Byggarbetsmiljösamordnare

Det finns ett krav på att byggherren ska utse en byggarbetsmiljösamordnare för varje byggprojekt. Detta framgår av AFS 2023:3 – Byggnads- och anläggningsarbete. Det ska finnas en byggarbetsmiljösamordnare för planeringen och projekteringen, en så kallad BAS-P, och en för utförandet, en så kallad BAS-U.

Utgångspunkten är alltid att byggherren har byggarbetsmiljöansvaret men det kan skriftligt överlåtas till en BAS. En BAS kan utgöras av en fysisk eller juridisk person (företag, förening etc.). Skulle BAS vara en juridisk person måste BAS-rollen bemannas med en eller flera fysiska personer.

Byggherren är alltså från början både BAS-P och BAS-U, men det finns möjlighet för byggherren att överlåta ansvaret. Om ingen annan BAS utses stannar ansvaret kvar hos byggherren.  Både BAS-P och BAS-U ska i sin roll se till att arbetsmiljöreglerna följs och göra relevanta riskbedömningar samt samordna arbetsmiljöarbetet.

Gemensamt för byggarbetsmiljösamordnare för projekteringen och utförande är att det uppställs krav på erfarenhet, kompetens och utbildning. Detta uttrycks i lagen som ”lämplig”, se 3 kap. 6 § AML. I AFS 2023:3 uttrycks det dock som att byggarbetsmiljösamordnare ska ha rätt utbildning, kompetens och erfarenhet.  Vad gäller erfarenhet behövs det inom allt ifrån utförande av byggnads- och anläggningsarbete, till arbete med samordning, ledning eller styrning av projekt samt erfarenhet från projektering.

Byggherren ansvarar enligt 4–5 kap. AFS 2023:3 för att BAS-P och BAS-U har rätt kompetens, erfarenhet och mandat att utföra sina uppgifter. Detta ska dokumenteras inför varje projekt.

BAS-P

En byggarbetsmiljösamordnares arbete och ansvar kan delas upp i två delar. Den ena delen består av projekteringen och en fysisk eller juridisk person som tilldelats detta ansvar kallas BAS-P. Kravet på en BAS-P finns i 3 kap. 7 § a AML.

BAS-P:s huvuduppgift är att tillse och samordna rätt lagstiftning och regler till rätt person. Det kan exempelvis finnas en samordnare för konstruktionen av bygget, en för VVS (värme, ventilation och sanitet) och en för brandskydd. Det är då viktigt att rätt samordnare får tillgång till rätt regler och att rätt instruktioner ges.  En byggarbetsmiljösamordnare för projekteringen ska även assistera och tillhandahålla byggherren de handlingar som efterfrågas.

Enligt byggplatsdirektivet (92/57/EEG) från EU har en BAS-P även i uppgift att upprätta en mapp för säkerhetsinformation. BAS-P ansvarar för att samordna arbetsmiljöarbetet under projekterings- och planeringsfasen i ett bygg- eller anläggningsprojekt. Enligt AFS 2023:3 ska arbetsmiljöaspekter integreras från första början – redan när ritningar, materialval och tekniska lösningar diskuteras.

Huvudsakliga uppgifter

Uppdraget för Bas-P börjar redan vid projekteringens start, alltså innan bygghandlingarna är färdigställda. Att utse Bas-P först efter detta skede utgör ett brott mot föreskrifterna. Rollen innebär att Bas-P ska samordna arbetsmiljöfrågorna i planeringsstadiet. Det innebär att säkerställa att riskbedömningar genomförs av rätt aktör, identifiera behov av samverkan mellan projektörer och hantera eventuella krockar i planeringen. Bas-P ska också bidra till att arbetsmiljöplanen får ett korrekt och fullständigt innehåll redan i detta tidiga skede.

En av de viktigaste uppgifterna är att upprätta underlaget till arbetsmiljöplanen i samråd med projektörer och byggherren. Planen ska spegla projektets specifika risker, exempelvis arbete på höjd, tunga lyft, arbete i begränsade utrymmen, elinstallationer eller situationer där det finns samordningsbehov med andra entreprenörer. Under projekteringen bör Bas-P föra en logg över arbetsmiljöfrågor, där identifierade risker och föreslagna lösningar dokumenteras. Denna logg utgör ett centralt underlag för arbetsmiljöplanen och ska också säkerställa att viktig information kan överföras till Bas-U inför byggstart.

För att kunna fullgöra sitt uppdrag måste Bas-P ha tillräcklig kompetens. Det innebär utbildning i arbetsmiljölagstiftning och byggteknik, erfarenhet av projektering och samordning samt kunskap om byggarbetsmiljö. Därtill krävs förmåga att samarbeta med både projektörer och byggherre. Byggherren ansvarar för att kontrollera att den som utses verkligen har rätt kompetens, erfarenhet och resurser. Det räcker alltså inte att formellt utse en person – uppdraget måste kunna utföras med faktisk påverkan på projektets arbetsmiljölösningar.

