Lagrum som täcks inom arbetsmiljörätten
Arbetsmiljölagen (1977:1160)
Arbetsmiljölagen (1977:1160), förkortad AML syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen innehåller de generella reglerna gällande arbetsgivarens ansvar över arbetsmiljön.
De viktigaste lagrummen ur arbetsmiljön återfinns i 3 kapitlet som föreskriver de allmänna skyldigheterna. Bland annat föreskrivs i 3 kap. 1 a § att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö och vidare i 3 kap. 2 § föreskrivs att arbetsgivaren har en skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. För att uppnå detta ska arbetsgivaren enligt 3 kap. 2 § bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Arbetsmiljöförordningen (1977:1166)
Arbetsmiljöförordningen (1977:1166), förkortad AMF, är ett komplement till arbetsmiljölagen.
Arbetsmiljöförordningen anger hur arbetsmiljölagen ska tolkas och omsättas i praktiken. Arbetsmiljöförordningen innehåller mer detaljerade bestämmelser om skyddsombud, skyddskommittéer samt vissa skyldigheter att spara vissa handlingar.
Det är genom arbetsmiljöförordningen som Arbetsmiljöverket bemyndigas att besluta om föreskrifter.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) innehåller detaljerade regler om arbetsgivarens ansvar över det systematiska arbetsmiljöarbetet som ska bedrivas på arbetsplatser. Föreskriften reglerar att det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att undersöka, riskbedöma, genomföra åtgärder och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall förebyggs på arbetsplatsen.
AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete innehåller detaljerade regler om arbetsgivarens ansvar över den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen, arbetsbelastning, arbetsanpassning, första hjälpen och krisstöd, hot och våld, ensamarbete samt regler för gravida, nyförlösta och ammande arbetstagare.
Denna föreskrift reglerar bland annat kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.
Vad är skillnaden på en lag och en föreskrift?
En lag börjar som ett förslag från regeringen (proposition), därefter blir sedan lagen beslutad utav riksdagen. För grundlagen finns ett särskilt förfarande. Vad gäller förordningar är det regeringen som beslutar om dessa. En förordning förtydligar och preciserar det som står i lagen. I vissa fall kan det krävas ännu mer detaljerade regler än vad som anges i lagar och förordningar, därav kan myndigheter få rätten att besluta om föreskrifter. Till exempel är det Arbetsmiljöverket som har befogenheten att upprätta föreskrifter om arbetsmiljö.
Skillnaden mellan en lag och en föreskrift är alltså vem som skapar dem och hur detaljerade de är. Lagar stiftas av riksdagen och är de övergripande reglerna som alla måste följa. Föreskrifter är mer detaljerade regler som skapas av myndigheter för att förtydliga och komplettera lagarna, ofta baserade på myndigheternas specifika kunskaper och behovet av detaljstyrning inom vissa områden.
Vad gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS:ar) innehåller bindande regler. Vissa av dessa föreskrifter innehåller även allmänna råd, dessa fungerar dock som vägledning och är således inte bindande. Dessa allmänna råd kan till exempel upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och ger förslag på bra sätt att arbeta på.