Skuldebrev
Avtalslagen reglerar även vissa situationer beträffande skuldebrev och när sådana handlingar kan komma att ogiltigförklaras. Innan vi går vidare in på ogiltighetsgrunder beträffande sådana handlingar är det dock viktigt att klargöra vad ett skuldebrev är.
Ett skuldebrev är ett juridiskt dokument som används för att bekräfta och formalisera en skuld mellan två parter. I ett skuldebrev specificeras vanligtvis villkoren för skulden, såsom beloppet som ska betalas, eventuella räntor, betalningsdatum och andra relevanta detaljer. Det kan också ange vem som är skyldig att betala och vem som är fordringsägare (d.v.s. vem som ska erhålla betalningen).
Skuldebrevet fungerar som ett bevis på att en skuld existerar och kan användas som underlag vid eventuella rättsliga tvister eller för att kräva betalning av skulden. Det är vanligt att skuldebrev används vid lån mellan privatpersoner, affärsavtal och andra ekonomiska transaktioner där det finns en förpliktelse att betala tillbaka pengar.
Det är viktigt att notera att ett skuldebrev är ett juridiskt bindande dokument och att parterna bör vara medvetna om sina rättigheter och skyldigheter innan de undertecknar det. Detta är enbart generell och överskådlig information, vill du veta mer om skuldebrev se lag (1936:81) om skuldebrev.
Ett skuldebrev kan se ut på följande sätt:
Jag, [Namn på den som är skyldig att betala], med adress [Adress], bekräftar härmed att jag är skyldig att betala till [Namn på fordringsägaren], med adress [Adress], summan av [Belopp i siffror och ord], av vilket belopp består av lånad kapital samt överenskommen ränta enligt följande villkor:
- Belopp: [Belopp i siffror och ord]
- Räntesats: [Räntesatsen, t.ex. 5% per år]
- Betalningsvillkor: Betalning av hela skulden ska göras senast den [Datum].
- Betalningssätt: Betalningen ska ske via [Specificera betalningsmetod, t.ex. banköverföring eller kontant].
- Övriga villkor: [Eventuella andra överenskomna villkor, t.ex. förtidsbetalningsmöjligheter eller konsekvenser vid försenad betalning].
Jag förbinder mig att göra betalning enligt ovanstående villkor och att respektera alla överenskomna villkor i detta skuldebrev.
Undertecknat, [Datum] [Signatur]
Detta är bara ett exempel på ett skuldebrev och det finns olika former och format som kan användas beroende på specifika omständigheter och behov.
Överlåtande av skuldebrev
Ett vanligt scenario där ett skuldebrev överlåts till en tredje part är när en person har en skuld gentemot en annan person och inte kan betala tillbaka skulden enligt ursprungliga avtalet. För att lösa situationen kan den personen välja att överlåta skulden till en annan part, vanligtvis en tredje part som är villig att köpa skulden till ett rabatterat pris. Detta kallas vanligtvis för ”skuldförvärv” eller ”skuldköp”.
Exempel: Anta att Anna lånade 10 000 kronor från Ben för att köpa en ny dator. Anna har svårt att betala tillbaka lånet inom den ursprungliga tidsramen och har fått påminnelser från Ben. I stället för att fortsätta att jaga Anna för att få tillbaka pengarna, bestämmer sig Ben för att sälja skulden till en annan person, Carina, för 7 000 kronor. Carina, som är i behov av en investering och tror att hon kan driva in pengarna från Anna, går med på att köpa skulden från Ben.
I detta scenario har skuldebrevet överlåtits från Anna till Carina genom att Ben säljer skulden till Carina. Nu är Carina ägaren av skulden och har rätt att driva in de ursprungliga 10 000 kronorna från Anna, även om hon bara betalade 7 000 kronor för att förvärva skulden.
När icke bindande skuldebrev blir bindande
Eftersom vi nu har rett ut vad ett skuldebrev är kan vi gå vidare närmare utreda vad avtalslagen säger om sådana handlingar. Inledningsvis bör nämnas att huvudregeln är att skuldebrev är gällande mellan parterna, men att skenavtal, det vill säga avtal som bara är till för att ge ett intryck av en juridisk handling men som inte är äkta, inte är giltiga mellan parterna. Det finns dock undantag från denna regel beträffande skenavtal och det är när en person får ett skuldebrev eller liknande dokument överlåtit till sig och inte känner till att det är ett skenavtal (god tro). I sådana situationer kan personen enligt avtalslagens regler ändå göra anspråk enligt handlingens innehåll (33 § AvtL).
Om det således finns ett dokument som visar att en viss fordran eller rättighet har överlåtits till en person, så kan den personen göra anspråk på den fordran eller rättigheten, så länge denne inte visste att dokumentet var falskt eller upprättat för skens skull. Detta innebär att om någon överlåter en rättighet till dig genom ett skuldebrev eller kontrakt och du inte vet att det är falskt eller ogiltigt, kan du fortfarande använda det för att göra anspråk på den överlåtna rättigheten.
Lagkommentaren förtydligar att denna paragraf handlar om att skydda en tredje part i god tro, och inte så mycket om avtalsparternas inbördes förhållanden. Vilket blir tydligt genom paragrafen.