Skyddsombudet
Generellt om skyddsombud
Skyddsombudets huvudsakliga uppdrag är att representera arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML). Det innebär att säkerställa en balans mellan produktivitet och välbefinnande på arbetsplatsen genom att se till att lagar och bestämmelser beträffande arbetsmiljö efterlevs. Nedan följer information om skyddsombudets roll, dess befogenheter och ansvar enligt AML, samt dess betydelse för en säker och hälsosam arbetsmiljö.
Skyddsombudets ansvar för arbetsmiljön
Skyddsombudens huvudsakliga uppgift är att agera som företrädare för arbetstagarna gällande arbetsmiljöfrågor, i enlighet med 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen (AML). Detta ansvar kräver effektiv kommunikation samt förmåga att förhandla och påverka beslut. Syftet med skyddsombudets roll är att övervaka och säkerställa skyddet mot ohälsa och olycksfall.
Skyddsombudets roll inkluderar inspektion av arbetsgivarens efterlevnad av AML:s krav, enligt 3 kap. 2 a § AML. Enligt denna paragraf måste arbetsgivaren systematiskt planera, leda och övervaka verksamheten för att säkerställa att arbetsmiljön uppfyller de föreskrivna kraven för en god arbetsmiljö. Detta koncept, känt som systematiskt arbetsmiljöarbete, kräver att arbetsgivaren utreder arbetsrelaterade skador, löpande bedömer riskerna i verksamheten och vidtar nödvändiga åtgärder. Dessutom måste arbetsgivaren dokumentera arbetsmiljön och dess hantering samt upprätta handlingsplaner efter behov. Det är också arbetsgivarens ansvar att säkerställa att det finns en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet inom företaget för att uppfylla kraven enligt både AML och socialförsäkringsbalken (2010:110). Det är således inom skyddsombudets roll att kontrollera att arbetsgivaren efterlever dessa skyldigheter.
Skyddsombudet ska följa upp och samarbeta med arbetsgivaren för att säkerställa att dessa skyldigheter efterlevs och för att utveckla och genomföra åtgärder för arbetsmiljön vid behov. Exempelvis kan skyddsombudet genomföra regelbundna inspektioner av arbetsplatsen för att kontrollera att säkerhetsföreskrifter följs och risker identifieras och åtgärdas. Vidare kan de också delta i möten med arbetsgivaren för att diskutera eventuella brister i arbetsmiljön och föreslå åtgärder för att förbättra den.
Skyddsombudets befogenheter & rättigheter
Som ovan nämnt är skyddsombudets övergripande uppgift att företräda arbetstagarna i frågor som rör arbetsmiljön och att verka för en säker och hälsosam arbetsmiljö. AML:s sjätte kapitel betonar vikten av samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare för att säkerställa en god arbetsmiljö. Detta samarbete innebär ett aktiv deltagande av båda parter för att identifiera och hantera arbetsmiljörisker på arbetsplatsen.
Enligt 6 kap. 4 § AML har skyddsombudet befogenhet att delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet och att utföra inspektioner på arbetsplatsen. Det innebär att de kan involveras i olika aspekter av arbetsmiljön, såsom planering av nya eller ombyggda lokaler, användning av utrustning, arbetsprocesser och hantering av farliga ämnen. Dessutom ska skyddsombudet delta i utformningen av handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön, enligt 3 kap. 2 a § AML.
Vidare har skyddsombudet enligt 6 kap. 6 § AML rätt att få tillgång till handlingar och information som är relevanta för deras arbete. Detta kan inkludera dokument relaterade till arbetsmiljöfrågor och andra relevanta upplysningar. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt ansvar för att se till att skyddsombudet får den nödvändiga utbildningen för att kunna utföra sina uppgifter enligt 6 kap. 4 § AML.
En av de grundläggande befogenheterna som tillkommer skyddsombudet är rätten att begära åtgärder enligt 6 kap. 6 a § AML. Detta innebär att om skyddsombudet bedömer att det behövs åtgärder för att säkerställa en tillfredsställande arbetsmiljö, har hen rätt att framställa en begäran till arbetsgivaren för att åtgärderna ska genomföras.
Som ett exempel kan vi tänka oss att ett skyddsombud på en byggarbetsplats upptäcker att det finns brister i säkerhetsrutinerna för att arbetstagarna ska undvika fallolyckor från höga höjder. Skyddsombudet kan då begära att arbetsgivaren vidtar åtgärder, såsom att installera fallskyddssystem eller ge utbildning om säker användning av personlig skyddsutrustning.
Utöver detta har skyddsombudet befogenhet att begära att undersökningar genomförs för att kontrollera förhållandena inom det område som omfattas av arbetsmiljöskyddet. Denna begäran kan även gälla skyddsåtgärder som behövs för att arbetsgivaren ska uppfylla sina skyldigheter gentemot utomstående arbetskraft enligt 3 kap. 12 § AML. Till exempel kan skyddsombudet begära en undersökning av luftkvaliteten i en fabrik där extern arbetskraft också utför arbete för att säkerställa att de utsätts för en säker arbetsmiljö.
När skyddsombudet har lämnat in en sådan begäran som beskrivits ovan, är arbetsgivaren skyldig att omedelbart ge en skriftlig bekräftelse på att begäran har mottagits och att besvara begäran utan dröjsmål. Om arbetsgivaren inte agerar enligt detta krav kan Arbetsmiljöverket, efter att skyddsombudet har framställt en begäran, pröva om det är nödvändigt att utfärda förelägganden eller förbud enligt 7 kap. 7 § AML.
Dessa förelägganden eller förbud kan utfärdas för att säkerställa att både arbetsmiljölagen och eventuella föreskrifter som har antagits i enlighet med lagen följs, samt för att säkerställa att bestämmelserna i förordning (EG) nr 1907/2006, som omfattas av Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar, också följs. Det är värt att notera att sådana förelägganden eller förbud även kan riktas mot statliga arbetsgivare och kan åtföljas av vite.
Detta system är avsett att säkerställa att det finns en mekanism för extern intervention som kan aktiveras när interna åtgärder inte är tillräckliga för att lösa arbetsmiljöproblem, vilket ytterligare bidrar till att skydda arbetstagarnas säkerhet och välbefinnande.
Skyddsstopp
I situationer där utförandet av ett visst arbete innebär en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, och arbetsgivaren inte kan omedelbart åtgärda denna fara efter att ha fått en begäran från skyddsombudet, ges skyddsombudet befogenhet att besluta om att arbetet ska avbrytas tills Arbetsmiljöverket har gjort en bedömning av situationen. Detta framgår av 6 kap. 9 § AML.
Till exempel, om det finns en plötslig läcka av farliga kemikalier på arbetsplatsen som utgör en omedelbar fara för arbetstagarnas hälsa och arbetsgivaren inte kan hantera situationen omedelbart, kan skyddsombudet besluta att avbryta arbetet tills situationen har bedömts av Arbetsmiljöverket.
Skyddsombudet har även befogenhet att avbryta arbete som redan har förbjudits av en tillsynsmyndighet genom en dom som har vunnit laga kraft eller som har föregåtts av ett förordnande enligt 9 kap. 5 § AML. Detta innebär att om en myndighet har utfärdat ett förbud mot att utföra viss typ av arbete på grund av fara för liv eller hälsa, kan skyddsombudet agera för att säkerställa att förbudet respekteras på arbetsplatsen.
Det är av stor vikt att notera att skyddsombudet inte kan hållas ansvarig för några ekonomiska förluster som uppstår till följd av att arbete avbryts enligt denna bestämmelse (6 kap 9 § AML). Denna bestämmelse syftar till att uppmuntra skyddsombudet att agera snabbt och effektivt för att förhindra olyckor och skador på arbetsplatsen.
Om en arbetstagare anser att deras arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, är de skyldiga att meddela detta antingen till arbetsgivaren eller till skyddsombudet enligt 3 kap. 4 § AML. Detta möjliggör en tidig upptäckt och åtgärdande av farliga arbetsförhållanden.
Utöver detta har personer som har utsetts till skyddsombud, studerandeskyddsombud eller ledamot i en skyddskommitté enligt AML, samt de som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt AML, en skyldighet att upprätthålla sekretess kring information de får tillgång till under sina uppdrag. Detta inkluderar yrkeshemligheter, arbetsförfaranden, affärsförhållanden, enskilda personers personliga förhållanden och förhållanden av betydelse för landets försvar. Denna sekretessregel framgår av 7 kap. 13 § AML.
Det är emellertid viktigt att notera att om en person har utsetts av en lokal arbetstagarorganisation enligt specifika bestämmelser i AML, kan de trots tystnadsplikten lämna information vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig inom arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation. Dock måste uppgiftslämnaren informera mottagaren om tystnadsplikten, och tystnadsplikten gäller också för mottagaren enligt 7 kap. 13 § AML.
I fall där verksamheten bedrivs av det allmänna tillämpas istället bestämmelserna om offentlighet och sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), enligt 10 kap. 11–14 §§ och 12 kap. 2 §.
Att utse skyddsombud
I enlighet med 6 kap. 2 § AML regleras proceduren för hur ett skyddsombud ska utses. Bestämmelsen specificerar att vanligtvis utser den fackliga organisationen vars kollektivavtal är tillämpligt på arbetsplatsen skyddsombudet, vanligen för en mandatperiod om tre år. Vid frånvaro av ett kollektivavtal på arbetsplatsen väljs skyddsombudet istället gemensamt av arbetstagarna.
För att exemplifiera kan vi tänka oss att på en industriverksamhet där ett kollektivavtal är i kraft på arbetsplatsen, så utses skyddsombudet oftast av den fackliga organisationen som är part i avtalet. Deras mandatperiod kan vara tre år, och under denna tid representerar de arbetstagarnas intressen i frågor som rör arbetsmiljön.
Skyddsombudets roll sträcker sig över ett brett ansvarsområde enligt lagtexten och inkluderar deltagande i planeringen av åtgärder för arbetsmiljöförbättringar, övervakning av arbetsmiljön och medverkan i utformningen av handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön. För att utföra sitt uppdrag effektivt krävs en kontinuerlig dialog med arbetsgivaren samt en beredskap att agera när risker för arbetsmiljön identifieras.
AML stipulerar att på arbetsplatser med fem eller fler anställda måste minst ett skyddsombud finnas enligt 6 kap. 2 §. Om flera ombud har utsetts ska ett av dem vara huvudskyddsombud och denne har ansvaret för att samordna verksamheten bland ombuden, enligt 6 kap. 3 § AML.
Skyddsombudet som utses direkt på arbetsplatsen benämns lokalt skyddsombud. Utöver detta finns även regionalt skyddsombud, som representerar de anställda som är medlemmar i en facklig organisation på arbetsplatser som inte har en skyddskommitté. Dessa ombud utser den fackliga organisationen. Både regionala och lokala skyddsombud kan ha liknande befogenheter och kan verka samtidigt på en arbetsplats.
Skyddskommitté
Utöver skyddsombudens individuella ansvar och befogenheter betonar arbetsmiljölagen betydelsen av att etablera skyddskommittéer på större arbetsplatser för att främja en säker och hälsosam arbetsmiljö. Enligt bestämmelserna i 6 kap. 8 § AML ska en skyddskommitté inrättas på arbetsställen där minst 50 arbetstagare är regelbundet anställda. Vid mindre arbetsplatser kan en skyddskommitté tillsättas om så begärs av arbetstagarna. Skyddskommittén ska bestå av representanter för både arbetsgivaren och arbetstagarna.
Företrädare för arbetstagarna utses av den lokala arbetstagarorganisationen som är bunden av, eller brukar vara bunden av, kollektivavtal med arbetsgivaren. Om det inte finns någon sådan organisation på platsen, ska arbetstagarna själva utse sina företrädare. Om det finns studerandeskyddsombud på arbetsplatsen ska två av dem ingå i skyddskommittén och de får själva bestämma vilka som ska delta.
Skyddskommittén fungerar som ett samrådsorgan där arbetsgivaren och arbetstagarna gemensamt diskuterar och planerar åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Dess ansvarsområde inkluderar övervakning av implementeringen av befintliga arbetsmiljöpolicyer, deltagande i planeringen av förbättringsåtgärder för arbetsmiljön samt säkerställande av efterlevnad av arbetsmiljölagstiftningen.
I enlighet med 6 kap. 9 § AML ska skyddskommittén delta i följande aktiviteter:
- Planering av arbetsmiljöarbetet.
- Övervakning av arbetsmiljöåtgärdernas genomförande.
- Uppmärksamhet på utvecklingen av frågor som rör hälsoskydd och olycksfall.
- Arbeta för att upprätthålla en tillfredsställande arbetsmiljö.
Dessutom specificeras i paragrafen vilka frågor som skyddskommittén bör behandla, inklusive:
- Företagshälsovård.
- Handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a § AML.
- Planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation.
- Planering av användning av ämnen som kan orsaka ohälsa eller olycksfall.
- Utbildning och information om arbetsmiljön.
- Anpassning och rehabilitering av arbetsplatsen.
På arbetsplatser där en skyddskommitté inte har inrättats kan en lokal avdelning inom ett förbund eller en arbetstagarförening som är jämförbar med ett sådant förbund utse ett skyddsombud utanför arbetsställets personal. Denna typ av skyddsombud kallas då för regionalt skyddsombud och utnämningen är endast möjlig om avdelningen eller föreningen har medlemmar på arbetsstället (6 kap. 2 § AML).
Hindrande av skyddsombud
Enligt 6 kap. 10 § AML får inte ett skyddsombud hindras från att fullgöra sina uppgifter. I situationer där ett skyddsombud företräder en arbetstagare som arbetar på en arbetsplats där en annan arbetsgivare än den egna är verksam, är den andra arbetsgivaren skyldig att ge skyddsombudet tillträde till arbetsplatsen i den omfattning som krävs för att ombudet ska kunna utföra sitt uppdrag. Det innebär att skyddsombudet har viss tillträdesrätt till arbetsställen där denne företräder någon som är anställd, även om ombudet själv inte är anställd där (se AD 2020 nr. 66).
Vidare får inte skyddsombudet utsättas för försämring av sina arbetsförhållanden eller anställningsvillkor på grund av sin roll som skyddsombud. När uppdraget som skyddsombud upphör ska arbetstagaren garanteras att de anställningsvillkor och arbetsförhållanden som återgår till är likvärdiga eller överensstämmer med de som skulle ha gällt om denne inte hade haft uppdraget som skyddsombud.
Om en arbetsgivare eller arbetstagare bryter mot någon av de bestämmelser som nämns i 6 kap. 10 § AML är denne skyldig att ersätta skadan som uppkommit till följd av överträdelsen enligt 6 kap. 11 § AML. Ersättningen kan vara både ekonomisk och allmän (ideell). Den ideella ersättningen grundar sig på den kränkning som skyddsombudet har utsatts för till följd av lagbrottet, medan den ekonomiska ersättningen utgår från rent ekonomiska förhållanden. Bedömningen görs inte enbart utifrån den ekonomiska skada som skyddsombudet har lidit utan även med beaktande av andra kränkningar.
Ersättningen kan nedsättas eller bortfalla om det anses skäligt med hänsyn till skadans omfattning eller andra omständigheter. Om flera personer är ansvariga för skadan ska ansvaret fördelas mellan dem, även detta baserat på en skälighetsbedömning.
Den som vill begära sådan ersättning måste meddela motparten om detta inom fyra månader från det att skadan inträffade enligt 6 kap. 12 § AML. Om förhandlingar har påkallats enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller enligt kollektivavtal, måste talan väckas inom fyra månader efter att förhandlingarna avslutats. Denna tidsfrist gäller även för ledamöter i en skyddskommitté som inte är studerandeskyddsombud. För skyddsombud och ledamöter av skyddskommittéer som har utsetts av en organisation enligt 6 kap. 2 § andra eller tredje stycket i AML gäller även lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.