Etnisk tillhörighet

Etnisk tillhörighet definieras i 1 kap. 5 § diskrimineringslagen som: 

”nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande” 

Med etnisk tillhörighet menas enligt förarbeten till diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller andra liknande förhållanden. Nationellt ursprung syftar på en gemensam nationalitet, exempelvis att vara svensk, irländare eller spansk. Etnisk tillhörighet handlar om kulturellt präglade egenskaper, såsom nationella minoriteter. Exempel på sådana grupper är samer och romer.  

Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet i praktiken syftar ofta på t.ex. en persons hudfärg, men kan också exempelvis gälla någons kläder, huvudbonad eller smycken som utgör ett kulturellt uttryck. Detta gör att diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och religion i någon mån överlappar, vilket även är lagstiftarens mening då tanken är att de två diskrimineringsgrunderna ska komplettera varandra.  

I diskrimineringslagen används inte begreppet ”ras” eftersom lagen utgår från att alla människor tillhör samma ras, dvs människa. I stället används orden ”hudfärg eller annat liknande förhållande”. Med ”annat liknande förhållande” syftas på t.ex. idéer om att människor kan delas in i olika raser. Diskriminering som förekommer med hänvisning till någons ”ras” eller annat nedsättande uttryck syftande på en persons etniska bakgrund omfattas av vad som menas med ”annat liknande förhållande”.  

Även diskriminering av invandrare omfattas av begreppet etnisk tillhörighet. Att någon är invandrare har ansetts vara detsamma som att ha ett annat nationellt ursprung än majoritetsbefolkningen.   

Medborgarskap omfattas i sig inte av diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Krav på svenskt medborgarskap kan dock i stället utgöra indirekt diskriminering om det inte har ett berättigat syfte, eftersom sådana krav typiskt sett missgynnar människor med annat etniskt eller nationellt ursprung än svenskt. 

Vilken etnisk tillhörighet den diskriminerade personen tillhör spelar ingen roll, även någon av svensk etnicitet i Sverige kan bli diskriminerad på grund av etnisk tillhörighet. En persons faktiska etnicitet behöver nödvändigtvis inte spela någon roll, då om den diskriminerande personen agerar i tron om att personen tillhör en viss etnicitet så är det fortfarande diskriminering om personen i själva verket inte skulle tillhöra den etniciteten. Det innebär att diskrimineringsgrunden skyddar både faktisk och förmodad etnisk tillhörighet.  

Etnisk tillhörighet är den diskrimineringsgrund som oftast anges som skäl i de anmälningar om diskriminering som inkommer till Diskrimineringsombudsmannen.  

Ett vanligt exempel på diskriminering på grund av etnisk tillhörighet är att någon inte kallas till intervju på grund av utländskt namn, eller om en arbetsgivare ställer krav på språkkunskaper som i praktiken inte behövs för tjänsten.