AktuelltArbetsmiljöDen digitala arbetsmiljön
Hybridarbete

Den digitala arbetsmiljön

Hur skapar vi hjärnvänliga arbetsplatser i en digital värld

Det hybrida arbetssättet är här för att stanna och med det kommer nya utmaningar kopplade till den digitala arbetsmiljön och arbetssätt. Tack vare digitaliseringen kan vi nu strukturera och utföra arbetsuppgifter utifrån nya och många gånger innovativa arbetssätt. Att vi öppnar dörren till nya arbetsvägar, medför det också risker som kan leda till ökad arbetsbelastning och få en skadlig påverkan på vår hjärnhälsa. Den här artikeln ska diskutera hur vi kan förebygga risker och skapa hjärnvänliga arbetsplatser i vår digitala värld. Hur ska vi synkronisera vår kognitiva förståelse och interaktion med den digitala arbetsmiljön, som behovet av att harmonisera människans tankar och känslor med den teknologi vi använder dagligen, dvs en ”kognitivsynk”.

Bakgrund

Den digitala revolutionen spelar en kritisk roll i samtliga sektorer. Den påverkar inte bara vår arbetsmetodik men också vår arbetsplats där gräns mellan arbete och fritid flytande. Teknologier som robotik och AI hjälper och tar över riskfyllda jobb, medan stordata optimerar övervakningssystem. Fastän distansjobb ger medarbetare mer självständighet och mångsidighet, är digitaliseringens totala effekt på arbetsmiljön ännu oklart. Något som blir allt viktigare är att arbeta förebyggande som främjande där vi undersöker vår interaktion med datorer, apparater och system. Detta går att göra med exempelvis en kognitiv ergonomirond. Men för att kunna genomföra en sådan skyddsrond, måste vi först förstå begreppet kognition.

Den digitala arbetsmiljön påverkar vår hjärna och därför behöver vi ha olika sätt att hantera risker när de uppstår.
Hur påverkas våra kognitiva förmågor av det digitala arbetssättet?

Vad är kognition?

Kognition omfattar de mentala processerna genom vilka individer uppfattar, tänker, minns och lär sig. Kognition handlar om hur vi tar emot, bearbetar, lagrar och använder information. Denna process kan påverkas av både interna och externa faktorer, såsom trötthet, distraktioner eller stress.

Kognitiv ergonomi

Medan ergonomi traditionellt fokuserat på fysiska aspekter av arbetsmiljön, som hur vi sitter eller lyfter, adresserar kognitiv ergonomi vårt mentala välbefinnande. Kognitiv ergonomi koncentrerar sig på att designa arbetsmiljöer och verktyg som kompletterar människans kognitiva förmågor och begränsningar. Målet är att främja effektivitet, säkerhet och användarvänlighet.

Att ha en god balans mellan arbete och fritid är viktigt för vår mentala hälsa.

Vad är det för skillnad mellan kognition och kognitiv ergonomi

Medan ”kognition” beskriver de mentala processerna av förståelse, koncentrerar sig ”kognitiv ergonomi” på att anpassa arbetsmiljön till dessa processer. Kort sagt handlar kognitiv ergonomi om att skapa arbetsmiljöer som kompletterar vårt sätt att tänka.

Varför är kognitiv ergonomi så viktigt?

I en teknikdriven arbetsmiljö stöter vi ofta på nya system och verktyg som kräver vår uppmärksamhet och förståelse. Felaktigt utformade system kan leda till ökad mental belastning, stress och potentiellt farliga misstag. Genom att fokusera på kognitiv ergonomi säkerställer vi att arbetsverktyg och miljöer är intuitiva, minskar kognitiva belastningar och därmed ökar produktiviteten och medarbetarens välbefinnande. Det hjälper också till att minska risken för mental trötthet, vilket kan leda till brist på koncentration och ökade misstag.

Säkerhet och välbefinnande på jobbet

Arbetsgivarens roll i att skapa en optimal arbetsmiljö kan inte betonas tillräckligt. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att förebygga risker och säkerställa en hälsosam arbetsmiljö, vilket inkluderar kognitiv ergonomi. Det innebär inte bara att se till att fysiska risker elimineras, utan också att arbetsmiljön främjar goda organisatoriska, psykiska och sociala förhållanden.

En arbetsplats som präglas av psykologisk trygghet, är inte bara tillåtande utan bygger på respekt och tillit.

