Sjuklön och VAB

Lag (1991:1047) om sjuklön, även kallad Formulärets nederkant sjuklönelagen, reglerar de anställdas rätt till sjuklön från arbetsgivaren. En arbetstagare har rätt till sjuklön från och med den första dagen av anställningen. Detta innebär att så fort anställningen börjar löpa, omfattas arbetstagare av sjuklönelagen. Dock gäller ett undantag om anställningen är kortare än en månad – då krävs att arbetstagaren faktiskt tillträtt tjänsten och har arbetat i fjorton kalenderdagar i följd innan rätten till sjuklön inträder. Tiden ska vara sammanhängande, och dagar med ogiltig frånvaro räknas inte in. Tidigare kortare anställningar hos samma arbetsgivare kan dock räknas med, förutsatt att det inte gått mer än 14 dagar mellan dem.

För att få sjuklön krävs att arbetstagaren har en nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom. Det räcker alltså inte med att känna sig dålig – sjukdomen måste påverka förmågan att utföra det vanliga arbetet, helt eller delvis. Även vissa följdtillstånd kan ge rätt till sjuklön, exempelvis om arbetsförmågan fortsatt är nedsatt efter att en tidigare sjukdom tekniskt sett har upphört. Vid bedömning av arbetsförmågans nedsättning ska fokus ligga på den faktiska arbetsförmågan i relation till det vanliga arbetet. Samtidigt bortser lagen från sådan nedsättning som redan kompenseras genom sjukersättning, aktivitetsersättning eller arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken.

Det finns flera situationer då arbetsgivaren inte är skyldig att betala ut sjuklön. Dels gäller det när arbetstagaren inte har återgått i arbete mellan sjuklöneperioder (dvs. inte arbetat minst en dag efter tidigare sjukperiod innan ny sjuklöneperiod börjar). Dels gäller det om arbetstagaren omfattas av vissa bestämmelser i socialförsäkringsbalken, exempelvis om hen har särskild sjukpenningförmån. Vidare är sjuklön inte aktuell om arbetstagaren döms för ett uppsåtligt brott som orsakat sjukdomen. Även medvetet felaktiga eller grovt vårdslösa uppgifter som påverkar rätten till sjuklön kan leda till att arbetsgivaren slipper betala.

Sjuklönens storlek

Sjuklönen uppgår till 80 % av den lön och de anställningsförmåner arbetstagaren gått miste om. Från sjuklönen görs ett karensavdrag som ska motsvara 20 % av en genomsnittlig veckolön i sjuklön. Detta avdrag görs bara tio gånger per tolvmånadersperiod. Efter det betalas full sjuklön från första dagen utan nytt karensavdrag. Reglerna syftar till att undvika ekonomisk osäkerhet för den som har återkommande sjukfrånvaro.

Sjuklönen betalas under en så kallad sjuklöneperiod, som omfattar 14 kalenderdagar från och med den första dagen då arbetsförmågan är nedsatt. Om en ny sjukdomsperiod inleds inom fem dagar efter den förra, räknas dessa ihop och det görs inte ett nytt karensavdrag.

Sjuklöneperioden börjar dock inte om arbetstagaren inte avhåller sig från arbete, men kan påbörjas senast då arbetstagaren får särskild reseersättning enligt lagen. Den avbryts om anställningen upphör.

Sjukanmälan och läkarintyg

För att arbetsgivaren ska vara skyldig att betala ut sjuklön måste arbetstagaren sjukanmäla sig. Om detta inte sker har man i princip ingen rätt till sjuklön, utom om det funnits giltiga hinder för att anmäla sjukdom direkt. Efter sju dagar krävs ett läkar- eller tandläkarintyg som styrker arbetsförmågans nedsättning. Arbetsgivaren kan även, om det finns särskilda skäl, begära intyg från första sjukdagen – detta måste då ske skriftligt. Lämnar inte arbetstagaren ett sådant intyg utan godtagbart skäl, behöver arbetsgivaren inte betala ut sjuklön.

När en sjukperiod avslutats och arbetstagaren fortfarande är anställd och sjukskriven, ska arbetsgivaren anmäla ärendet till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar. I anmälan ska arbetsgivaren lämna vissa uppgifter, bl.a. arbetstagarens personnummer och sjuklöneperiodens startdatum. En arbetstagare med en sjukdom som medför många eller långa sjukdomsperioder kan ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Om ett sådant beslut beviljas slipper arbetstagaren karensavdrag och arbetsgivaren kan få ersättning för sjuklönekostnaderna.

Tillfällig föräldrapenning (VAB)

Anställda har rätt att stanna hemma och vårda sina sjuka barn tills de fyller tolv år, vilket kallas tillfällig föräldrapenning eller VAB. Försäkringskassan betalar ut denna föräldrapenning, som uppgår till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), utan karensdag. Detta ersättningssystem är begränsat till högst 120 dagar per år och arbetsgivaren gör ett löneavdrag per frånvarotimme enligt samma formel som används för att beräkna sjukavdraget under de första 14 dagarna. Tillfällig föräldrapenning kan tas ut för hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag beroende på barnets behov och den anställdes situation.

En förälder kan också få tillfällig föräldrapenning i samband med ett barns födelse. Denna rätt gäller för upp till tio dagar och kan tas ut fram till och med den sextionde dagen efter att barnet har kommit hem från förlossningen.

Olika exempel

Exempel 1: Rätt till sjuklön vid kortare anställning

Sara börjar en tidsbegränsad anställning som är 3 veckor lång (21 dagar). Hon insjuknar på dag 8 i anställningen. Eftersom anställningen är kortare än en månad, krävs att hon varit anställd i 14 kalenderdagar i följd för att ha rätt till sjuklön. Sara har bara varit anställd i 7 dagar när hon blir sjuk, vilket innebär att hon inte har rätt till sjuklön. Om hon däremot hade blivit sjuk på dag 15, hade hon uppfyllt kravet och då haft rätt till sjuklön.

Exempel 2: Beräkning av sjuklön

Jonas har en månadslön på 30 000 kr. Han blir sjuk en måndag och är borta hela veckan (5 arbetsdagar). Hur beräknas sjuklönen?

Steg 1 – Beräkna genomsnittlig veckolön:

• 30 000 kr / 4,33 ≈ 6 929 kr (månadslön omräknat till veckolön)

Steg 2 – Beräkna karensavdraget:

• Karensavdrag = 20 % av genomsnittlig sjuklön för en vecka
• Sjuklön per vecka = 80 % av 6 929 kr = 5 543 kr
• Karensavdrag = 20 % av 5 543 kr = 1 109 kr

Steg 3 – Beräkna sjuklön för veckan:

• Sjuklönegrundande belopp för 5 dagar = 30 000 kr × (5/21) ≈ 7 143 kr
• 80 % av 7 143 kr = 5 714 kr
• Minus karensavdrag = 5 714 – 1 109 = 4 605 kr

Jonas får 4 605 kr i sjuklön för den veckan.

Exempel 3: Ny sjukperiod inom 5 dagar

Anna är sjuk 1–3 april. Hon återgår i arbete 4–6 april, men insjuknar igen den 7 april. Eftersom det gått mindre än 5 dagar mellan sjukperioderna, räknas detta som samma sjuklöneperiod. Detta innebär att inget nytt karensavdrag ska göras. Anna får fortsatt sjuklön enligt 80 % utan nytt avdrag.

Exempel 4: Tillfällig föräldrapenning (VAB)

Maria är hemma för att ta hand om sitt sjuka barn i tre hela dagar. Hennes SGI (sjukpenninggrundande inkomst) är 360 000 kr per år, dvs 30 000 kr/mån. För att beräkna hennes VAB-ersättning görs följande:

• 80 % av SIG/månad = 24 000 kr/mån = 1 200 kr/dag (vid hel VAB)
• För 3 dagar: 1 200 kr × 3 = 3 600 kr i VAB-ersättning från Försäkringskassan.

Vid beräkning av löneavdrag från arbetsgivaren används samma beräkningsmodell som för sjuklön under sjuklöneperioden. Arbetsgivaren gör sedan ett bruttolöneavdrag för VAB-dagarna.

Sammanfattning av nyckelberäkningar

Sjukön = 80% av inkomstförlust

Karensavdrag = 20% av veckosjuklön (genomsnittlig sjuklön för en vecka)

Max antal karensavdrag = 10 gånger per 12 månader i följd

VAB-ersättning = 80% av SGI, max 120 dagar/år

VAB i samband med födsel = Upp till 10 dagar (60 dagar från hemkomst), även till andra föräldern.

Sammanfattning

Arbetstagare har rätt till sjuklön från första anställningsdagen. Vid anställningar kortare än en månad krävs att man varit anställd minst 14 kalenderdagar i följd. Sjuklön betalas endast vid faktisk nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom.

Sjuklön ges under en sjuklöneperiod på 14 dagar och uppgår till 80 % av förlorad inkomst, efter ett karensavdrag på 20 % av veckosjuklönen. Karensavdrag görs max 10 gånger per 12 månader. Ny sjukdom inom 5 dagar räknas som samma sjuklöneperiod – inget nytt karensavdrag görs. Sjuklön kräver sjukanmälan, och från dag 8 krävs läkarintyg. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön om anmälan eller intyg saknas utan giltigt skäl. Vid många/långa sjukdomsfall kan arbetstagaren ansöka om särskilt högriskskydd, vilket ger slopat karensavdrag och ersättning till arbetsgivaren.

Föräldrar har rätt till tillfällig föräldrapenning (VAB) när de vårdar sjukt barn. Ersättningen är 80 % av SGI (sjukpenninggrundande inkomst), upp till 120 dagar per år. Arbetsgivaren gör löneavdrag vid frånvaro.