Fullmakter

I arbetslivets dynamiska värld är det vanligt att anställda agerar på arbetsgivarens vägnar genom olika befogenheter som ges i form av fullmakter. Denna artikel syftar till att kasta ljus över begreppet fullmakt och de ansvarsområden som relaterar till detta i en professionell kontext. Vi utforskar de juridiska aspekterna som omfattar fullmakter, deras olika former, och hur de regleras under svensk lag, specifikt med hänvisning till avtalslagen.

Genom att förstå gränserna och möjligheterna som en fullmakt medför, kan både arbetsgivare och anställda navigera sina roller med större klarhet och försäkra sig om att de agerar inom ramen för sina befogenheter. Från ställningsfullmakter till uppdragsfullmakter, denna artikel erbjuder en grundlig genomgång av ämnet och erbjuder praktiska råd för att undvika missförstånd och juridiska misstag i arbetslivet.

Allmänt om fullmakter

När man är anställd betyder det oftast att man är betrodd att utföra vissa handlingar åt sin arbetsgivare, alltså i dennes namn. Till exempel får ett kassabiträde i en butik sälja varorna i butiken till ett visst pris, en annan anställd i butiken får kanske beställa varor från en leverantör och ytterligare en annan får sluta inköpsavtal. När man utför handlingar i arbetsgivarens namn har man som anställd en fullmakt och i denna text ska vi reda ut vad det innebär och vilket ansvar som finns kring fullmakter i en arbetssituation.

En fullmakt är något som en anställd kan få genom sin anställning eller direkt av arbetsgivaren. Det finns olika typer av fullmakter som uppkommer på olika sätt och några av dessa finns reglerade i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen).

I avtalslagen beskrivs olika fullmaktssituationer som kan uppstå på olika sätt och också hur dessa kan avslutas. I en arbetssituation handlar det ofta om att den anställde har en ställningsfullmakt. Viktigt att poängtera är att fullmakt kanske inte uttryckligen kommer på tal under anställning då det i många tjänster är självklart vad man får och inte får göra, medan det i andra tjänster är mer utav en gråzon. Det är därför bra att ha god kommunikation med sin arbetsgivare om vad som ingår i ens arbetsuppgifter och vad man har behörighet att göra. Vad som ingår i ens arbetsuppgifter kan framgå av till exempel en arbetsbeskrivning eller anställningsavtalet.

Arbetstagarens ansvar

Genom att vara anställd kan man ha något som kallas för ställningsfullmakt. Ställningsfullmakten framgår av 10 § 2 stycket avtalslagen och det är den anställdes position genom anställningsavtalet som kan ge denne behörighet att genomföra vissa handlingar i arbetsgivarens namn. Detta gäller handlingar som typiskt sett ingår i den anställdes tjänst (handelsbruk) eller som är reglerat i lag. Ett exempel är att någon som jobbar som inköpare på ett företag beställer varor åt företaget. Oftast så är dessa handlingar av mindre och ordinär karaktär.

Det finns såklart begränsningar i vad man som anställd får göra i sin tjänst. Många gånger uppstår det inga frågetecken, men det kan ibland vara svårt att veta vad som ingår i ens arbetsuppgifter. I dessa fall går det att titta på vad som enligt handelsbruk ingår i tjänsten, alltså vad en person i den rollen, i den branschen, typiskt sett får utföra och brukar utföra. För att veta vad man får och inte får göra kan man även se till vilka arbetsuppgifter som ingår i det egna anställningsavtalet/arbetsbeskrivningen. Man bör också alltid ha en dialog med arbetsgivaren om man känner sig osäker på en särskild handling och huruvida man är berättigad att genomföra den.

Det finns även något som kallas “uppdragsfullmakt”, vilket betyder att en anställd fått ett uppdrag av arbetsgivaren att utföra en viss specifik handling. Uppdragsfullmakter regleras i 18 § avtalslagen och det kan exempelvis röra sig om att en anställd fått en beskrivning om vad denne ska utföra, till exempel beställa ett visst material för en viss summa av en leverantör. Leverantören kanske inte vet för vilken summa eller vilken mängd som arbetstagaren fått i uppdrag att beställa. Det är då den anställdes ansvar att hålla sig inom de ramar som givits av arbetsgivaren, annars kan inköpet bli ogiltig.

