Tjänstefel

Tjänstefel är ett centralt och komplext område inom arbetsrätten i Sverige. Det refererar till när en person i myndighetsställning, såsom exempelvis läkare, polis, domstol, socialtjänst eller arbetsförmedling agerar på ett sätt som strider mot lag eller sina arbetsuppgifter. I denna artikel kommer vi att utforska tjänstefel mer ingående genom att undersöka vad det innebär, vilka som omfattas av reglerna, de olika grader av brottet som finns, hur man går till väga för att anmäla och relevanta juridiska konsekvenser.

Vad är tjänstefel?

Tjänstefel kan ske när en person i myndighetsställning inte fullgör sina skyldigheter i enlighet med rådande regelverk eller professionella standarder. Det är viktigt att förstå att detta inte bara handlar om enkla misstag utan även om avsiktliga handlingar eller underlåtelser som går emot yrkesetiken.

Trots att tjänstefel är något som berör arbetslivet så återfinns reglerna gällande området inte i den arbetsrättsliga lagstiftningen utan i 20 kapitlet i BrB (Brottsbalken).  I kapitlet framgår att den som med uppsåt eller på grund av oaktsamhet gör något fel eller inte gör något som de borde göra när de utför sitt arbete, kan bli dömd för tjänstefel. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till två år.

Om brottet är allvarligt och begånget med uppsåt kan det anses vara grovt tjänstefel vilket leder till fängelse i minst sex månader och högst sex år. Om någon som är medlem i en beslutande statlig eller kommunal församling gör något i sin roll som förtroendevald, är de inte föremål för ansvar enligt BrB.

Dessutom, om samma handling är straffbar enligt en annan lag, gäller inte denna lag. Tjänstefel kan även vara att röja uppgifter som någon är skyldig att hemlighålla, då kan denne dömas för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst två år (20 kap 3 § BrB). Förutsättningen är då att gärningen inte är straffbelagd enligt någon annan bestämmelse. Detsamma gäller den som olovligen utnyttjar sådan hemlighet.

Vilka omfattas av reglerna gällande tjänstefel?

Vilka som omfattas av reglerna framgår av 20 kap 5 § BrB. Bestämmelsen konstaterar att åklagare kan väcka åtal för brott när följande personer inte har uppfyllt sina arbets- eller uppdragsrelaterade skyldigheter:

1. Anställda inom staten eller en kommun.
2. Ledamöter av styrelser, verk, nämnder, kommittéer eller andra sådana myndigheter som är kopplade till staten, kommunen, regionen eller kommunalförbundet.
3. Personer som har specifika uppdrag enligt lag.
4. Personer som omfattas av lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret eller som på annat sätt utför lagstadgad tjänsteplikt.
5. Personer som inte har någon anställning eller uppdrag enligt ovan men utövar myndighet.

Det finns dock undantag från detta när det gäller vissa brott som kräver ett speciellt godkännande från regeringen eller dess bemyndigade före åtal. Dessutom gäller specifika regler för åtal av brott som begås av riksdagsledamöter, statsråd, justitieråd eller personer med anställning eller uppdrag inom riksdagen eller dess organ.

Om det inte finns specifika regler för ett visst fall kan åklagare bara väcka åtal för brott mot tystnadsplikt som gynnar en enskild målsägande om den målsägande väljer att anmäla brottet till åklagaren eller om det är i allmänhetens intresse att göra det.

Reglerna om tjänstefel gäller alltså myndighetspersonal som utför offentliga tjänster. Denna kategori inkluderar inte bara läkare, poliser, domstolar, socialtjänst och arbetsförmedling utan även andra yrken som innebär ett offentligt ansvar. Dessa yrkesgrupper har ett särskilt ansvar gentemot allmänheten och måste därför följa lagar och föreskrifter noggrant för att upprätthålla rättssäkerheten och förtroendet för det offentliga systemet.

Grader av tjänstefel

I svensk rätt är tjänstefel uppdelat i två olika grader: grovt tjänstefel och tjänstefel av normalgraden. Grovt tjänstefel anses vara en allvarligare form av tjänstefel och kan, som nämnts ovan, leda till betydligt hårdare påföljder. Tjänstefel av normalgraden omfattar handlingar som, även om de är allvarliga, inte når upp till nivån för grovt tjänstefel. Tjänstefel kan ta olika former så som försummelser, felaktiga beslut, missbruk av makt och otillbörligt beteende. Exempelvis kan det röra sig om en läkare som felaktigt ställer en diagnos, en polis som missbrukar sin befogenhet eller en domare som inte följer lagstiftningen korrekt.

