AktuelltArbetsrättVad blir innebörden av EU:s arbetstidsdirektiv och reglerna gällande dygnsvila?

Vad blir innebörden av EU:s arbetstidsdirektiv och reglerna gällande dygnsvila?

Per den 1 oktober så träder de nya reglerna i kraft vad gäller EU:s arbetstidsdirektiv. Dessa nya regler kommer att få en påverkan gällande reglerna kring dygnsvila. Reaktionerna har varit inte enbart positiva, utan skarp kritik har riktats till att de nya reglerna kommer att påverka vissa arbetstagare negativt. Innebörden av de nya reglerna blir att det kommer ställas krav på återhämtning mellan arbetspass som i grunden är positivt för en god hälsa.

Att reglerna behöver stärkas upp har framkommit framför allt under förra året då EU-kommission framförde kritik mot att kollektivavtal som gäller anställda i kommuner och regioner inte uppfyllde minimikraven i EU:s arbetstidsdirektiv. Samtidigt är det i grund och botten bra att direktivet ställer krav, för att främja ett hälsosamt och hållbart arbetsliv. Lägg därtill den senaste rapporten från Arbetsmiljöverket som vittnar om att 772 dödsfall kopplat till arbetsbelastning sker varje år. Denna siffra förväntas öka.

Nya regler kring dygnsvila

Går det att göra avsteg via kollektivavtal gällande dygnsvila?

När det kommer till undantag från direktivet kommer det att finnas viss möjlighet via kollektivavtal att göra undantag från reglerna om minst 11 timmars dygnsvila. Möjligheten enligt Sveriges kommuner och Regioner gällande dessa undantag, kommer att vara mycket restriktiva och blir endast aktuella i verksamheter som har uppdrag att skydda liv, hälsa och säkerhet. Därtill gäller förutsättningen att för att göra dessa undantag att det inte finns någon annan lösning för att klara bemanningen på arbetsplatsen.

Som ett skydd för de medarbetare som får en förkortad dygnsvila, införs regler kring hur dessa individer ska kompenseras och när den vilan ska förläggas.

Kan man göra lokala överenskommelser som avviker från arbetstidsdirektivet?

De nya reglerna kommer i praktiken innebära att det inte kommer att gå att träffa lokala avtal som strider mot reglerna om dygnsvila. Anledningen till detta är att skyddet för anställda och rätten till en god arbetsmiljö behöver stärkas upp. Den stora risken skulle annars vara att reglerna kring dygnsvilan skulle vattnas ur och tappa sin betydelse. Tanken med de nya reglerna är att varje medarbetare ska ha rätt till 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmars period.

Genom att implementera dessa regler begränsas möjligheten att göra undantag. När det kommer till vissa verksamheter kommer det finnas möjlighet till undantag i de centrala kollektivavtal som exempelvis omfattar verksamheter inom vård/ omsorg, hälsa, säkerhet och andra samhällsviktiga funktioner och då endast om det inte går att förlägga arbetstiden på annat sätt.

I praktiken – vad blir effekten?

Inom många verksamheter kommer förändringarna att bli en utmaning då exempelvis scheman kommer att behöva förändras. Därtill kan både administrativa bördan som kostnaderna öka då arbetsgivaren måste dokumentera den reella arbetstiden för sina anställda samt eventuellt rekrytera fler medarbetare. Självfallet är detta även kopplat till hur verksamhetens ser ut samt hur det idag är gällande arbetstidens förläggning.

Varför arbetsmiljö måste bli en prioriterad fråga

Som tidigare nämnts, dör idag 772 personer på grund av stress där hög arbetsbelastning är en av orsakerna. Redan när föreskriften AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö började gälla, var återhämtning ett av fokusområdena. Personligen är jag av den inställningen att en skärpning av reglerna är nödvändig. Forskningen är entydig vad gäller vikten av regelbunden vila – att få möjlighet till återhämtning är en förutsättning för att bibehålla hälsan och med det ett hållbart och långt arbetsliv. De ändringarna som kommer att börja gälla per den 1 oktober, har sin grund i som tidigare nämnts, i kritik från EU-kommissionen där Sverige inte tar hänsyn till att ge medarbetare en arbetsmiljö som ger möjlighet till god återhämtning.

Att ändringarna kommer att påverka medarbetare utifrån olika aspekter är förståeligt. Men genom dessa ändringar förstärks skyddet när det kommer till vila och återhämtning. Det har framförts kritik från bland annat brandmän där de visar på att det kommer bli svårt att få ihop arbetslivet med det ordinarie livet utanför arbetsplatsen. De har bland annat pekat på exempelvis kopplingen till låga löner och nödvändigheten att ha en parallellanställning för att klara livet i stort. Även när det kommer till kritik från arbetstagare vad gäller dygnspass och rygg i rygg-pass, dvs man slutar exempelvis ett pass kl. 23.00 på kvällen och kliver på ett nytt pass 06.00 på morgonen.

De nya reglerna om vila är på sikt bra för att främja ett hälsosamt och hållbart arbetsliv.

För vissa grupper kommer dessa förändringar att verkligen försvåra livet med tanke på att få ihop livspusslet och samtidigt är det inte bra för hälsan och arbetsmiljön.

Sammanfattningsvis, är det viktigt för alla arbetsgivare – vare sig de uppbär ett kollektivavtal eller ej (kollektivavtalet är viktigt då det kommer att finnas avvikelser från direktivets regler) kommer behöver förbereda sig och undersöka hur schemaläggningar görs samt ta höjd för att täcka upp med personal så att man inte bryter direktivets grundregler kopplat till dygnsvilan.

Att tänka på:

Det är viktigt att redan nu starta en undersökning av hur de nya reglerna kommer att påverka. Vilka konsekvenser på kort som lång sikt kan uppstå? Genom att analysera dessa kan du som arbetsgivare tillsammans med de fackliga parterna påbörja förändringsarbetet kopplat till hur arbetstiden ska förläggas. Vare sig det finns ett kollektivavtal eller ej, är det viktigt att samarbeta med medarbetare som med de fackligt förtroendevalda på arbetsplatsen.

Glöm ej att ladda ner Fack:appen för att få tillgång till alla checklistor som mallar, exempelvis den som handlar om hälsofrämjande aspekter.

Checklista:

  • Gör en riskanalys innan förändringen genomförs. Hur kommer dessa förändringar påverka enskilda individer, grupper som hela verksamheten. Vilka risker kan uppstå?
  • Gå igenom alla scheman och säkerställ att de överensstämmer med arbetstidsdirektivet.
  • Hur är lokala kollektivavtal formulerade? Strider de mot de nya reglerna kring dygnsvila behöver de sägas upp och omförhandlas.
  • Var transparent! Kommunicera och för dialog både med fackliga parter som medarbetare hur arbetstidsförläggningen kommer att påverka både scheman som verksamheten.
  • Genomför om behov skulle uppstå, MBL-förhandling
  • Meddela nytt schema i god tid – men låt det inte komma som en överraskning för medarbetarna.

Vanliga frågor och svar!

Vad innebär arbetstidsdirektivet?

Införandet av de nya reglerna, som blir en huvudregel, den 1 oktober innebär att alla anställda ska ha minst 11 timmar sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod samt att arbetspass ska följas av en dygnsvila.

Vad säger arbetstidslagen om dygnsvila?

Enligt Arbetstidslagens (ATL) ska en arbetstagare i normala fall ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar. Det som går under benämning dygnsvila. Innebörden av dessa regler är att det gått att göra avvikelser om det funnits särskilda förhållanden som inte en arbetsgivare haft möjlighet att förutses, exempelvis under pandemin när många fick arbeta väldigt koncentrerat. Enligt nuvarande reglerna om dygnsvila är förutsättningen för avsteg att arbetstagare ges motsvarande kompensationsledighet.

Därtill har det funnits möjlighet att göra avvikelser via kollektivavtal.

Vad säger arbetstidslagen om raster?

