Semesterlagen
Semesterlagen (1977:480) innehåller regler som gäller alla arbetstagare i Sverige. Lagen är tvingande i många delar och sätter upp minimikrav på rätt till ledighet för arbetstagare. Semestern kan styras av kollektivavtal och arbetstagarens överenskommelse med arbetsgivaren. De villkor som ställs upp utöver semesterlagen får dock i huvudregel inte resultera i sämre villkor för arbetstagaren.
Semesterlagen är i vissa delar inte dispositiv vilket framgår av 2 § där det fastställs vilka rättigheter som arbetstagaren har enligt semesterlagen och som alltså inte får avtalas bort genom kollektivavtal eller enskilda överenskommelser. Det innebär alltså att om ett avtal ger arbetstagaren sämre semesterförmåner än semesterlagen i dessa delar är avtalet inte giltigt i den delen. Det finns dock regler i semesterlagen som får avtalas bort, då framgår det av den aktuella paragrafen. Ett exempel på ett sådant undantag är 5 § semesterlagen som klargör att om en anställning är tre månader eller kortare så får semesterledigheten avtalas bort och den anställde har då rätt till semesterersättning istället.
Semesterledighet handlar om att få ta ledighet i hela dagar. Det kan vara enstaka dagar eller en längre period med lediga dagar.
Vanligtvis räknas inte lördagar och söndagar som semesterdagar, förutom i vissa fall som framgår av 9 § semesterlagen. Dessa undantagsfall är när en arbetstagare vanligtvis arbetar lördagar och söndagar. Arbetstagare som jobbar dessa dagar har rätt till ledighet under veckoslutet när de tar ut minst fem dagars semesterledighet, och då räknas inte helgen som semesterdagar. Denna ledighet kan antingen tas ut före eller efter semesterledigheten. Om semesterledigheten är minst 19 dagar har arbetstagaren rätt till ledig helg både före och efter ledigheten, om det inte finns särskilda skäl som motsäger det.
Semestern
Semesteråret löper från 1 april till 31 mars följande år. Intjänandeåret är samma tidsperiod men året innan det aktuella semesteråret. Det innebär att om semesteråret är 1 april 2023 till 31 mars 2024 så är intjänandeåret 1 april 2022 till 31 mars 2023. Den betalda semesterledigheten tjänas in under intjänandeåret och kan sedan utnyttjas året efter.
Det framgår av 4 § semesterlagen att en arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar per semesterår. Vissa av dessa dagar kan sparas till ett senare semesterår. Eftersom reglerna i semesterlagen utgör minimikrav på semesterförmåner kan arbetstagaren också ha avtalat om mer semesterdagar per år, men inte om mindre.
Om en arbetstagare börjar sin anställning efter 31 augusti under semesteråret har arbetstagaren rätt till 5 semesterdagar. Reglerna gäller för när arbetstagaren börjar sin anställning och inte när anställningsavtalet ingås.
En arbetstagare kan ha rätt till semesterdagar med semesterlön, men arbetstagaren kan även ha rätt till semesterdagar utan semesterlön. I vissa fall kan en nyanställd ha möjlighet att ta ut förskottssemester.
Enligt 18 § semesterlagen är det obligatoriskt att ta ut minst 20 semesterdagar per semesterår. Även fast semesterätten är en rättighet om att få minst 25 dagars semester per år så är det samtidigt även en skyldighet att ta ut minst 20 semesterdagar. De övriga dagarna får sparas.
En sparad semesterdag ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades. Om en arbetstagare vill spara sina semesterdagar, eller använda sparade semesterdagar i anslutning till sin vanliga semester, måste arbetstagaren själv informera arbetsgivaren om detta när arbetsgivaren ska bestämma hur semesterledigheten för året ska förläggas. Arbetstagaren behöver dock inte informera arbetsgivaren om detta förrän arbetsgivaren har meddelat arbetstagaren hur många betalda semesterdagar arbetstagaren har eller förväntas få. Vill arbetstagaren däremot nyttja sina sparade semesterdagar separat från den vanliga semesterledigheten, måste arbetstagaren meddela arbetsgivaren om detta senast två månader i förväg. Semesterdagar får inte sparas under ett semesterår då arbetstagaren redan tar ut tidigare sparade semesterdagar.
Semesterlön
Semesterlön regleras i 7 § semesterlagen och beräkningen av semesterlön regleras i 16–16 b §§ semesterlagen. Semesterlönen utgör den ersättning som arbetstagaren erhåller under sin semesterledighet. Semesterlönen tjänas in under det s.k. intjänandeåret. Det är viktigt att inte blanda ihop semesterlön med semesterersättning. Semesterlönen består dels av den vanliga lönen, samt ett tillägg på lönen, det s.k. semestertillägget.
Semesterlönen beräknas antingen genom sammalöneregeln eller procentregeln. Semesterlönen för en arbetstagare som har en fast vecko- eller månadslön beräknas genom sammalöneregeln om inget annat anges i lagen eller om arbetsgivarens själv väljer att använda sig av procentregeln för beräkning av semesterlön i stället. För arbetstagare som inte har en fast vecko- eller månadslön, utan i stället har en rörlig lön, eller en rörlig del av lönen, används procentregeln. Närmare om hur dessa olika beräkningsätt fungerar får du hjälp med i Law:box lön. I boxen hittar du även allt du behöver veta om semesterersättning och förskottssemester. Du kan lägga till denna box i ditt abonnemang.
Enligt 8 § semesterlagen har en anställd rätt att välja att avstå semesterledighet som inte är förenad med semesterlön. Är semestern förenad med lön, då gäller som huvudregeln säger, att arbetstagaren måste ta ut minst 20 semesterdagar.
Semesterledighetens förläggning
Semesterledighetens förläggning regleras i 10–12 §§ semesterlagen. Lagen fastställer att i första hand ska arbetsgivaren och arbetstagare gemensamt försöka komma överens om när arbetstagarens semester ska förläggas. Enligt kollektivavtal kan det finnas regler om vilket inflytande arbetstagarna kan ha vad gäller semesterledighetens förläggning. Vid bestämmandet av tidpunkten för semesterledighet ska MBL-förhandlingar tillämpas. Om arbetstagaren inte företräds av en facklig organisation som är berättigad att förhandla, eller om en sådan organisation inte vill förhandla, måste arbetsgivaren i stället samråda med arbetstagaren personligen om när semester ska tas ut. Är det inte möjligt att komma överens är det arbetsgivarens arbetsledningsrätt som träder in. Detta innebär att arbetsgivaren själv får fatta beslut om när arbetstagarens semester ska förläggas.
Information om när arbetstagarens semester blivit förlagd måste informeras från arbetsgivarens sida senast två månader innan ledigheten börjar. Om det finns särskilda omständigheter kan informationen dock ges senare, men alltid minst 1 månad innan ledigheten börjar.
Om inget annat avtalats, ska semestern förläggas så att arbetstagaren har minst fyra veckors sammanhängande ledighet under tidsperioden juni till augusti. Föreligger speciella omständigheter som motiverar att semestern förläggs vid annan tidpunkt får detta avtalas om.
Sjuk under semestern
Enligt 15 § semesterlagen har arbetstagare rätt att avbryta sin semester om sjukdom skulle infalla under semesterledigheten. Kravet är att arbetstagarens sjukdom hindrar arbetstagaren från att arbeta hela dagen och att arbetstagaren begär att hålla isär sina semesterdagar och sjukdagar utan dröjsmål. Vad som anses vara utan dröjsmål är enligt Arbetsdomstolen att arbetstagaren senast vid återkomsten från semesterledigheten meddelar arbetsgivare att sjukdom inträffat under semestern och att dessa dagar i stället ska räknas som sjukdagar. Ofta kan arbetstagaren behöva styrka sin påstådda sjukdom med läkarintyg eller uppgifter från Försäkringskassan. Kollektivavtalet kan även föreskriva en tidsfrist för när exempelvis läkarintyg senast ska vara inlämnat till arbetsgivaren, men det får inte vara oskäligt betungande.
Vad gäller vård av barn (VAB) gäller samma regler som vid arbetstagarens egen sjukdom. Det är alltså tillåtet av arbetstagaren att avbryta sin semester om dennes barn blir sjukt och behöver vårdas.
Semesterlönegrundande frånvaro
Om en arbetstagare är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom och inte överskrider 180 dagar per år, eller om frånvaron beror på en arbetsskada, så räknas dagarna som semesterlönegrundande enligt 17 § semesterlagen. Under en sådan frånvaroperiod räknas även de dagar där arbetstagaren inte skulle ha arbetat. Skulle dock arbetstagaren vara frånvarande från arbetet på deltid ska endast den tid som arbetstagaren enligt ordinarie schema skulle ha arbetat som semesterlönegrundande. Frånvaron slutar vara semesterlönegrundande när arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande från arbetet under ett helt år och utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i följd.
Semesterersättning
Semesterersättning regleras i 28 § semesterlagen och innebär en ersättning som utdelas till arbetstagaren vid anställningens upphörande. Om en anställning avslutas innan arbetstagaren fått utbetalt sin intjänade semesterlön, kommer arbetstagaren i stället få semesterersättning. Detsamma gäller om arbetstagarens anställningsvillkor ändras så att semester med betald semesterlön måste tas ut under intjänandeåret. I sådana fall tillämpas bestämmelserna om semesterersättning som om anställningen hade avslutats vid den tidpunkt då de nya anställningsvillkoren ska gälla.
Om arbetstagarens anställning inte avser att pågå längre än 3 månader kan det enligt 5 § semesterlagen avtalas om att arbetstagaren inte ska ha någon semesterledighet alls, då erhåller arbetstagaren semesterersättning i stället.
Semesterersättningen ska enligt 30 § semesterlagen betalas ut till arbetstagaren utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande.
Förskottssemester
Förskottssemester innebär att arbetstagaren tar ut semesterledighet innan arbetstagaren tjänat in rätten till semesterlön. Trots att arbetstagaren då inte tjänat in någon semesterlön får arbetstagen under ledigheten behålla sin ordinarie lön under de obetalda semesterdagarna. Detta innebär att arbetstagaren får sin vanliga lön som om denne arbetade.
Dock skapar förskottssemester en skuld till arbetsgivaren som behöver avräknas senare. För att få förskottssemester behöver arbetsgivaren och arbetstagaren bägge två vara överens om att förskottssemester ska tillämpas. Förskottssemester är ingen rättighet utan det är arbetsgivaren som har rätt att fatta ett slutgiltigt beslut om det ska tillämpas eller inte.
Vanligtvis får arbetstagaren inget semestertillägg för de dagar som tas ut som förskottssemester. Semestertillägget grundar sig normalt sett på att arbetstagaren tjänat in semester genom att arbeta, vilket inte är fallet vid förskottssemester där arbetstagaren får ut semester innan semester tjänats in.