Repressalieförbudet
Enligt 2 kap. 18 § diskrimineringslagen är det förbjudet för arbetsgivare att utsätta arbetstagare för repressalier. Förbudet mot repressalier finns till för att skydda arbetstagare från att missgynnas av sin arbetsgivare på grund av att de anmält eller påtalat diskriminerande handlande på arbetsplatsen eller på grund av att de medverkat i en utredning om detsamma. Skyddet omfattar också situationer där arbetstagaren har avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier.
Repressalier kan ta sig många olika uttryck och behöver inte alltid vara direkt kopplade till arbetstagarens prestation eller arbetsuppgifter. Exempel på repressalier kan vara:
- Att arbetstagaren skiljs från sin tjänst
- Tilldelas oproportionerligt mycket arbete eller utsätts för sämre arbetsvillkor
- Får sin arbetsmiljö försämrad genom utfrysning eller tillrättavisande utskällningar
Det är också viktigt att notera att skyddet mot repressalier gäller oavsett om det efter en utredning visar sig att diskriminering har förekommit eller inte. Det innebär att arbetstagaren är skyddad även om det inte fastställts att diskriminerande handlingar ägt rum.
Ett tydligt exempel på brott mot repressalieförbudet behandlades i målet AD 2013 nr 71. I detta fall hade en kvinna påtalat att hon blivit utsatt för sexuella trakasserier. Dagen efter hon anmälde detta avslutades hennes anställning.
Arbetsdomstolen ansåg att det fanns skäl att anta att uppsägningen skedde som en repressalie, eftersom den inträffade i direkt anslutning till hennes påstående om sexuella trakasserier. I enlighet med diskrimineringslagens regler om bevisbörda gick bevisbördan över till arbetsgivaren att visa att uppsägningen hade andra orsaker. Arbetsgivaren hävdade att kvinnan misskött sitt arbete genom att komma för sent eller inte dyka upp alls, men arbetsgivaren kunde enligt Arbetsdomstolen inte styrka detta på ett tillfredsställande sätt.
Arbetsdomstolen fastslog därför att uppsägningen stred mot repressalieförbudet och var ett otillåtet agerande enligt diskrimineringslagen.
Förbudet mot repressalier är en viktig del av diskrimineringslagen eftersom det skapar trygghet för anställda att anmäla eller påtala diskriminerande handlingar utan att riskera negativa konsekvenser. Utan detta skydd skulle många tveka att rapportera överträdelser, vilket skulle kunna leda till att diskriminering och trakasserier förblir oupptäckta och lämnas utan åtgärd.
Repressalieförbudet är alltså en garant för att arbetsgivare inte kan använda sin maktposition för att tysta anställda eller straffa dem för att de påtalat diskriminering.