Det finns alltså flera sätt på vilket du som anställd får utföra handlingar åt din arbetsgivare. Oftast vet man som anställd vad som ingår i ens tjänst och då uppstår inte några missförstånd, men om man utför en arbetsuppgift som ligger utanför ens vanliga arbetsbeskrivning kan det vara bra att hålla extra koll på vilka ramar man ska hålla sig inom.

Arbetsgivarens ansvar

Som arbetsgivare är det viktigt att tänka på vilka signaler man skickar ut mot anställda och hur man organiserar sin verksamhet. Om en anställd utför en handling som man inte vill att denne egentligen ska utföra är det viktigt att man reagerar på detta och förklarar att det är utanför den anställdes arbetsuppgifter. Vad som annars kan hända är att man, genom sin passivitet, visar att handlingen som utförts i arbetsgivarens namn är något som den anställde får företa. Man kan då skapa någonting som kallas för ”toleransfullmakt”. Det skapas en acceptans för att den anställde utför dessa typer av handlingar.

Det är även viktigt att känna till att om en anställd går utanför de ramar som denne fått vid handlande i arbetsgivarens namn så kan arbetsgivaren ändå bli bunden av handlandet. Om den part som handlandet, eller avtalet, gjordes med trodde att den anställde hade rätt att utföra dessa handlingar på grund av dennes tjänst så kan arbetsgivaren bli bunden.

Det är därför viktigt att sätta upp tydliga regler för vad som ingår i den anställdes tjänst och ha en god kommunikation med de anställda samt att organisera sin verksamhet på ett sätt som skapar tydlighet ut mot kunder och avtalsparter. Huruvida man som arbetsgivare blir bunden av ett felaktigt handlande av en anställd beror på det enskilda fallet och vilket typ av handlande som arbetstagaren utfört samt vilka instruktioner man gett den anställde.

Om arbetsgivaren ger ett specifikt uppdrag till en anställd som kanske inte annars ingår i dennes arbetsuppgifter så kan det vara bra att tänka på att vara tydlig i sina instruktioner. Det ska framgå vilken handling som arbetstagaren får företa men också i vilken omfattning, till exempel vilket pris denne får köpa för eller hur mycket varor denne får beställa. Om arbetstagaren handlar utanför dessa instruktioner blir du som arbetsgivare i regel inte bunden om det är frågan om en uppdragsfullmakt.

Om arbetsgivaren lämnar instruktioner som motparten får ta del av men också ger ytterligare instruktioner till arbetstagaren muntligt, som motparten inte är medveten om kan arbetsgivaren bli bunden. Ett exempel kan vara att en arbetstagare får i uppdrag att beställa 20 kg äpplen för ett visst pris. Om leverantören vet om den informationen men den anställde muntligt fått till sig av arbetsgivaren att äpplena måste vara gröna så är det information som undgår leverantören. Om arbetstagaren då beställer röda äpplen kan arbetsgivaren bli bunden av det avtalet för att leverantören var i god tro om att färgen på äpplena inte spelade någon roll.

Tydliga instruktioner är således viktiga. Det är också viktigt att meddela arbetstagaren när fullmakten ska sluta gälla, annars kan denne fortsätta utföra de handlingar som fullmakten ger. Det finns också en del viktiga moment att tänka på är om du som arbetsgivare lämnar en fullmakt som arbetstagaren ska visa upp för den som avtalets ska slutas med.

Det framgår av 32 § avtalslagen att om man dokumenterar vad man vill att fullmäktige ska avtala om men att man av misstag skriver fel, så kan det som står i fullmakten ändå bli gällande. Det är därför viktigt att uttrycka sig noggrant och tydligt när man förmedlar vad det är man vill uträtta med fullmakten. Det samma gäller vid muntliga instruktioner.

Sammanfattningsvis

Sammanfattningsvis är det viktigt med en öppen kommunikation och en tydlig arbetsbeskrivning när det kommer till arbetsuppgifters omfattning. Otydligheter och missförstånd kan i vissa fall få konsekvenser för både arbetsgivaren och den anställde. Det är också av vikt att vara noggrann när man ger uppdrag och hur man uttrycker en fullmakt.

Mer om avtalslagen och att ingå ett avtal kan du läsa mer om här.