AktuelltDomarFörvaltningsdomstolen utdömer vite för nattarbete

Förvaltningsdomstolen utdömer vite för nattarbete

6 september 2022, Högsta förvaltningsdomstolen, mål 4539-22

I februari 2019 beslutade Arbetsmiljöverket ett förbud mot Biorama XL Video Kommanditbolag om nattarbete. Förbudet innebar att om bolaget inte tecknade ett kollektivavtal fick inga anställda att arbeta mellan 00 och 05. Alternativt till kravet om kollektivavtal var att bolaget skulle ansöka om dispens för nattarbete hos verket. Inget av dessa alternativ genomfördes av bolaget.

Vid en senare inspektion fann Arbetsmiljöverket att personal fortfarande arbetade på natten, trots att inga åtgärder vidtagits av bolaget. Därmed krävde verket att ett vite om 400 000kr skulle dömas ut. Bolaget motsatte sig detta och menade att ingen personal arbetat på natten utan att de personer som fanns på plats vid inspektionen var vänner till ägaren som hjälpte till helt oavlönat.

Förvaltningsrätten konstaterade att de två personer som arbetade vid den senare inspektionen utförde uppgifter som var att betrakta som arbete för Biorama. Vidare fann även förvaltningsrätten att bolaget lämnat in uppgift till Skatteverket om att man det var en anställd som arbetade den aktuella tiden, något som går emot bolagets påstående.

Mot den bakgrunden dömde Förvaltningsrätten ut vitet om 400 000 kronor. Efter detta överklagade bolaget beslutet, men varken kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen beviljade prövningstillstånd, därmed stod förvaltningsrättens fast.

Relaterat

  • AD 2024/ 34 – 2,5 veckors olovlig frånvaro tillräckligt för uppsägning enligt AD 

    AD 2024/ 34 – 2,5 veckors olovlig frånvaro tillräckligt för uppsägning enligt AD 

    Detta är en orefererad dom gällande olovlig frånvaro som grund för uppsägning. Domen är av intresse då den belyser vikten av att ha en tydlig kommunikation vad som gäller vid ledighet samt vad som sker om olovlig frånvaro föreligger.  Bakgrund till tvisten  Tvisten rör en uppsägning från en transportfirma (bolaget) som anställde arbetstagaren S.A. i…

  • EU-domstolen gällande indirekt diskriminering

    EU-domstolen gällande indirekt diskriminering

    EU-domstolens avgörande om policy mot religösa yttranden I november 2023 avkunnade EU-domstolen en dom som prövade frågan om indirekt diskriminering och berörde ett förbud mot viss form av klädsel på en arbetsplats inom den offentliga sektorn. Syftet med förbudet var att eftersträva neutralitet bland personalen. EU-domstolen prövade denna fråga i relation till ett EU-direktiv som…

  • Förbud mot att bära slöja i arbetet bedöms ej vara diskriminering – AD 2023 nr 71

    Förbud mot att bära slöja i arbetet bedöms ej vara diskriminering – AD 2023 nr 71

    Målet AD 2023 nr. 71 behandlades frågan om ett förbud mot att bära slöja bedömdes vara diskriminering eller inte. I målet upplevde en arbetstagare sig diskriminerad på grund av religion och kön då hon av arbetsgivaren hindrades från att bära slöja, en muslimsk huvudduk, i tjänsten. Arbetsgivaren hänvisade till företagets neutralitetspolicy som förbjuder bland annat…

Vill du få våra nyheter direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev