Dina rättigheter under julledigheten – allt du behöver veta

Julledigheten är en tid för samvaro, reflektion och avkoppling, och många av oss ser fram emot att spendera kvalitetstid med familj och vänner under denna festliga säsong. För att hjälpa dig att planera din julledighet och förstå dina rättigheter som arbetstagare, vill vi på Law:box informera dig om de röda dagarna under jul och nyår, samt några viktiga aspekter av arbetsrätten som kan vara relevanta för dig.

Helgdag (röd dag) och afton

En helgdag, även känd som röd dag, är en särskild dag då man ofta är ledig från arbete och skola. Dessa dagar firar viktiga händelser, religiösa högtider eller nationella minnesdagar och ger människor tid att vila och reflektera. Helgdagar har en rik kulturell och historisk betydelse och är en möjlighet att fira och uppskatta värdefulla aspekter av samhället och dess historia.

I svensk lagstiftning skiljer vi på allmänna helgdagar (vanligtvis kallade röda dagar) och aftnar så som julafton, nyårsafton och midsommarafton. Enligt 3 a § semesterlagen (1977:480) ska julafton inte räknas som en helgdag utan istället jämställas med en söndag, d.v.s. en dag personer i regel inte arbetar eller går i skolan. Andra signifikanta dagar som inte är aftnar kan sedermera utgöra allmänna helgdagar, d.v.s röda dagar, vilket även kan innebära ledighet. Dessa är bland annat nyårsdagen, trettondedag jul, juldagen och annandag jul vilket framkommer av 1 § lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Det kan vara bra att bära med sig att lagstiftningen gör denna skillnad mellan aftnar och röda dagar, då det finns olika regler för respektive typ.

Arbetstid och ledighet regleras i huvudsak i arbetstidslagen (1982:673) men just röda dagar regleras inte i arbetstidslagstiftningen. Vanligtvis finns dessa regler i stället specificerade i kollektivavtal, som förhandlas fram mellan arbetsgivaren och facket eller företagets interna policy och rutiner. Om du vill ta reda på vilka specifika regler som gäller inom din arbetssektor kan du rådfråga din fackliga representant, såsom en facklig ombudsman.

Julledigheten 2023

I år finns det flera röda dagar under jul- och nyårsperioden som kan påverka din arbetsplanering:

Julafton (24 december, söndag): Julafton är för många en av de mest centrala dagarna under julen och ofta en dag som spenderas med nära och kära. De flesta arbetsgivare ger sina anställda ledigt på julafton, men det kan vara värt att dubbelkolla ditt anställningsavtal eller kollektivavtal för att säkerställa att du har rätt till denna ledighet. Det är som ovan nämnt inte en röd dag, utan en afton som ska likställas med en söndag, varför många arbetstagare är lediga på julafton.
Juldagen (25 december, måndag): Juldagen är en även denna en viktig del av julhelgen. Juldagen är en allmän helgdag, dvs en röd dag, men huruvida man har rätt till ledighet då eller inte beror som sagt på vad som är avtalat mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Annandag jul (26 december, tisdag): Annandag jul är en fortsättning på julfirandet och är en tid för fortsatt avkoppling och social samvaro. Precis som juldagen är även annandag jul en röd dag och samma sak gäller här.
Nyårsafton (31 december, söndag): Nyårsafton är sista dagen på året och en tid för att reflektera över det gångna året och se fram emot det nya. Liksom julafton är nyårsafton inte en röd dag, men eftersom det är en afton är det en dag då många arbetsgivare ger sina anställda ledigt.
Nyårsdagen (1 januari 2024, måndag): Nyårsdagen markerar början på det nya året och är en tid för att starta med nya mål och förhoppningar. Nyårsdagen är en röd dag som ger många anställda möjligheter att njuta av en extra ledig dag och återhämta sig från nyårsfirandet. Eftersom det är en röd dag beror ledigheten på vad som är avtalet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Beordrad övertid under julledigheten

Under julen kan även frågan om övertid och beordrad övertid bli extra aktuell, hur då detta? Vilka rättigheter respektive skyldigheter har arbetsgivare och arbetstagare gentemot varandra i dessa situationer?

Övertid är arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid (7 § arbetstidslagen). Övertid kan bli aktuellt om särskilda omständigheter föreligger där en arbetsgivare behöver beordra en arbetstagare till övertidsarbete. Detta måste meddelas av arbetsgivaren i förväg eller godkännas i efterhand. Schemaläggning av övertid är inte tillåten. Det måste därmed finnas oförutsedda händelser eller behov som kräver extra arbetsinsatser för att motivera övertid. Det finns således ingen fast regel om hur lång tid i förväg arbetsgivaren måste meddela beordrad övertid; ibland kan det ske med bara några timmars varsel. I vissa fall har arbetsgivaren rätt att beordra övertid även på samma dag om det uppstår akuta behov i verksamheten.

