AktuelltLedighet & semesterAtt ha koll på inför julledigheten!
Att ha koll inför julledigheten, julledighet, semester

Att ha koll på inför julledigheten!

Inför julledigheten finns det mycket man måste ha koll på, en av alla dessa grejer är semesterledighet under juletider. I semesterlagen (1977:480) finns regler om olika delar kopplade till semester. Den behandlar bland annat semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. Flera av reglerna i semesterlagen är dispositiva, vilket betyder att de kan förhandlas om och förändras via kollektivavtal eller anställningsavtalet. I denna artikel går vi igenom de olika delarna gällande semester så att du vet vad som gäller för just dig!

Hur många semesterdagar har du rätt till?

Alla anställda har enligt lag rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Ett semesterår pågår mellan 1 april till och med 31 mars nästkommande år. Rätten till 25 dagars semester är ett minimikrav, men många har enligt anställnings- eller kollektivavtal rätt till fler än 25 semesterdagar.

För att ha rätt till dessa 25 semesterdagar ska du, om inte kollektivavtalet föreskriver annat, ha påbörjat din anställning innan 31 augusti under semesteråret. Här är det avgörande att anställningen ska börja innan 31 augusti, det påverkas inte av när anställningsavtalet träffades. Skulle anställningen börja efter den 31 augusti har du som anställd rätt till endast 5 semesterdagar det semesteråret.

Många tar ut majoriteten av semesterdagarna under sommaren men det är även möjligt att spara dem och ta ut semester över jul och nyår. Kom ihåg att 20 av dina dagar måste tas ut under ett och samma semesterår och endast de dagar som överskrider 20 får sparas till nästkommande semesterår.

Hur räknas helger?

För den som normalt inte arbetar på lördagar och söndagar ska dessa inte räknas med som semesterdagar vid semesterledighet. Det talas då i stället om arbetsfria veckoslut som omfattas av semesterledigheten. Detta betyder att om en anställd ska ha en sammanhängande semesterperiod om tre veckor kan semesterledigheten räknas från måndagen första veckan till och med fredagen sista veckan. Vilket i sådana fall innebär 15 semesterdagar där den anställde är ifrån jobbet från måndagen till fredagen veckan innan, och återvänder till arbetet på måndagen efter dessa tre veckor.

Detta innebär i praktiken att den anställde är ifrån arbetet i 23 kalenderdagar, därmed kan en anställd som tar ut alla sina 25 dagar i följd kan få fem hela veckors ledighet. Beroende på när i veckan semestern påbörjas, påverkar alltså hur många dagar i följd man är i från arbetet. Om vi utgår från att en person tar ut 25 semesterdagar i följd, blir det sammanlagt 37 dagar ifrån arbetet om semestern börjar på en måndag och 35 dagar ifrån arbetet om semestern börjar på en annan dag än en måndag.

Hur ska jag tänka?

Lite mer komplicerat blir det när en arbetstagare regelbundet tenderar att jobba på lördagar och/eller söndagar. Lagstiftaren har här försökt göra det så rättvist som möjligt, för att även dessa ska kunna vara lediga 37 dagar i följd. För den som ska ta ut minst 19 semesterdagar i följd gäller att denne, om semestern läggs så den börjar på en måndag och slutar på en söndag, blir helgen innan och efter arbetsfria också.

Vid semesterledighet som gäller minst fem semesterdagar har den anställde rätt att vara arbetsfri antingen helgen innan eller helgen efter. När semester tas ut under fem dagar ska även lördag och söndag räknas som semesterdagar. Om denna person däremot brukar vara ledig på exempelvis fredagar ska ledighet som går över fredagen räknas som en arbetsfri dag, med andra ord inte som en semesterdag. Reglerna gällande semester för anställda som regelbundet arbetar lördagar och söndagar är så kallade dispositiva, vilket innebär att begränsningar kan göras genom avtal.

I samband med detta ska även sådana dagar som räknas som en söndag räknas som just söndag även vid beräkning av semesterledighet, till exempel julafton.

Betald semester – semesterlön

Under semesterledigheten kan den anställde ha rätt till semesterlön, om sådan har tjänats in. Beräkningen av denna semesterlön görs antingen enligt sammalöneregeln eller procentregeln.

Året som arbetstagaren kan nyttja sin betalda semesterledighet kallas för “semesterår” eller ”uttagsår”, och löper mellan den förste april till den sista mars det påföljande året. Betald semesterledighet intjänas därmed innan den kan nyttjas enligt semesterlagen.

Vid beräkning av antalet semesterdagar finns en viss formel som arbetsgivaren ska använda sig av. Denna ser ut på följande vis: Anställningsdagar under intjänandeåret delat med 365 gånger semesterrätten, vanligtvis 25 semesterdagar (fem arbetsdagar under fem veckor).

Begreppet “anställningsdagar” avser alla hela eller delar av kalenderdagar, inklusive helgdagar och arbetsfria dagar med semestergrundande frånvaro. Anställningsdagarna reduceras även med eventuella arbetsfria dagar utan lön, s.k. ej semesterlönegrundande frånvaro, såsom tjänstledighet, och divideras sedan med hela intjänandeårets kalenderdagar. Om beräkningen ger ett brutet tal skall det alltid avrundas uppåt (till arbetstagarens fördel).

Exempel på hur semesterdagar räknas ut:

En person som varit anställd från 1 januari till och med 31 mars och då varit anställd i 90 dagar. Då räknar man anställda dagar dividerat med ett helt intjänandeårs kalenderdagar (365 dagar), för att sedan multiplicera med 25 (25 dagar enligt den lagstadgade semesterrätten).

Alltså:

90/365 x 25 = 6,16.

Som sagt avrundas detta då alltid uppåt, vilket innebär att denna arbetstagare har rätt till sju betalda semesterdagar. Skulle en anställd varit anställd under det senaste året, men varit tjänstledig i 30 dagar beräknas semestern på följande vis:

(365–30) /365 x 25 = 22,95 = 23 betalda semesterdagar.

De som inte når upp till (semesterrätten) 25 betalda semesterdagar har ändå rätt till 25 semesterdagar, men dessa bli då obetalda.

Vad gäller för obetald semester?

En anställd har som sagt rätt till 25 semesterdagar när anställningen har påbörjats innan den 31 augusti. Som vi tidigare sett så kan dessa dagar vara antingen betalda semesterdagar eller obetalda semesterdagar. Om dagarna är betalda eller inte beror på hur länge du arbetat och därmed tjänat in betald semester. De dagar som är obetalda har du rätt att avstå från.

Hur bestäms förläggningen av semester under julledigheten?

Huvudregeln är att anställda ska få ha fyra veckors sammanhängande semester under månaderna juni till augusti. Även den anställda som jobbar deltid eller med oregelbunden arbetstid har rätt till lika lång ledighet som en arbetstagare med heltid eller regelbunden arbetstid. Denna regel är dock inte absolut och om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren välja att inte förlägga semestern på detta sätt. Detta gäller dock främst säsongsbaserade yrken.

På många företag kan det finnas svårigheter med att alla anställda ska kunna ha fyra sammanhängande semesterveckor under juni till augusti, det finns därför undantag. Att undgå regeln om fyra veckors sammanhängande semester på sommaren kan göras genom avtal, men det är de inget krav på. Om särskilda skäl föreligger kan semesterperioden läggas en annan tid på året. Rätten att avtala bort fyra veckors sammanhängande semester under juni till augusti, gäller både längden (fyra veckor) och tidpunkten för semestern. Detta undantag kan t.ex. avtalas bort genom kollektivavtalet.

I många fall är dessa frågor reglerade i kollektivavtal, på ett sådant vis att arbetstagaren ska ha rätt att vara med och bestämma när semestern ska vara lagd. Det är därför en bra idé att kolla upp om din arbetsplats har ett kollektivavtal och i sådana fall vad det säger om semestern. I vissa fall kan det handla om att arbetsgivaren har en skyldighet att påbörja en förhandling om semester för att försöka nå en överenskommelse. Det är dock inte säkert att det i alla fall går att komma överens. I de allra flesta fall är det ändå så att det är arbetsgivaren som har sista ordet när semestern ska förläggas.

