Lagrum som täcks inom området för lön

Lagen om anställningsskydd (1982:80)

LAS reglerar när och hur en anställning kan avslutas, vilka anställningsformer som är tillåtna samt arbetstagares rättigheter vid uppsägning och avskedande.

När det gäller lönefrågor är det viktigt att beakta LAS regler. Exempelvis kan arbetstagarens anställningsform påverka dennes lön. Vidare vid uppsägning har arbetstagaren rätt att arbeta kvar under uppsägningstiden och därmed också rätt till lön och andra förmåner under denna tid. Längden på uppsägningstiden varierar beroende på anställningstid, och därmed påverkas också storleken på den ersättning arbetstagaren har rätt till.

LAS reglerar även vad som händer vid tvister – t.ex. om en uppsägning ogiltigförklaras och huruvida lön ska betalas ut under tiden tvisten pågår. Lagen innehåller även regler om företrädesrätt till återanställning, vilket kan vara viktigt för arbetstagare som riskerar förlorad inkomst efter en uppsägning.

Kollektivavtal kan påverka tillämpningen av LAS, men lagens grundprinciper ger ett direkt skydd för löner genom att trygga anställningsvillkor.

Arbetstidslagen (1982:673)

Arbetstidslagen sätter gränser för hur mycket en arbetstagare får arbeta, både i form av ordinarie arbetstid och övertid.

Lagens koppling till lön blir tydlig när det gäller övertidsersättning, som ofta regleras i kollektivavtal men bygger på arbetstidens lagliga begränsningar. Om en arbetsgivare kräver arbete utöver dessa gränser kan arbetstagaren ha rätt till högre lön per timme.

Lagen reglerar också dygnsvila och veckovila, vilket påverkar schemaläggning och i förlängningen den faktiska löneutbetalningen. Om arbetsgivaren bryter mot dessa regler, exempelvis genom att lägga in för kort vila, kan det påverka både arbetsmiljön och ge rätt till kompensation.

Arbetstid påverkar även lön vid deltidsarbete, obekväm arbetstid (OB-tillägg), jour och beredskap. Samtliga dessa ersättningsformer bygger på att det finns en laglig reglering av arbetstidens omfattning och struktur.

Arbetsmiljölagen (1977:1160)

Arbetsmiljölagen ställer krav på att arbetsgivare ska förebygga ohälsa och olycksfall samt skapa en trygg och säker arbetsmiljö.

Kopplingen till lön är inte omedelbar, men mycket väsentlig i praktiken. Om en anställd skadar sig eller blir sjuk på grund av brister i arbetsmiljön, kan det leda till långvarig frånvaro och därmed påverka löneutbetalningar. Under den första tiden betalas sjuklön av arbetsgivaren, och därefter tar Försäkringskassan vid med sjukpenning. Den anställde förlorar då ofta inkomst jämfört med full lön.

Om arbetsgivaren inte vidtar arbetsanpassningar eller brister i rehabiliteringsansvar, kan det också påverka arbetsförmågan och därmed lönen. I vissa fall kan arbetstagaren dessutom ha rätt till skadestånd eller ersättning genom arbetsskadeförsäkring.

Lagen (1991:1047) om sjuklön

Sjuklönelagen reglerar arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön de första 14 kalenderdagarna vid sjukdom, med undantag för första dagen som omfattas av karensavdrag.

Detta är en av de mest direkt lönerelaterade lagarna. Den avgör hur stor del av lönen som ska betalas ut när arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom, hur sjuklön beräknas. och när rätten till sjuklön inträder. Det finns även regler om läkarintyg och underrättelseskyldighet, vilket påverkar om sjuklön ska betalas eller ej.

Korrekt tillämpning av lagen är viktig för både arbetsgivare och arbetstagare. Felaktigt nekad sjuklön kan leda till tvister och krav på retroaktiv lön.

Föräldraledighetslagen (1995:584)

Lagen ger föräldrar rätt att vara lediga i samband med barns födelse eller adoption. Under ledigheten får arbetstagaren normalt inte lön från arbetsgivaren, men däremot föräldrapenning från Försäkringskassan.

Föräldraledigheten påverkar alltså direkt löneutbetalningen. I vissa kollektivavtal finns rätt till föräldralön, vilket innebär att arbetsgivaren fyller ut mellanskillnaden mellan föräldrapenning och ordinarie lön, under en viss tid. Lagen förbjuder också att någon missgynnas i sin lönesättning för att man har varit eller ska vara föräldraledig.

Lagen skyddar dessutom rätten att återgå till samma eller likvärdig tjänst, inklusive lön, efter ledighet. Detta är viktigt i situationer där lönen förändrats under ledighetstiden, t.ex. genom generella löneökningar.

Semesterlagen (1977:480)

Semesterlagen ger alla arbetstagare rätt till minst 25 semesterdagar per år. Den reglerar också semesterlön, som i praktiken är en förhöjd lön under semestern, och semesterersättning, som betalas ut om anställningen upphör innan semestern tagits ut.

Semesterlönens storlek beror på hur arbetstagarens lön ser ut – vid fast månadslön används ofta sammalöneregeln och vid rörlig lön används procentregeln. Semesterlagen är därför direkt knuten till hur mycket pengar en arbetstagare faktiskt får ut vid semester.

Inkomstskattelagen (1999:1229)

Denna lag reglerar hur all form av inkomst beskattas, inklusive lön, förmåner, bonusar, traktamenten och pensionsavsättningar.

I arbetslivet är den särskilt viktig för nettolönens storlek, eftersom bruttolön beskattas enligt denna lag. Den anger vilka delar av lönen som är skattepliktiga och vad som är skattefritt. Den påverkar också arbetsgivarens skyldighet att göra preliminärskatteavdrag och att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket.

Lagen är därför väsentlig i varje löneutbetalning – både för att rätt skatt ska dras och för att det inte ska uppstå retroaktiva skattekrav på vare sig arbetstagare eller arbetsgivare.

Socialförsäkringsbalken (2010:110)

Denna omfattande lag samlar reglerna för socialförsäkringssystemet i Sverige, t.ex. sjukpenning, föräldrapenning, pension och bostadsbidrag. Många av dessa ersättningar baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), som i sin tur är kopplad till den lön en arbetstagare har.

Vid längre frånvaro från arbetet – på grund av sjukdom, föräldraledighet eller rehabilitering – betalas ersättning enligt denna lag. Det kan t.ex. vara sjukpenning efter dag 14, där nivån beräknas på tidigare lön, eller föräldrapenning, som ersätter inkomstbortfall under ledighet.

Balken påverkar även pensionsrätt, eftersom den årliga pensionsrätten beräknas på beskattad inkomst. Därför är kopplingen till lön och dess redovisning mycket stark.