Övertidsreglerna varierar beroende på om det finns ett kollektivavtal eller inte. Om ett kollektivavtal finns får arbetsgivaren vanligtvis ta ut högst 150 timmar allmän övertid per kalenderår och anställd, med möjlighet till ytterligare 150 timmar extra övertid om särskilda skäl föreligger och facket godkänner detta. Extra övertid och allmän övertid får inte överstiga 48 timmar per arbetstagaren under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad (8 a § arbetstidslagen). Arbetsgivaren måste också föra journal över övertid och jourtid.

I vissa yrken, som inom vården eller transportsektorn, kan det vara nödvändigt att arbeta även under röda dagar och helger. Som nämnt har arbetsgivare rätt att beordra övertid om det finns ett behov av det. Om du blir ombedd att arbeta övertid kan du ha rätt till övertidsersättning. Sådan ersättning ska framgå av kollektivavtal eller anställningsavtal.

Notera att svensk lagstiftning gör skillnad på övertid och arbete på obekväm arbetstid (OB), mer om det sistnämnda kommer längre ner.

Du kan läsa mer om arbetstid och de nya arbetstidsreglerna från EU här!

Ledighetsansökan under jul

Om du planerar att ta semesterdagar under julledigheten, är det viktigt att kommunicera detta med din arbetsgivare i god tid. Normalt sett måste du ansöka om ledighet i förväg, och din arbetsgivare har rätt att godkänna eller neka din ansökan baserat på verksamhetens behov. Det är dock viktigt att notera att arbetsgivaren inte har rätt att godtyckligt neka din ledighetsansökan utan att ha en giltig anledning.

Semesterlagen (1977:480) innehåller regler om anställdas rätt till semester och ledighet. Informationen om hur du ansöker om semester och arbetsgivarens rätt att godkänna eller neka en ledighetsansökan finns i olika avsnitt av semesterlagen. Du kan hitta relevanta bestämmelser i kapitel 3 och 4, som rör förläggning av semester och arbetsgivarens rätt att förlägga ledighet, samt i kapitel 5, som handlar om uppsägning av semester. Enligt semesterlagen har du rätt att ta ut din semester när du vill under året, så länge det inte orsakar allvarliga störningar för arbetsgivaren.

Föräldraledighet och föräldrapenning under jul

Föräldraledighet är en viktig del av arbetslivet, och det finns flera olika möjligheter för anställda när det gäller att vara föräldralediga. Det kan omfatta ledighet i samband med barnets födelse, användning av föräldrapenning eller förkortning av arbetstid. En vanlig fråga som kan uppstå är hur man planerar för föräldraledighet under julen och vintertiden.

Enligt 13 § föräldrarledighetslagen måste den anställde ansöka om föräldraledighet minst två månader i förväg. Dessutom kan ledigheten normalt delas upp i högst tre perioder per kalenderår. Längden på varje period kan variera från en dag till ett helt kalenderår, detta enligt 10 § föräldrarledighetslagen.

Det är även viktigt att komma ihåg att arbetsgivaren har rätt att neka en föräldraledighetsansökan om den inte har lämnats in i tid eller om den anställde redan har haft tre ledighetsperioder under året. När det gäller löneavdrag under föräldraledighet, reglerar föräldraledighetslagen bara rätten till ledigheten, medan löneavdraget regleras av kollektivavtal. Vidare kan olika branscher ha olika praxis för löneavdrag under föräldraledighet.

Många föräldrar väljer att utnyttja föräldrapenning under den här perioden. Du kan använda föräldrapenning på sjukpenningnivå för de dagar då du normalt skulle ha arbetat. Om du önskar använda föräldrapenning på sjukpenningnivå för dagar då du vanligtvis inte arbetar, måste du använda föräldrapenning även för dagarna strax före eller efter de arbetsfria dagarna. Väljer du att använda föräldrapenning på lägsta nivå för dagar då du inte normalt skulle ha arbetat, exempelvis på julafton, krävs det inte att du använder föräldrapenning direkt före eller efter dessa specifika dagar. Är du student eller är arbetssökande förälder anses alla dagar vara arbetsfria under perioden då du är inskriven som arbetssökande eller studerar. Därför är det möjligt att ansöka om föräldrapenning för varje dag i veckan.

Om du vet vilka dagar du planerar att vara ledig, kan du ansöka om föräldrapenning i förväg. Kom dock ihåg att ansöka i tid, eftersom du vanligtvis inte kan få föräldrapenning retroaktivt för mer än 90 dagar bakåt i tiden. Är du föräldraledig och ditt barn blir sjukt, är det normalt inte möjligt att byta ut föräldrapenningen mot ersättning för vård av sjukt barn (vab). Ett undantag är om något av dina barn blir inlagda på sjukhus, i så fall har du rätt att byta ut föräldrapenningen mot vab.”

Sammanfattningsvis, när det gäller föräldraledighet under jul och vintertid, är det viktigt att ha en klar förståelse för gällande regler och avtal. Arbetsgivare och anställda bör kommunicera och planera i förväg för att undvika missförstånd och säkerställa att allt går smidigt under denna speciella tid på året.

Arbete på obekväm arbetstid under julen (OB)

Obekväm arbetstid (OB), även kallad förskjuten arbetstid, inträder när din vanliga arbetstid är schemalagd till kvällar och helger. Ob-tillägg är ett samlat begrepp som används för att beskriva extra ersättning som betalas för arbete under obekväm arbetstid, inklusive kvällar, nätter och helger. Reglerna om extra ersättning för sådana tider finns i oftast i ditt kollektivavtal.

Din arbetsgivare har möjlighet att förskjuta din ordinarie arbetstid och placera den under obekväm arbetstid (kvällar, nätter och helger). Du bör normalt få information om detta minst 14 dagar i förväg. Vissa kollektiv- eller anställningsavtal kan dock begränsa arbetsgivarens rätt att göra sådana förskjutningar. Det är viktigt att notera att obekväm arbetstid inte är detsamma som övertid, som arbetsgivaren kan beordra vid akuta och oplanerade händelser. Övertid kan också förläggas till obekväm arbetstid, men det regleras som nämnt i stället av särskilda bestämmelser för övertidsarbete (se ovan).

För att ha rätt till extra ersättning för arbete under obekväm arbetstid måste din arbetsplats omfattas av ett kollektivavtal där det är reglerat. Ersättningen kan variera beroende på vilket kollektivavtal som gäller på din arbetsplats och hur reglerna är utformade. Det är därför viktigt att du noga granskar ditt kollektivavtal för att förstå dina rättigheter. Informationen om ”Ersättning för förskjuten arbetstid (dvs OB)” finns vanligtvis i kollektivavtalet om ”Allmänna anställningsvillkor” eller i en särskild överenskommelse om ersättning för förskjuten arbetstid, jourtid och beredskapstjänst. Om det inte finns något kollektivavtal bör du som arbetstagare se till att motsvarande regler om ersättning för arbete under obekväm arbetstid inkluderas i ditt anställningsavtal. Kollektivavtal brukar ge högre ersättning för övertid än för obekväm arbetstid. Du kan normalt inte få ersättning både för obekväm arbetstid och övertidsersättning samtidigt. Så om du arbetar övertid gäller reglerna för övertidsersättning.

När det gäller storhelger som jul och nyår så varierar ersättningen mellan olika kollektivavtal, därmed är det viktigt att kolla upp de specifika tiderna och dagarna som omfattas av extra ersättning enligt ditt kollektivavtal.

Sammanfattning

Julhelgen och arbetsrätt:

Helgdagar är speciella dagar då människor oftast är lediga från arbete och skola, och kallas röda dagar.
Svensk lag skiljer på allmänna helgdagar och aftnar så som julafton.
Arbetsledighet regleras i huvudsak av Arbetstidslagen, men detaljer om helgdagar finns i kollektivavtal och/eller företagspolicy.
Vidare regleras arbetstid i viss mån även i arbetsmiljölagen.

Julledigheten 2023:

Skilj på afton och helgdag (röd dag)
Julafton och nyårsafton är aftnar.
Under jul- och nyårsperioden finns flera röda dagar, inklusive, juldagen, annandag jul, och nyårsdagen.
Det är kollektivavtal och anställningsavtal som reglerar anställdas rätt till ledigheter under röda dagar och aftnar.

Beordrad övertid under jul:

Arbetsgivare kan beordra övertid, men det kan i sådana fall ge rätt till övertidsersättning.
Arbetsmiljölagen reglerar arbetsmiljö och beordrad övertid.

Ledighetsansökan under jul:

Planerar du att ta semesterdagar under jul, ansök i förväg och kommunicera med din arbetsgivare.
Arbetsgivare har rätt att godkänna eller neka ansökningar, men inte godtyckligt.
Semesterlagen innehåller regler om semester och ledighet.

Föräldraledighet och föräldrapenning under jul:

Anställda måste ansöka om föräldraledighet i förväg enligt Föräldrarledighetslagen.
Arbetsgivare kan neka ansökningar i vissa fall, och löneavdrag regleras av kollektivavtal.
Föräldrapenning kan användas på olika sätt under jul och vintertid.

Avslutande ord

Julledigheten är en speciell tid som vi alla ser fram emot. Genom att förstå dina rättigheter när det gäller röda dagar, övertid och ledighetsansökningar kan du bättre planera din jul och säkerställa att du får den vila och avkoppling du förtjänar. Kom ihåg att alltid konsultera ditt anställningsavtal, kollektivavtal och svensk arbetslagstiftning för att få en fullständig bild av dina rättigheter och skyldigheter som arbetstagare under julledigheten. Vi på Law:box önskar dig en glad och fridfull jul!