Byggherre

Det finns ingen tydlig definition i arbetsmiljölagen om vad en byggherre faktiskt är. Däremot finns en beskrivning i 1 kap. 4 § plan-och bygglagen som beskriver rollen så här:

Den som ”för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten”.

Vi kan sammanfatta en byggherre som någon som själv utför arbetet, anger syfte och mål för projektet och som håller sig inom de ekonomiska ramarna som angivits. Byggherren har alltså det övergripande och icke-delegerbara ansvaret för arbetsmiljön i ett bygg- eller anläggningsprojekt. Det innebär ansvar för att arbetsmiljöarbetet är planerat, organiserat och uppföljt i alla projektets faser – från projektering till färdigställande. Detta framgår av 3 kap AFS 2023:3.

Byggherrens huvudsakliga skyldigheter handlar om att:

• organisera och tilldela resurser för arbetsmiljöarbetet,
• utse byggarbetsmiljösamordnare (BAS-P och BAS-U) med rätt kompetens,
• följa upp att dessa samordnare faktiskt utför sina uppgifter,
• integrera arbetsmiljöperspektiv i projekteringen,
• säkerställa att arbetsmiljöplan upprättas och följs,
• ha inflytande över tidplan, så att den möjliggör säkert arbete,
• dokumentera beslut, kontroller och resurser i projektet och
• överlämna dokumentation om kvarstående risker vid projektets slut

Byggherren kan i vissa fall avtala om att överlåta sitt ansvar till en så kallad ställföreträdare (exempelvis totalentreprenör), men detta kräver ett skriftligt avtal samt att den som tar över har faktiskt mandat och självständighet att planera och leda arbetet. En formell skrivning räcker inte.

Exempel på krav enligt AFS 2023:3:

• Om en BAS-U saknar tillräcklig tid att följa upp arbetsmiljöplanen måste byggherren omfördela resurser eller utse stödperson, annars är det ett regelbrott.
• Om inte arbetsmiljörisker identifieras i projekteringen ansvarar byggherren för att BAS-P får rätt förutsättningar och tillgång till underlag i tid.

Det sägs ibland att byggherren är samma sak som beställaren. Det är delvis sant men en beställare är dock inte alltid en byggherre. En byggherre är alltså alltid en beställare, men en beställare är inte alltid en byggherre.

En byggherre anlitar en entreprenör för att utföra ett arbete. På så sätt är byggherren en beställare, men det kan finnas flera beställare i olika led. Till exempel kan entreprenören i sin tur anlita en underentreprenör. Då blir entreprenören beställare gentemot underentreprenören.

Se exemplet nedan där det kan finnas flera byggherrar i en och samma entreprenadkedja:

Byggherrens ansvar i projekteringen (planeringsstadiet)

Projekteringen sker innan själva utförandet av entreprenaden påbörjas, i planeringsstadiet. Under projekteringen har byggherren skyldighet att vidta ett antal åtgärder och dessa är följande:

Förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket

En förhandsanmälan är en formell anmälan som görs till Arbetsmiljöverket inför byggnads- och anläggningsarbeten. Syftet med förhandsanmälan är att ge myndigheten information om byggarbetsplatsen, vilket underlättar deras arbete med tillsyn och säkerhetskontroll. Anmälan är en del av arbetsmiljöplaneringen och bidrar till att identifiera och minimera risker redan i ett tidigt skede. Bestämmelser om förhandsanmälan regleras i 2 kap AFS 2023:3, där det även framgår vilken information som måste inkluderas för att anmälan ska vara fullständig. Dessa är följande:

Förhandsanmälan

1. Datum för anmälan.

2. Byggarbetsplatsens besöksadress.

3. Namn, adress och telefonnummer till den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbetet, uppgift om organisationsnummer samt om kontaktperson för denne.

4. Typ av projekt.

5 a). I förekommande fall namn, adress och telefonnummer till den som i enlighet med vad som anges i 3 kap. 7 c § arbetsmiljölagen har i uppdrag att bära det ansvar beträffande arbetsmiljön som vilar på den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete, uppgift om denne uppdragstagares organisationsnummer samt om kontaktperson för denne

5 b). Starttidpunkt för uppdraget och eventuell sluttidpunkt.

6 a). Namn, adress och telefonnummer till byggarbetsmiljösamordnare som enligt 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen utsetts för planering och projektering (3 kap. 7 a § arbetsmiljölagen) och för utförandet (3 kap. 7 b § arbetsmiljölagen).

6 b). Uppgift om byggarbetsmiljösamordnares organisationsnummer och om kontaktperson för denne.

6 c). Vilken tidsperiod som en byggarbetsmiljösamordnare utsetts för.

7. Namn, adress och telefonnummer till dem som projekterat objektet, samt uppgift om kontaktpersoner och organisationsnummer.

8. Planerat datum då arbetet ska påbörjas.

9. Planerat datum då arbetet ska vara avslutat.

10. Största antal personer som vid något tillfälle samtidigt beräknas vara sysselsatta på byggarbetsplatsen.

11. Planerat antal entreprenörer och ensamföretagare som ska utföra arbete på byggarbetsplatsen.

12. Namn, adress och telefonnummer till de entreprenörer som redan är utsedda, uppgift om organisationsnummer samt om kontaktperson för varje sådan entreprenör.

Arbetsmiljöplan och tidsplanering som arbetsmiljöåtgärd

Byggherren är även skyldig att upprätta en arbetsmiljöplan, vad syftet med denna är och vad denna ska innehålla framgår av kap 6 i denna text.

Enligt AFS 2023:3 ska byggherren vidare säkerställa att tidplanen är realistisk och anpassad för att arbetsmiljöåtgärder ska kunna genomföras utan att trängas ut av tidspress eller parallellt arbete.

En tidplan som pressar flera yrkesgrupper att arbeta samtidigt i samma utrymme, eller där skyddsronder och introduktioner bortprioriteras, utgör en arbetsmiljörisk. Därför är det byggherrens skyldighet att:

• styra tidplanen så att säkerheten kan upprätthållas,
• säkerställa tid för introduktion, skyddsrond och riskbedömning och
• följa upp att planen är rimlig även under pågående projekt.

Detta gäller oavsett om planeringen görs av beställare, totalentreprenör eller extern part – ansvaret ligger alltid kvar hos byggherren.