Arbetsgivarens skyldigheter kan variera beroende på vad som står i avtalet, men huvudregeln är att det är arbetsgivaren som har rätt att fatta beslut om semesterförläggningen. Om beslutet om semesterns förläggning tas utan förhandling med arbetstagaren eller dess företrädare, har arbetsgivaren en skyldighet att underrätta arbetstagaren om detta senast två månader innan semestern börjar. Under vissa omständigheter kan det vara okej att meddela om semester senare, det kräver dock att det föreligger särskilda skäl för detta. Om det gör det gäller alltid att arbetstagaren ska informeras senast en månad innan semestern börjar.

Vanliga frågeställningar

Vad händer om jag blir sjuk under semestern?

Om du som anställd insjuknar under din semester har du rätt att avbryta semestern och påbörja sjukskrivning, således får kvarvarande semester förskjutas till ett senare tillfälle. Detsamma gäller vid annan frånvaro, exempelvis vård av barn. Du kan läsa mer om sjukdom under semestern här.

Tjänar man in semesterdagar även när man är sjuk?

Ja, även när man är ifrån arbetet på grund av sjukdom, arbetsskada eller är föräldraledig kan man tjäna in semesterdagar. Vid frånvaro på grund av sjukdom gäller detta när frånvaron under det intjänandeåret inte överstiger 180 kalenderdagar. Dessa dagar räknas kalendariskt, vilket betyder att även lördagar och söndagar räknas in även om den anställda inte arbetar dessa dagar. Frånvaron är inte längre semestergrundande när den anställde varit frånvarande helt eller delvis under ett helt intjänandeår, utan avbrott i frånvaron som överstiger 14 kalenderdagar i följd.

Tjänar man in semesterdagar när man är föräldraledig?

Ja, även frånvaro från arbete på grund av föräldraledighet kan vara semesterlönegrundande. Detta gäller när en anställd är föräldraledig och har rätt till föräldrapenningdagar eller enligt föräldraledighetslagen eller skulle haft rätt till tillfällig föräldrapenning (Vård av barn) och frånvaron inte överstiger 120 dagar. För ensamstående föräldrar (beslutad ensam vårdnad) gäller det att när frånvaron inte överstiger 180 dagar.

Vad är semesterersättning?

Semesterersättning är sådan betalning du får för semester som du av olika anledningar inte har tagit ut. Det kan till exempel vara när du avslutar en anställning eller när det gäller en anställning som avses pågå i högst tre månader. När en anställning avslutas och den anställda ska få semesterersättning ska detta betalas ut utan dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande.

Måste jag ta ut semester över jul?

Arbetsgivaren kan hålla arbetsplatsen stängd över jul och ibland över nyår. Man kan som anställd aldrig bli tvingad till att ta ut semester, även om arbetsplatsen är stängd. Arbetsgivaren får dock lägga ut innestående betald semester om du har sådan kvar och inte begärt att få spara den. Om det inte finns någon innestående betald semester, måste arbetsgivaren se till att du har arbete att utföra. Arbetsgivaren kan även ge dig permission, alltså betald ledighet.

Relaterat

  • Ledighet

    Ledighet

    Ledig från sitt arbete kan man vara på många olika sätt. En arbetstagare kan vara bland annat tjänstledig, föräldraledig eller ledig för studier. Det finns många lagar och regler både arbetsgivare och arbetstagare måste förhålla sig till oavsett vilken ledighet det gäller. I den här artikeln går vi igenom de olika typerna av ledighet och…

  • VAB och tillfällig föräldrapenning  

    VAB och tillfällig föräldrapenning  

    Har du koll på vad som gäller för VAB och tillfällig föräldrapenning? Jul- och vintertiden är en magisk period då förväntningarna är höga och förberedelserna intensiva. Familjer samlas, julklappar köps och förväntningarna på den perfekta julen är stora. Men mitt i denna festliga stämning kan livet ta en oväntad vändning när ett barn blir sjukt…

  • Sjuk under julledigheten

    Sjuk under julledigheten

    Vad händer om du blir sjuk under julledigheten? Denna artikel kommer att gå igenom semesterlagens bestämmelser och dina rättigheter som anställd under din ledighet. Lär dig hur du navigerar situationer som sjukdom under julledigheten och hur du säkrar din välbehövliga vila. Få värdefull insikt om hur du hanterar dina semesterdagar och semesterlön när oförutsedda händelser…

Vill du få våra nyheter direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev