Ledighet för studier

I Sverige finns det en rätt till att vara tjänstledig från sin anställning för studier. Det framgår av lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Avtal som går emot denna rättighet är ogiltiga i den delen enligt 2 §.

I lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning står det att den som vill utbilda sig har rätt till behövlig ledighet. Tiden är således beroende av det som behövs enligt de uppsatta studiemålen. Rättigheten kan begränsas av annan lag.

Rättigheten gäller både privata och offentliga sektorn och oavsett anställning. Här ingår dock inte självstudier. För att ha rätt till ledigheten behöver man ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste 6 månaderna eller sammanlagt minst 12 månader under de senaste 2 åren enligt 3 § studieledighetslagen. Detta gäller inte vid facklig utbildning, då finns inget krav på anställningstid.

Arbetsgivaren kan som huvudregel inte neka tjänstledighet för studier, men kan däremot skjuta upp tiden för studierna i vissa situationer enligt 4–7 §§ studieledighetslagen. Vid kortare ledighet som inte är längre än en arbetsvecka kan arbetsgivaren skjuta upp tjänstledigheten två veckor. Vid längre utbildning kan arbetsgivaren skjuta upp tjänstledigheten i sex månader.

Det finns också rättighet till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola. Tiden som man är ledig för denna typ av utbildning ska räknas som arbetstid vid tillämpning av andra regler. Det finns en skyldighet att underrätta arbetsgivaren minst en månad innan ledigheten börjar.

Arbetsgivaren kan bli skadeståndsskyldig om denne bryter mot lagen för rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare.