AFS 2023:13 – Byggnads- och anläggningsarbete
Föreskrifterna i 5 kap. AFS 2023:13 kapitel gäller för allt byggnads- och anläggningsarbete och omfattar hela byggprocessen – från den initiala planeringen och projekteringen till dess att arbetet avslutas. De riktar sig till alla aktörer som har faktisk möjlighet att påverka arbetsmiljön. Detta innefattar inte enbart arbetsgivare, utan även byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare (Bas-P och Bas-U), samt personer som råder över arbetsstället eller bedriver verksamhet på byggarbetsplatsen. Enligt 5 kap. 2 § AFS 2023:13 kan flera parter samtidigt vara ansvariga för samma arbetsmiljörisk om de har påverkan över den.
I tillägg reglerar AFS 2023:3 ansvaret under projekterings- och planeringsskedet. Här framgår det att byggherren enligt 2 kap. 2 § ansvarar för att de organisatoriska, ekonomiska och tidsmässiga förutsättningarna för ett fungerande arbetsmiljöarbete finns på plats. Dessa resurser ska finnas tillgängliga genom hela byggprojektet – från idéstadiet till färdigställande – och byggherren har dessutom ansvar för att aktörerna följer samtliga relevanta bestämmelser i föreskriften. Byggherren ansvarar vidare för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt enligt AFS 2023:3. Läs mer här för en fullständig redogörelse av byggherrens ansvar.
Byggherrens och projektörens skyldigheter
Byggherren bär det övergripande ansvaret för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt och att det finns ett fungerande samordningsansvar mellan projektets olika aktörer. Enligt 2 kap. 3 § AFS 2023:3 är det byggherren som ska säkerställa att de regler som anges i kapitel 3 till 5 samt kapitel 8 till 11 i föreskriften följs. Detta ansvar kvarstår även om byggherren har utsett byggarbetsmiljösamordnare, en delegering av uppgifter innebär inte att det formella ansvaret överförs.
Projektörerna, det vill säga de som utformar byggprojektets tekniska lösningar, har enligt 3 kap. 1 § AFS 2023:3 ett uttryckligt ansvar för att arbetsmiljörisker undviks redan under projekteringen. Tekniska och organisatoriska lösningar får inte skapa onödiga risker vare sig för byggarbetare eller för framtida brukare av byggnadsverket. Om det trots allt förekommer risker som inte kan elimineras, ska dessa dokumenteras skriftligen. Dokumentationen ska överlämnas till Bas-P för att kunna beaktas i den kommande arbetsmiljöplanen, enligt 3 kap. 2 §. Projekteringen ska också utformas i enlighet med de regler som anges i AFS 2023:3 kapitel 9 (byggskedet) och kapitel 10 (bruksskedet), vilket innebär att projektörens ansvar sträcker sig längre än enbart själva ritningsstadiet.
Byggarbetsmiljösamordning – Bas-P och Bas-U
Byggherren ska, enligt 3 kap. 1 § AFS 2023:3, utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (Bas-P), och enligt 4 kap. 1 §, en samordnare för utförandeskedet (Bas-U). Bas-P ansvarar för att samordna arbetsmiljöfrågor i projekteringsfasen och ska se till att det tas fram en arbetsmiljöplan i de fall arbetet innehåller moment med särskild risk, vilket framgår av bilaga 1 till AFS 2023:3. Exempel på sådana moment är arbete på höjd, i slutna utrymmen, nära högspänningsledningar eller arbete med brandfarliga ämnen.
När arbetet övergår från planering till genomförande övertar Bas-U ansvaret för samordningen. Det innebär att Bas-U ska uppdatera arbetsmiljöplanen så att den speglar förändringar i projektets riskbild, och följa upp att skyddsåtgärderna som dokumenterats faktiskt genomförs i praktiken. Enligt 4 kap. 2–3 §§ AFS 2023:3 ska Bas-U även se till att planen är tillgänglig på arbetsplatsen, aktuell och känd av alla berörda aktörer.
Arbetsgivarens ansvar på byggarbetsplatsen
Varje arbetsgivare ansvarar för sina egna arbetstagares säkerhet, men också för att bidra till det gemensamma arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen. Enligt 5 § i AFS 2023:13 ska arbetsgivaren informera Bas-U om vilka moment i det egna arbetet som omfattar särskilda risker, om arbetet kan påverka andra aktörer negativt, samt om det finns behov av samordning för att förebygga olyckor eller ohälsa.
Enligt 8 § har arbetsgivaren även en skyldighet att informera sina arbetstagare om hur arbetet ska utföras på ett säkert sätt, vilka skyddsregler som gäller på arbetsplatsen och vilka åtgärder som vidtagits för att hantera risker. Informationen ska anpassas efter mottagarens förutsättningar – exempelvis genom att användning av översättningar, bildstöd eller tolk – och arbetsgivaren måste försäkra sig om att arbetstagaren förstått innehållet.
Fysisk arbetsmiljö, logistik och teknisk utrustning
För att arbetet på byggarbetsplatsen ska kunna bedrivas säkert krävs att den fysiska miljön är genomtänkt och riskförebyggande. Enligt 10 § i AFS 2023:13 ska arbetsgivaren se till att arbetsplatsen hålls ren, organiserad och fri från onödigt material. Faror till följd av oordning och dålig städning ska därmed kunna förebyggas.
Föreskrifterna ställer också krav på hur personer och fordon ska kunna röra sig på ett säkert sätt inom arbetsplatsen. Det ska bland annat finnas markerade gångvägar, tydliga riskzoner, ordnade materialupplag och korrekt förvarade maskiner (12–25 §§). Utrustning och verktyg som används ska vara i gott skick, anpassade till arbetsuppgifterna och kontrolleras regelbundet enligt 46–49 §§.
Arbete på höjd och fallskydd
Arbete på höjd innebär en särskild risk, och enligt 60 § i AFS 2023:13 ska fallskydd alltid användas när arbetet sker på två meters höjd eller högre. Som huvudregel ska kollektiva skyddsåtgärder såsom räcken, ställningar eller skyddsnät användas. Endast om detta inte är rimligt möjligt får personligt fallskydd användas. Vid arbete på tak gäller särskilda regler (62–69 §§), bland annat att material på tak ska säkras och att särskilda arbetsplan ska anordnas vid arbete på lutande tak.
Om fallskydd saknas trots krav, kan sanktionsavgift utdömas enligt 70 §. Beloppet varierar beroende på antalet sysselsatta, men kan uppgå till 400 000 kronor.
Brandskydd, utrymning, första hjälpen och ergonomi
Brandrisker ska minimeras genom att arbetsmetoder och material väljs med hänsyn till brandsäkerhet. Det ska alltid finnas släckutrustning som är placerad så att den snabbt kan användas vid behov (31–35 §§). Utrymningsvägar ska vara fria, tydligt markerade och försedda med nödbelysning där dagsljus saknas (36–40 §§). Vidare ska det finnas första hjälpen-utrustning, personal med kunskap att använda den samt tydlig information om kontaktuppgifter till räddningstjänst (41–45 §§).
Enligt 50–53 §§ i AFS 2023:13 ska arbetsgivaren förebygga onödig fysisk belastning genom planering av arbetsmoment, användning av tekniska hjälpmedel och anpassning av utrustning. Där arbetsutrymmen är trånga eller arbetsställningar påfrestande, ska arbetsgivaren organisera arbetet så att påfrestningen minimeras, exempelvis genom rotation, tidsbegränsning eller särskilt stöd.