För att uppdraget ska bli effektivt finns vissa praktiska rekommendationer. Bas-P bör utses i samband med att projektörerna anlitas, och arbetsmiljöriskbedömningar bör ställas som krav i projekteringsuppdraget. Arbetsmiljöfrågorna bör följas upp löpande i protokollförda projekteringsmöten, och riskloggen bör användas som ett aktivt stöd för arbetsmiljöplanen.

BAS-U

Den andra delen av en byggarbetsmiljösamordnares arbete består av utförandet. Kravet på en BAS-U finns i 3 kap. 7 § b arbetsmiljölagen. Kravet på en BAS-U är som med alla byggarbetsmiljösamordnare att de ska vara lämpliga för uppdraget. Enligt Arbetsmiljöverket ska en lämplig BAS-U har kunskap om:

• grundläggande arbetsmiljökunskap inklusive AML,
• byggnads- och anläggningsarbete,
• systematiskt arbetsmiljöarbete,
• belastningsergnonomi,
• arbetsplatsens utformning,
• stegar och arbetsbockar,
• ställningar,
• asbest,
• kemiska arbetsmiljörisker,
• besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar,
• användning av lyftanordningar och lyftredskap,
• maskiner och andra tekniska anordningar,
• användning av arbetsutrustning,
• bult- och spikpistoler,
• buller och vibrationer och
• kvarts (stendamm i arbetsmiljön)

I en och samma entreprenad och projekt får det aldrig finnas fler än en BAS-U per projekt, yta och tid. Rollen kan dock ges till olika fysiska eller juridiska personer under projektets gång. Det kan exempelvis krävas flera personer för att kunna sköta de uppgifter som krävs vid stora entreprenader.

Huvudsakliga uppgifter

BAS-U:s uppdrag tar vid när byggprojektet går in i utförandefasen och sträcker sig över hela byggskedet. Enligt AFS 2023:3 får inget arbete påbörjas innan BAS-U har granskat entreprenörernas dokumentation, vilket omfattar riskbedömningar, arbetsberedningar och relevanta intyg. Först när dessa handlingar är godkända får BAS-U lämna klartecken, vilket är ett uttryckligt juridiskt krav.

En annan central uppgift är att säkerställa att all personal på arbetsplatsen – även inhyrd, tillfälligt anställd och egenföretagare – genomgår en arbetsmiljöintroduktion. Introduktionen ska innehålla information om riskzoner, ordningsregler och rutiner för att rapportera nya risker. Informationen måste alltid ges på ett språk och i en form som alla kan förstå, och vid behov kompletteras med tolkning eller bildstöd.

Samordning, tillsyn och dokumentation

Arbetsmiljöansvaret under byggskedet innebär att BAS-U ska utöva en löpande samordning och tillsyn. Detta sker genom samordningsmöten, skyddsronder, dialog med entreprenörer och skyddsombud samt uppföljning av att arbetsmiljöplanen efterlevs. BAS-U ansvarar också för att kontrollera att intyg, certifikat och riskbedömningar är aktuella och giltiga. Om en allvarlig brist uppstår och det finns en omedelbar fara för liv eller hälsa, är BAS-U skyldig att stoppa arbetet och omgående informera byggherren. Ett sådant beslut ska dokumenteras noggrant.

Dokumentationen är överlag en viktig del av BAS-U:s uppdrag. Alla åtgärder och observationer ska registreras, bland annat när klartecken lämnats, vilka riskbedömningar som granskats, vilka skyddsronder som genomförts och hur eventuella avvikelser har hanterats. Även om BAS-U inte är arbetsgivare och därmed saknar rätt att direkt beordra ändringar i andra aktörers verksamhet, har rollen ändå betydande befogenheter. BAS-U har rätt att kräva in information, avvisa arbete som saknar godkända riskbedömningar, avbryta arbete som innebär allvarlig risk och i övrigt samordna aktörerna på byggarbetsplatsen.

Organisation och kommunikation

När ett projekt övergår från projekteringsfas till utförandefas måste BAS-U kontrollera att rätt handlingar överlämnas, särskilt arbetsmiljöplan och ritningar. I detta skede är det också centralt att etablera en välfungerande organisation där roller, ansvar och kommunikationsvägar är tydligt definierade. En sådan organisation innebär att arbetsledare ansvarar för att arbetet samordnas på plats och att reglerna följs, att skyddsombud bevakar arbetsmiljön och påtalar risker samt att arbetstagare följer instruktioner och rapporterar brister. BAS-U ska säkerställa att alla dessa roller förstår sitt ansvar och hur deras arbete bidrar till en säker arbetsplats.

