Tystnadsplikt

Tystnadsplikt i privat verksamhet

Den som hanterar ett uppföljningsärende enligt visselblåsarlagen i privat verksamhet får inte obehörigen röja en uppgift som kan avslöja identiteten på den rapporterande personen eller annan enskild som förekommer i ärendet. Med ”enskild” avses både fysiska och juridiska personer. Denna typ av tystnadsplikt syftar till att säkerställa skyddet för visselblåsarens anonymitet och gäller oavsett om den person som hanterar ärendet är anställd hos verksamhetsutövaren eller arbetar för en extern aktör som har anlitats för att ta emot, följa upp eller återkoppla på rapporter (se prop. 2020/21:193 s. 221).

Paragrafen innebär en begränsning av yttrandefriheten inom privat sektor och syftar till att garantera att visselblåsare inte röjs mot sin vilja. Tystnadsplikten hindrar dock inte tillämpning av grundlagsskyddad meddelarfrihet enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Vad utgör obehörigt röjande?

Det är endast obehörigt röjande av uppgifter som är förbjudet. Röjande som sker i enlighet med visselblåsarlagen, annan lag eller med samtycke betraktas som behörigt. Exempel på behörigt röjande är:

• Uppgiftsöverföring mellan personer eller enheter som utsetts som behöriga enligt 5 kap. 5 § visselblåsarlagen.
• Utlämnande till personalfunktionen vid t.ex. arbetsrättsliga åtgärder såsom uppsägning eller disciplinpåföljd.
• Utlämnande i samband med polisanmälan eller rättsliga förfaranden vid medvetet falsk rapportering.
• Röjande med samtycke från visselblåsaren eller från arbetstagarorganisation som representerar visselblåsaren.
• Uppgiftslämnande som är förenligt med vad som skulle vara tillåtet inom offentlig verksamhet eller som sker för att uppfylla en uppgiftsskyldighet enligt lag eller förordning.

För att en uppgift ska omfattas av tystnadsplikten måste den kunna avslöja identiteten på visselblåsaren eller annan enskild person i uppföljningsärendet. Det är alltså inte själva uppgiften i sig som skyddas, utan identiteten som uppgiften kan avslöja. Om uppgiften kan lämnas utan att identiteten röjs, är utlämnandet inte obehörigt.

Den som obehörigen röjer skyddade uppgifter kan dömas till ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken för brott mot tystnadsplikt.

Tystnadsplikt i det allmännas verksamhet

Inom offentlig sektor gäller i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Detta klargörs i 9 kap. 2 § visselblåsarlagen. Sekretess för uppgifter i uppföljningsärenden regleras särskilt i 17 kap. 3 b §, 32 kap. 3 b § och 36 kap. 4 § OSL.

För att sekretess ska gälla krävs att det är fråga om ett uppföljningsärende i den mening som definieras i 1 kap. 8 § 4 p. visselblåsarlagen. Sekretess hindrar dock inte att uppgifter lämnas till en annan myndighet om det sker med stöd i lag eller förordning. En sådan regel finns i 5 kap. 10 § visselblåsarlagen, vilket också harmonierar med undantaget i 10 kap. 28 § OSL.

Meddelarfriheten har företräde

Det är viktigt att betona att rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt grundlagarna har företräde framför sekretess enligt ovan nämnda paragrafer i OSL. Detta innebär att offentliganställda fortfarande omfattas av skyddet för meddelarfrihet, även om sekretess gäller för viss information.

Påföljder vid sekretessbrott

Den som bryter mot sekretess i det allmännas verksamhet kan dömas till ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken för brott mot tystnadsplikt. Det gäller även om överträdelsen avser det utnyttjandeförbud som följer med sekretess enligt 7 kap. 1 § OSL.