Enligt Arbetstidslagen (ATL) har du rätt att få en rast. Rast innebär följande:

  • Avbrott i den ordinarie arbetstiden
  • Obetald arbetstid, och räknas inte in i den ordinarie arbetstiden. Innebörden av detta blir att du som medarbetare inte har en skyldighet att stanna kvar på arbetsplatsen.
  • En rast ska schemaläggas så att du som medarbetare inte behöver arbeta mer än fem timmar i följd. Exempel på rast är våra luncher. Det är viktigt att arbetsgivare har tydliga regler som är kända av alla på arbetsplatsen när det kommer till rasters längd som när de ska äga rum.

Vad gäller för pauser?

På en arbetsplats ska det finnas tydliga regler kring när pauser får tas. Det är arbetsgivaren som ska se till att organisera arbetet så att anställda kan gå ifrån. Pauser räknas även in i arbetstiden.

Vad är måltidsuppehåll?

Ibland kräver verksamheten att rasten behöver kortas ner. Då kan dessa raster bytas ut mot något som kallas för måltidsuppehåll. Skillnaden mellan rast och måltidsuppehåll är att dessa räknas in som ordinarie arbetstid och skulle det krävas kan en arbetstagare behöva utföra arbete under ett måltidsuppehåll.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att raster och pauser är viktiga för att upprätthålla en god arbetsmiljö och framförallt för att ge medarbetare en nödvändig återhämtning. Det är något som som arbetsgivare ska ta hänsyn till när de leder och fördelar arbete. Det blir extra viktigt om undantag tillämpas från dygnsvila. Det är alltid arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för att följa Arbetsmiljölagens (AML) regler kring god arbetsmiljö. Att arbeta systematiskt (AFS 2001:1) för att förebygga risker samt följa de föreskrifter som är kopplade till arbetstagares återhämtning är nödvändigt, för att medarbetare ska klara sina arbetsuppgifter och framförallt för att undvika ohälsa i arbetet (AFS 2015:4 och AFS 1982:17).

Vad säger lagen om arbetstid och övertid?

Ordinarie arbetstid

Under en vecka är ordinarie arbetstid 40 timmar, oavsett vilken tid på dygnet eller dagar som arbetet utförs på.

Övertid

Under en period om fyra veckor för en arbetstagare arbeta allmän övertid högst 48 timmar eller under en kalendermånad 50 timmar. Under ett kalenderår får dessa timmar uppgå till högst 200 timmar. Utöver dessa regler får ingen arbeta under ett kalenderår, mer än 150 timmar extra övertid

#Arbetstid #Arbetsmiljö #EU-direktivet

#Arbetstid #Arbetsmiljö

Länk till direktivet

Relaterat

  • Arbetsgivarens ansvar för praktikanter

    Arbetsgivarens ansvar för praktikanter

    Praktik är något som kan vara nyttigt både för en arbetssökande och för arbetsgivaren, men vad är egentligen arbetsgivarens ansvar för praktikanter? Syftet med praktik är att en arbetssökande ska få prova på ett arbete med handledning vid sin sida. Oftast utbetalas ingen lön eller ersättning från arbetsgivaren till praktikanten. Det finns olika typer av praktik…

  • Överenskommelser om anställningens upphörande

    Överenskommelser om anställningens upphörande

    I arbetslivet är överenskommelser om anställningens upphörande ett centralt och ofta känsligt område. Dessa överenskommelser, även kända som utköp eller frivilliga uppsägningar, spelar en viktig roll vid hantering av förändringar inom organisationer och mellan arbetsgivare och anställda. Anställningens upphörande har traditionellt sett betraktas som en sista utväg, men idag föredrar många att se det som…

  • Uppsägning på grund av arbetsbrist

    Uppsägning på grund av arbetsbrist

    En uppsägning på grund av arbetsbrist är enligt lagstiftningen en uppsägning som inte berör den anställdes personliga prestation eller beteende. Denna situation kan uppstå när företaget skär ner på sin verksamhet, omorganiserar sitt arbete, eller när det sker förändringar i verksamhetens finansiering eller struktur. Dessa förändringar kan leda till att en anställd inte längre behövs…

Vill du få våra nyheter direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev