Vissa begränsningar

Kvalificerad tystnadsplikt

En person som rapporterar missförhållanden får som huvudregel inte göras ansvarig för att ha brutit mot en tystnadsplikt, så länge personen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Det innebär att den rapporterande personen måste ha haft rimliga skäl att tro att just den informationen behövde lämnas för att missförhållandet skulle kunna klarläggas.

Detta skydd gäller oavsett vilken typ av tystnadsplikt som brutits – det kan röra sig om lagstadgad, avtalsbaserad eller arbetsledningsbaserad tystnadsplikt. Även lojalitetsplikt enligt anställningsavtal omfattas. Skyddet gäller också gentemot andra än arbetsgivaren, det vill säga även om någon annan aktör försöker hålla visselblåsaren ansvarig (2 kap 1 § visselblåsarlagen).

Det finns dock vissa undantag från ansvarsfriheten. En rapporterande person kan hållas ansvarig om:

• Personen uppsåtligen bryter mot sådan kvalificerad tystnadsplikt som regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
• Personen bryter mot tystnadsplikt enligt lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar – det vill säga uppfinningar som rör krigsmateriel och omfattas av särskilt skydd enligt lag.

Informationshämtning och utlämning

Även om visselblåsaren är skyddad mot ansvar för att ha lämnat uppgifter, innebär det inte att personen har rätt att lämna ut handlingar. Ansvarsfriheten enligt lagen omfattar enbart lämnandet av information, inte att fysiska dokument eller elektroniska filer lämnas ut. Här är det viktigt att skilja på information och handlingar (2 kap 2 § visselblåsarlagen).

Om visselblåsaren inhämtar information på ett sätt som utgör ett brott kan denne bli straffrättsligt ansvarig, exempelvis om informationen inhämtats genom olaga intrång, dataintrång (2 kap 4 § visselblåsarlagen). Om visselblåsaren inhämtat information på ett sätt som inte utgör ett brott har denne dock ansvarsfrihet om denne hade skälig anledning att anta att det var nödvändigt för att avslöja missförhållandet. Även om denne inhämtat information på ett sätt som strider mot exempelvis interna riktlinjer (2 kap 3 § visselblåsarlagen).