Arbetsmiljölagen (1977:1160)

I arbetsmiljölagen är det huvudsakliga skyddsobjektet arbetstagare, detta framgår av 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen. Arbetstagare är dock skyldiga att medverka i arbetet kring arbetsmiljön, detta enligt 3 kap. 4 § AML. Definitionen av arbetstagare är bred, i begreppet ryms bl.a. bemanningspersonal/inhyrda, elever, intagna på anstalt och praktikanter. Även kunder kan täckas av arbetsmiljölagen.

Arbetsgivaransvarig och arbetstagaransvarig

Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Vilket ansvar som åligger arbetsgivaren kan hittas i både 2 kap. Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen reglerar arbetsgivarens ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta innebär att arbetsgivaren ska arbeta kontinuerligt och planerat med att identifiera, förebygga och hantera risker i arbetsmiljön för att skapa en säker och hälsosam arbetsplats.

Arbetsgivaren har enligt bestämmelse bland annat skyldighet att:

• Identifiera risker och faror i arbetsmiljön, både fysiska (t.ex. fallrisk, buller, farliga maskiner) och psykosociala (t.ex. stress, mobbning).
• Avgöra vilka åtgärder som behöver prioriteras för att minska eller eliminera dem identifierade riskerna.
• Vidta åtgärder genom att t.ex. installera skyddsanordningar, införa rutiner för ergonomi eller minska stressfaktorer.

I bygg- och entreprenadbranschen görs detta genom att vid arbete på höjd genomföra riskbedömningar för att identifiera fallrisker. Åtgärder som skyddsräcken, säkerhetslinor och utbildning i fallskydd införs för att hantera dessa risker.

I 3 kap. 3 § arbetsmiljölagen finns ett krav på arbetsgivaren att alla arbetstagare har god kännedom om arbetet. Arbetstagaren ska känna till risker, organisationen och vilken utbildning som krävs för arbetet.  I bygg- och entreprenadbranschen är detta avgörande eftersom arbetet ofta innefattar maskiner, farliga kemikalier och högriskmiljöer.

Arbetstagarna får god kännedom om arbetet genom att arbetsgivaren håller tydliga och obligatoriska introduktioner till arbetet. Där ska riskerna, utbildningskraven och strukturen på arbetet genomgås. Hur detaljerad introduktionsutbildningen ska vara varierar. Det beror på vilket arbete som ska utföras och hur avancerat det är. Är det exempelvis ett schaktarbete med flera olika typer av maskiner inblandade kan det vara bra att utvidga introduktionen till att beröra alla risker för alla redskap som används.

För vissa typer av arbeten finns även särskilda föreskrifter från Arbetsmiljöverket som måste efterlevas. Dessa regler måste också ingå i introduktionsutbildningen till arbetstagarna. Till exempel AFS 2006:1 om asbest, AFS 2012:1 om användning av motorkedjesågar och röjsågar eller AFS 2019:12 om vibrationer.

Hur omfattande arbetsgivarens skyldighet att utbilda sina anställda varierar från fall till fall. Utbildningen ska göras med hänsyn till individuella förutsättningar hos arbetstagaren. Utbildningens struktur beror alltså på arbetstagarens erfarenhet, ålder och andra personliga förhållanden.

Projektöransvarig

3 kap. 7 § arbetsmiljölagen föreskriver ett ansvar för arkitekter, konstruktörer och andra som deltar i planeringsstadiet av entreprenaden att beakta arbetsmiljörisker. Det är viktigt att dessa har arbetsmiljöregler i åtanke när konstruktionen ritas och planeringen genomförs. Detta kan exempelvis vara materialval, monetringssätt eller vilka arbetsställningar som ska användas.

Denna paragraf rör främst situationer när delar av projekteringen delegeras till en extern aktör, exempelvis en arkitekt. Samma arbetsmiljöregler gäller alltså för dem.

Byggarbetsmiljöansvarig byggherre

Bestämmelsen 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen handlar om byggherrens ansvar och skyldigheter. Olika aktörer såsom byggherren eller arkitekter har ett ansvar att beakta arbetsmiljön eftersom dåligt utformade lokaler kan leda till flera arbetsmiljöproblem. Till exempel kan fallolyckor orsakas av hala eller ojämna golv, eller avsaknad av fallskydd. Belastningsbesvär kan uppstå om utrymmena är för trånga. Dessutom kan otillräckligt utformade lokaler utgöra hinder för tillgänglighet och utrymning. Genom att noggrant planera nya arbetsplatser kan många arbetsmiljöbrister förebyggas redan i projekteringsfasen.

Denna bestämmelse hör ihop med regler om arbetsmiljöplaner. Enligt AFS 1999:3 ska byggherren se till att det finns en arbetsmiljöplan som identifierar risker, t.ex. fallolyckor eller farliga ämnen, och specificerar åtgärder. Byggherren ansvarar för att arbetsmiljöplanen efterlevs genom att följa upp samordnarens arbete och säkerställa att risker åtgärdas.