Arbetsmiljöplanen

Arbetsmiljöplanen (AMP) är ett av de viktigaste styrdokumenten i bygg- och anläggningsprojekt. Planen syftar till att identifiera, förebygga och samordna de arbetsmiljörisker som finns i projektet och att skapa tydlighet kring ansvarsfördelningen mellan olika aktörer. Den är inte bara ett formellt krav, utan ett praktiskt verktyg för att uppnå en säker arbetsmiljö under hela byggskedet.

När en arbetsmiljöplan krävs

En AMP ska alltid finnas om byggprojektet omfattar någon av de särskilda risker som anges i bilaga 1 till AFS 2023:3, eller om projektet är anmälningspliktigt till Arbetsmiljöverket enligt 11 kap. 1 §. Planen ska vara upprättad innan byggarbetsplatsen etableras och hållas tillgänglig på platsen från byggstart. För återkommande eller kortvariga arbeten är det tillåtet att använda en generell AMP, men även en sådan måste vara skriftlig, projektanpassad och uppdaterad i takt med förändringar.

Ansvarsfördelning

Det yttersta ansvaret för att en AMP upprättas ligger på byggherren. Har en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) utsetts, är det dennes ansvar att ta fram planen. När arbetet påbörjas tar byggarbetsmiljösamordnaren för utförandeskedet (BAS-U) över ansvaret för att planen hålls aktuell, följs upp och är tillgänglig.

Arbetsmiljöplanen är dock inte enbart byggherrens eller samordnarens angelägenhet. Varje arbetsgivare på byggarbetsplatsen har en skyldighet att bidra med uppgifter om sina egna riskmoment och om risker som kan påverka andra aktörer. Arbetsgivarna ska även informera sina arbetstagare om hur arbetet ska utföras säkert, vilka skyddsregler som gäller och vilka särskilda åtgärder som vidtagits. Informationen ska vara anpassad till mottagarens förutsättningar och arbetsgivaren ansvarar för att arbetstagarna verkligen förstått den.

Även projektörerna omfattas av dokumentationsansvar. Om en projektör identifierar risker som inte kan elimineras i projekteringen, ska dessa dokumenteras och överlämnas till BAS-P för införande i AMP. Detta skapar en tydlig kedja av ansvar från projektering till utförande.

Innehåll och utformning

Enligt 11 kap. 2 § AFS 2023:3 ska AMP innehålla:

• vilka arbeten med särskild risk som ska utföras,
• vilka skyddsåtgärder som planeras,
• hur ansvaret är fördelat, och
• hur samordningen ska ske mellan olika aktörer.

Därutöver kan planen även omfatta ordnings- och skyddsregler för byggarbetsplatsen, rutiner för utrymning och första hjälpen, brandskydd, elsäkerhet samt kontaktuppgifter till ansvariga personer, skyddsombud och samordnare.

Planen ska vara projektanpassad och får inte bestå av generella mallar som inte speglar de faktiska förhållandena. För kortvariga eller återkommande arbeten kan en generell plan användas, men även då ska den dokumentera organisationen för arbetsmiljöarbetet, vilka ordningsregler som gäller och vilka skyddsåtgärder som vidtas.

Tillgänglighet och uppdatering

Enligt 11 kap. 3 § AFS 2023:3 ska arbetsmiljöplanen hållas aktuell och tillgänglig under hela byggprocessen. Den kan vara både fysisk och digital, men måste vara lätt att förstå för alla på arbetsplatsen – från arbetsledare och skyddsombud till enskilda arbetstagare.

Det är BAS-U som ansvarar för att planen kontinuerligt uppdateras i takt med att nya arbetsmoment tillkommer, entreprenörer byts ut eller riskbilden förändras. Brister i uppdatering eller tillgänglighet kan leda till förelägganden eller sanktionsavgifter från Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljödokumentation

Utöver arbetsmiljöplanen ska byggherren se till att det finns en särskild arbetsmiljödokumentation enligt 10 kap. 5–6 §§ AFS 2023:3. Den ska upprättas och hållas aktuell under byggprocessen och färdigställas vid arbetets avslut. Dokumentationen ska beskriva byggnadens eller anläggningens konstruktion, materialval och utformning, och syftet är att ge nödvändig information för framtida arbeten såsom drift, underhåll, reparation, ändring eller rivning. På detta sätt säkerställs ett långsiktigt arbetsmiljöskydd även efter att byggskedet är avslutat.

Sanktioner och rättsliga konsekvenser

Arbetsmiljöverket har långtgående befogenheter att ingripa vid brister i arbetsmiljöplaneringen. Vanliga problem som kan medföra rättsliga eller ekonomiska följder är:

• Avsaknad av AMP: Om en plan inte har upprättats i projekt där den är obligatorisk kan Arbetsmiljöverket besluta om sanktionsavgift eller meddela föreläggande.
• Bristande uppdatering: Om AMP inte hålls aktuell i takt med förändringar kan det leda till att viktiga skyddsåtgärder uteblir. Detta betraktas som ett regelbrott och kan ligga till grund för sanktion.
• Otydlig ansvarsfördelning: Om byggherren inte utsett BAS-P eller BAS-U, eller om dessa saknar faktiska möjligheter att utföra sina uppgifter, är det ett brott mot 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 § AFS 2023:3. Även detta kan föranleda sanktioner.
• Bristande dokumentation från projektörer: Om risker som identifierats i projekteringen inte dokumenteras och överlämnas till BAS-P kan det innebära att risker faller bort. Det är ett åsidosättande av projektörens skyldigheter enligt 3 kap. 2 § AFS 2023:3.

Sammantaget innebär brister i arbetsmiljöplaneringen en betydande risk, inte bara för arbetstagarnas säkerhet, utan även för byggherren och entreprenörerna som kan drabbas av förelägganden, vite och i värsta fall straffrättsligt ansvar.