Hur anmäler man någon för tjänstefel?

Att anmäla någon för tjänstefel kräver noggrannhet och följsamhet till en särskild procedur. Det är kritiskt att dokumentera alla relevanta händelser och samla bevis för att stödja en anmälan. Detta kan innefatta journalanteckningar, e-postkorrespondens, vittnesmål från kollegor eller patienter, och andra relevanta dokument. Att ha en stark grund av bevis är avgörande för en framgångsrik anmälan.

När du ska anmäla ett tjänstefel bör du följa dessa steg:

1. Samla noggrant dokumentation och bevis som stöder ditt påstående.
2. Kontakta din arbetsgivare eller överordnad myndighet för att rapportera händelsen. Använd dina samlade bevis för att stödja din anmälan.
3. Om du inte är nöjd med arbetsgivarens svar eller om du känner dig orolig för repressalier kan du överväga att kontakta en fackförening eller ett juridiskt ombud för ytterligare rådgivning och stöd i processen.

Juridiska konsekvenser av tjänstefel

De juridiska konsekvenserna som kan aktualiseras kan vara allvarliga och varierar beroende på graden av överträdelsen och omständigheterna kring den. Åtgärder som kan vidtas mot den som begår tjänstefel inkluderar disciplinära åtgärder från arbetsgivaren, böter och i extrema fall fängelsestraff, särskilt vid grovt tjänstefel. Rättsliga processer i samband med brottet kan vara komplexa och kräver ofta juridiskt stöd.

Av 20 kap 4 § BrB framgår att en person som har ett offentligt uppdrag hos staten eller en kommun kan bli avsatt från detta uppdrag av domstolen om de begår ett allvarligt brott som kan leda till minst två års fängelse och detta brott visar att de är uppenbart olämpliga för uppdraget. Detta gäller även för uppdrag hos olika myndigheter och organ som är knutna till staten, kommunen, regionen eller kommunalförbundet. Syftet är att säkerställa att personer som innehar offentliga uppdrag upprätthåller en hög standard av integritet och lämplighet.

Det finns en viktig tidsbegränsning, känd som preskriptionstid, för att anmäla tjänstefel. Preskriptionstiden varierar beroende på graden av felet och kan vara olika för olika yrkeskategorier. Det är viktigt att vara medveten om denna tidsgräns och agera inom den för att säkerställa att ärendet kan utredas.

Rättsfall

Nedan följer tre exempel på när frågan om tjänstefel har behandlats i Högsta domstolen.

NJA 2017 s. 491: Detta fall handlade om en polis som använde sin tjänstehund för att ta fast en flyende klottrare. Han åtalades för tjänstefel och rätten bedömde att han agerade vårdslöst genom att släppa hunden. Han dömdes till 40 dagsböter på 370 kr. Polisen hade tidigare lång erfarenhet och borde ha insett riskerna med att använda hunden på det sätt som gjordes. Åtgärden var inte försvarlig och det fanns ingen ansvarsfrihet enligt den så kallade excessregeln. Därför ansågs hans handling inte vara ringa, och han dömdes för tjänstefel.

NJA 1994 s.108: I det här målet hade en vigsel förrättats trots att en av parterna hade grav demens och påstods sakna rättslig handlingsförmåga. Domstolen ansåg dock att prästen som förrättade vigseln hade noggrant övervägt situationen, rådfrågat experter och inte agerat vårdslöst. Domstolens slutsats var därmed att vigseln inte var ogiltig och prästen var inte skyldig till tjänstefel.

NJA 2004 s.164: I Hovrätten för Västra Sverige ställdes domaren F.H. inför rätta för tjänstefel. Han hade felaktigt förklarat villkorligt medgiven frihet förverkad i en dom, trots att det inte fanns lagliga förutsättningar för det. Hovrätten ansåg att F.H. hade agerat med oaktsamhet. Trots detta ansåg Högsta Domstolen att gärningen var ringa och ogillade åtalet. Felet hade berott på ett tillfälligt förbiseende och åtgärdades genast när det uppmärksammades. Därför ansågs F.H. inte vara straffskyldig.

Läs mer om arbetsgivarens skyldigheter i vår artikel gällande lojalitetsplikt.