Könsöverskridande identitet eller uttryck
Könsöverskridande identitet eller uttryck definieras (1:5 2 diskl) enligt följande:
”Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön”.
Vem som ingår i diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck är inte helt självklart då det inte finns någon uttömmande lista. Det är först och främst upp till individen själv att bestämma om man ingår eller inte beroende på hur man identifierar sig. Diskrimineringsgrunden tar främst sikte på vad som brukar kallas för transpersoner men har inte några skarpa avgränsningar. Vilka som kan omfattas av skyddsgrunden anges i förarbeten till diskrimineringslagen exempelvis vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Lagstiftaren uttryckte att det utgår ifrån individer vars könsidentitet eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registreras vid födseln. Det konstateras samtidigt att det inte finns några enhetliga definitioner av vad som avses med dessa kategorier av transpersoner – det är en utgångspunkt att förhållandena ofta är oklara. Det kan dock konstateras att skyddsgrunden handlar om identitet eller kön och inte om en persons sexuella läggning.
Skyddsgrunden omfattar hur en person uttrycker sitt sociala kön genom till exempel kläder, smink eller kroppsspråk men även en individs mentala kön eller självupplevda könsbild, vilket kan innebära att det inte är synligt för andra som inte känner till det. Den som diskriminerar någon på grund av könsöverskridande identitet måste däremot ha kännedom om att personen identifierar sig på det viset, diskriminering kan inte förekomma om den drabbade endast upplever sin könsidentitet på insidan och inte möjliggör att någon annan kan veta. Detta innebär alltså ett krav på insikt hos den diskriminerande personen för att skyddet ska gälla.
Samtidigt ska det förstås att detta inte innebär att den som diskriminerar måste ha kunskap om vad exempelvis en transperson är, utan det räcker med att denne missgynnar någon som en reaktion på någons könsöverskridande identitet eller uttryck. I praktiken kan det se ut på så sätt att en arbetsgivare trakasserar en i hans ögon manlig anställd på grund av att den anställde klär sig i vad som arbetsgivaren anser är kvinnlig klädsel.
En av anledningarna till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har stiftats separat och inte ska ingå under diskrimineringsgrunden kön är att det finns regler kring aktiva åtgärder gällande kön där man anser det nödvändigt att skilja mellan manligt och kvinnligt biologiskt kön (den som juridiskt bytt kön eller avser att byta kön ska däremot ingå under diskrimineringsgrunden kön).
Begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck har varit föremål för diskussion och i viss mån kritiserats. Ibland används i stället begreppet ”könsidentitet eller könsuttryck”, exempelvis av Diskrimineringsombudsmannen.