Diskrimineringsombudsmannen

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en svensk myndighet som har en central roll i arbetet mot diskriminering och för lika rättigheter och möjligheter för alla individer, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. DO:s huvudsakliga uppdrag är att motverka diskriminering, övervaka och främja efterlevnaden av diskrimineringslagen, vilken utgör grunden för DO:s verksamhet, samt verka för att diskriminering som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte förekommer på några områden av samhällslivet. DO:s uppgifter framgår ur 4 kap. diskrimineringslagen samt ur lag (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen. 

DO fungerar som en tillsynsmyndighet, viket innebär att myndigheten har befogenhet att granska arbetsgivare, skolor och andra verksamheter för att säkerställa att de följer diskrimineringslagen och arbetar med aktiva åtgärder på ett effektivt sätt. Denna uppgift följer av 4 kap. 1 § diskrimineringslagen som föreskriver att DO ska utöva tillsyn över efterlevnad av diskrimineringslagen och i första hand försöka få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den. 4 kap. 1 a § definierar begreppet tillsyn som i diskrimineringslagen avser att självständigt granska i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som lagen uppställer.   

Enligt 4 kap. 3 § diskrimineringslagen är den som omfattas av diskrimineringslagen skyldig att på begäran av DO lämna de uppgifter om förhållanden i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen, lämna uppgifter om meriter när DO biträder en begäran av enskild, ge DO tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där verksamheten bedrivs för undersökningar som kan ha betydelse för tillsynen, och komma till överläggningar med ombudsmannen. Om DO i sin tillsyn upptäcker brister kan de ställa krav på verksamheten att vidta förbättringsåtgärder. I de fall där en lösning inte kan nås, eller om en verksamhet vägrar att följa de påtalade bristerna, kan DO föra ärendet vidare till domstol för prövning. DO:s befogenhet att föra talan i domstol framgår av 4 kap. 2 § diskrimineringslagen och föreskriver att detta får göras om en enskild ger sitt medgivande. Det krävs alltså samtycke från individen för att DO ska ha rätt att föra en enskilds talan. Rätten att föra talan definieras närmare i 6 kap. 2 § diskrimineringslagen som även föreskriver att om DO driver en sådan talan, får de i samma rättegång också föra annan talan för individen, förutsatt att individen godkänner detta. När det gäller mål om diskriminering på arbetsplatsen sker DO:s talan i Arbetsdomstolen. För omyndiga personer under 18 krävs vårdnadshavares tillstånd för att individen ska kunna representeras av DO. 

Den som inte rättar sig efter begäran av DO får av DO föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet enligt 4 kap. 4 § diskrimineringslagen. Ett beslut om vitesföreläggande kan överklagas hos Nämnden mot diskriminering. Beslut enligt diskrimineringslagen av Nämnden mot diskriminering får däremot inte överklagas. Ett vitesföreläggande innebär att verksamheten som inte följer DO:s begäran kan få en skyldighet att betala ett vite, ett slags böter, om de inte uppfyller sin skyldighet. Skulle vite utdömas ska en sådan talan föras av DO vid tingsrätten. 

Enligt diskrimineringslagen är alla arbetsgivare, utbildningsanordnare och andra samhällsaktörer även skyldiga att arbeta med aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Aktiva åtgärder innebär att arbetsgivare och andra verksamheter aktivt ska förebygga och motverka diskriminering innan den inträffar, till skillnad från att endast åtgärda diskriminering efter att den har skett. Om arbetsgivaren inte fullgör sina skyldigheter att bedriva ett arbete med aktiva åtgärder, lämna information till den arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden till av kollektivavtal, eller dokumentera arbetet med aktiva åtgärder och lönekartläggning får föreläggas med vite för att fullgöra dem. Ett sådant vite meddelas av Nämnden mot diskriminering efter framställan av DO enligt 4 kap. 5 § diskrimineringslagen. Ett sådant föreläggande får även riktas mot staten som arbetsgivare eller som huvudman för utbildningsverksamhet. Vill inte DO göra en sådan framställning till nämnden om vitesföreläggande får även enligt denna paragraf en central arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden till av kollektivavtal göra en sådan framställan. I framställningen om vitesföreläggande ska det anges vilka åtgärder som bör åläggas den som framställningen riktas mot, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts. 

DO:s handläggning av diskrimineringsärenden innebär att individer som upplever sig utsatta för diskriminering kan anmäla detta till DO. Enligt 2 § lagen om Diskrimineringsombudsmannen har DO i uppgift att genom råd och på annat sätt medverka till att den som blivit utsatt för diskriminering kan ta till vara sina rättigheter. När en anmälan om diskriminering inkommit till DO, gör DO en bedömning av om ärendet faller under deras tillsynsområde och beslutar om en utredning ska inledas. Myndigheten kan vidare i detta led också besluta att företräda individer i diskrimineringsmål i domstol, för att driva praxis för hur lagen ska tillämpas. 

En viktig del av DO:s arbete är också att driva opinionsbildande verksamhet och genomföra informationskampanjer för att öka medvetenheten om diskrimineringsfrågor och de rättigheter som finns enligt svensk lag. Denna uppgift framgår av 3 § lagen om Diskrimineringsombudsmannen som föreskriver att DO inom sitt verksamhetsområde ska informera, utbilda, överlägga och ha andra kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer. Detta inkluderar att sprida information om diskrimineringslagens bestämmelser samt att verka för att dessa bestämmelser tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt. DO ska även följa den internationella utvecklingen, forsknings- och utvecklingsarbeten och ha kontakter med internationella organisationer. DO ska även hos regeringen föreslå författningsändringar eller föreslå andra åtgärder som kan motverka diskriminering och ta initiativ till andra lämpliga åtgärder.  

Sammanfattningsvis är DO:s funktion både förebyggande och ingripande. Genom sin tillsynsverksamhet, sitt informationsarbete och sina rättsliga befogenheter verkar DO för att alla individer i Sverige ska ha rätt till likabehandling och skydd mot diskriminering i enlighet med diskrimineringslagen. Detta arbete är av stor betydelse i ett rättssamhälle där alla människor, oavsett bakgrund, ska ha rätt till lika möjligheter och rättigheter.