det gäller att hitta lämplig praktikplats kan eleven åberopa diskrimineringsförbudet i diskrimineringslagen.

Är du nyfiken på vad diskrimineringsförbudet innebär och vad som gäller? Läs mer om det i vår tidigare artikel som du finner här.

Försäkring

Den som utför arbetspraktik är försäkrad och omfattas av både personskade- och grupplivförsäkringar via Arbetsförmedlingen. Om en praktikant orsakar någon skada på praktikplatsen kan arbetsgivaren ansöka om ersättning från Arbetsförmedlingen. Den som går ett yrkesprogram på gymnasiet med minst 15 veckors praktik har en försäkring via Kammarkollegiet. Försäkringen innebär att praktikanten kan få ersättning för skada som uppkommer under tiden personen är på praktikplatsen. Försäkringen gäller inte när praktikanten är på väg till eller från praktiken eller om praktikanten skadar sig på skolan. Läs mer om försäkringen här.

Kollektivavtalad försäkring gäller inte för praktikanter. Det är därför viktigt att du som arbetsgivare upprättar ett avtal med praktikanten och huvudmannen för att tydligt reglera vilka försäkringar som gäller. De ovan nämnda är lagstadgade och gäller även om ni inte reglerar dessa i avtalet.

Sammanfattning över arbetsgivarens ansvar för praktikanter

Denna artikel har behandlat flera viktiga aspekter av praktikanters rättigheter och arbetsgivarens skyldigheter. Här följer en sammanfattning som enkelt besvarar de inledande frågeställningarna:

1. Rättigheter och skyldigheter: Arbetsgivarens ansvar varierar beroende på praktiktypen men innefattar generellt att tillhandahålla en lärande och säker arbetsmiljö utan löneutbetalning. Praktikanter ska ges möjlighet att tillämpa teoretisk kunskap praktiskt under handledning. Skyldigheterna inkluderar även uppföljning och möjligen yrkeskompetensbedömningar.
2. Ansvar för praktikanter: Arbetsgivare är ansvariga för att skapa en säker och givande arbetsmiljö för praktikanter. Detta omfattar bland annat arbetsmiljölagen, som tillämpas på praktikanter likasom på ordinarie anställda, och särskilda regler för minderåriga under 18 år.
3. Rätt till anställning: Det finns ingen automatisk rätt till anställning vid praktikens slut, även om praktiken kan vara en väg för arbetsgivare och praktikant att utforska en potentiell framtida anställning.
4. Försäkringar för praktikanter: Praktikanter är ofta försäkrade genom olika arrangemang beroende på praktiktyp. Arbetspraktikanter kan exempelvis ha försäkring via Försäkringskassan, medan skolpraktikanter kan vara försäkrade genom Kammarkollegiet. Det är viktigt att avtal finns som tydligt reglerar försäkringsskyddet.

Avslutningsvis betonas vi vikten av att praktikanter inte ska ersätta ordinarie anställda och att de inte omfattas av kollektivavtal, men att de trots detta ska ha en säker och lärorik arbetsmiljö. Arbetsgivaren har även ett ansvar för att förebygga diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen vilket inkluderar praktikanter på arbetsplatsen.