En effektiv organisation bygger också på god kommunikation. BAS-U ska se till att det finns regelbundna möten och genomgångar, såsom startmöten, säkerhetsronder och veckovisa möten, där arbetsmiljörisker identifieras och diskuteras. Därtill ska det finnas tydliga rutiner för hur information om risker och skyddsåtgärder sprids, liksom fungerande rapportvägar för incidenter, olyckor eller tillbud. Ett exempel är att en dagordning för veckomöten kan innehålla punkter som genomgång av arbetsmiljöplanen, rapportering av risker och kontroll av att tidigare beslutade åtgärder har genomförts.

Systematiskt arbete och uppföljning

BAS-U:s samordningsansvar innebär också att säkerställa att entreprenörer, leverantörer och underentreprenörer inte utför arbeten som skapar risker för varandra. Om flera arbetsmoment sker samtidigt, exempelvis elinstallationer och grävarbeten, måste BAS-U planera och styra dessa så att farliga situationer undviks. Genom tidsplaner och områdesplanering kan BAS-U klargöra när och var olika aktörer får arbeta.

För att arbetet ska fungera systematiskt ska BAS-U se till att riskbedömningar genomförs, att aktörer känner till sina arbetsmiljörisker, att resurser och skyddsutrustning finns tillgängliga och att det finns handlingsplaner vid olyckor eller incidenter. Stickprovskontroller kan göras för att säkerställa att reglerna följs, exempelvis genom att granska tekniska anordningar eller kontrollera kompetensen hos maskinförare.

Anslag och transparens

Slutligen ansvarar BAS-U för att arbetsplatsen innehåller de anslag som föreskrivs i AFS 2023:3 och arbetsmiljölagen. Det innebär att den förhandsanmälan som skickats in till Arbetsmiljöverket ska publiceras av BAS-U på arbetsplatsen och göras tillgänglig för alla som vistas där. Detta bidrar till tydlighet, transparens och ordning på byggarbetsplatsen.

Som tidigare nämnt är förhandsanmälan en skriftlig anmälan till Arbetsmiljöverket som innehåller grundläggande information om ett bygg- eller anläggningsprojekt. Enligt AFS 2023:3 ska en sådan anmälan upprättas när byggprojektet förväntas pågå längre än trettio arbetsdagar med fler än tjugo personer sysselsatta samtidigt, eller när den totala arbetsvolymen överstiger femhundra persondagar. Med persondagar avses det sammanlagda antalet arbetsdagar för samtliga arbetstagare, där en normal arbetsdag beräknas till cirka åtta timmar.

Förhandsanmälan ska innehålla uppgifter om byggherrens namn och adress, entreprenadens start- och slutdatum, arbetsplatsens adress, vem som är utsedd till Bas-P och Bas-U samt hur många arbetstagare som förväntas delta i projektet.

Synliggörande på arbetsplatsen och uppdatering

Anslaget innebär att förhandsanmälan ska göras synlig på själva byggarbetsplatsen. Den ska placeras på en väl synlig plats där alla kan ta del av den, exempelvis vid huvudentrén, i arbetsbodar eller på anslagstavlor. Informationen ska vara lättillgänglig för arbetstagare, underentreprenörer, skyddsombud och andra som vistas på arbetsplatsen.

BAS-U ansvarar för att anslaget alltid är uppdaterat och korrekt. Om det sker förändringar i projektet, exempelvis om tidsramar ändras eller om en ny Bas-U utses, ska detta omedelbart framgå av både förhandsanmälan och anslaget på arbetsplatsen. Genom att informationen är aktuell skapas tydlighet och trygghet, samtidigt som arbetstagarna vet vem som är ansvarig för arbetsmiljöarbetet.

Utanför ramen för BAS-U:s ansvar

Även om BAS-U har en långtgående roll i arbetsmiljöarbetet under utförandeskedet, finns det viktiga avgränsningar. BAS-U ansvarar inte för att kontrollera kvaliteten på själva bygget, godkänna projekteringar eller entreprenörer, tolka tekniska detaljer i dokumentation, veta exakt vad varje person gör eller var de befinner sig, eller hålla koll på enskilda arbetares kompetens.

Det övergripande ansvaret för kvalitet och produktion ligger på byggherren och respektive entreprenör. BAS-U:s roll, som framgår av AFS 2023:3, är i stället att samordna arbetsmiljöarbetet under projektets praktiska genomförande och säkerställa att de olika aktörerna kan arbeta utan att utsätta sig själva eller andra för risker.