Psykologisk trygghet i den digitala arbetsmiljön

I takt med att arbetsplatser blir alltmer digitaliserade, blir den mänskliga faktorn och samspelet mellan medarbetare än mer kritiskt. Psykologisk trygghet definieras som en känsla där medarbetare känner sig bekväma med att ta risker, ställa frågor, ge feedback, eller till och med erkänna misstag utan rädsla för bestraffning eller förlöjligande.

För att skapa och upprätthålla psykologisk trygghet är det viktigt att ledare aktivt främjar en öppen kommunikationskultur, uppmuntrar till feedback, erkänner medarbetarnas bidrag och framhäver vikten av kontinuerligt lärande. I en digital arbetsmiljö blir denna trygghet inte bara en trevlig bonus, utan en nödvändighet för framgång.

Bilden ska illustrera att medarbetare mår bra om de får rätt förutsättningar för att utföra sitt arbete.
Att undersöka på regelbunden basis hur medarbetare mår genom att ha en checklista kan underlätta och framförallt identifiera risker som kan leda till längre sjukskrivningar hos medarbetare.

Checklista för den psykosociala arbetsmiljön:

Här kommer ett utdrag ur vår checklista, för psykologisk trygghet och kognitiv belastning:

  • Är instruktioner tydliga och lättförståeliga?
  • Erbjuds tillräckligt med pauser för mental vila?
  • Är arbetsuppgifterna varierade för att undvika monotoni?
  • Är information organiserad logiskt och intuitivt?
  • Erbjuds regelbunden utbildning och uppdatering om arbetsverktyg?
  • Är tekniken och programvaran användarvänlig?
  • Är arbetsmiljön anpassad för att minska visuell trötthet?
  • Uppmuntras en öppen kommunikationskultur där medarbetare känner sig trygga att uttrycka sina åsikter?
  • Främjas en kultur där misstag ses som lärande erfarenheter snarare än tillfällen för bestraffning?
  • Erkänner och uppmärksammar ledningen medarbetarnas bidrag och insatser?
  • Finns det mekanismer på plats för att lösa konflikter på ett konstruktivt och inkluderande sätt?
  • Med en ökad medvetenhet om kognitiv ergonomi och psykologisk trygghet kan organisationer bygga arbetsplatser som inte bara är effektiva och produktiva, men också stödjer medarbetarnas övergripande välbefinnande.

Fakta om EU-kampanjen

Hälsosammare arbetsmiljöer i en digital era

Det är varje arbetsgivares ansvar att regelbundet utvärdera och uppskatta arbetsrisker kopplade till den digitaliserade arbetsmiljön. Därför kommer Arbetsmiljöverket, som en del av ett EU-brett initiativ, att genomföra granskningar av omkring 2 000 arbetsplatsers förebyggande metoder kopplade till digitala arbetsrisker. Kampanjen ”Hälsosamma arbetsmiljöer i en digital era” kommer för åren 2023-25 att belysa utmaningar och risker kopplade till digitalisering på arbetsplatsen.

Områden som kommer vara i fokus är:

  • Förbättra förståelsen för en säker användning av digitala verktyg i alla sektorer,
  • Höja medvetenheten om digitaliseringens inverkan på arbetsmiljön,
  • Upplysa om nya risker och chanser,
  • Uppmuntra till riskanalyser och trygg användning av teknik på arbetsplatserna,
  • Förstärka informationsutbytet och delning av bästa metoder mellan intresserade parter.

Under kampanjens tre år kommer följande områden att belysas:

  • 2023: Digitala arbetsmetoder
  • 2024: Ledarskapet i den digitala tidsåldern
  • 2025: Teknikens inflytande på arbetsmiljön.

Relaterat

  • Vad gör ett skyddsombud?

    Vad gör ett skyddsombud?

    Ett skyddsombuds syfte är att arbeta för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet, men vad gör ett skyddsombud? Den frågan kommer vi besvara i denna artikel. Skyddsombudets uppgift är att upprätthålla en balans mellan produktivitet och välbefinnande på arbetsplatsen. Genom att agera som en länk mellan arbetsgivare och anställda säkerställer de att arbetsmiljölagen efterlevs och…

  • Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur – hur ska du förbereda verksamheten!

    Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur – hur ska du förbereda verksamheten!

    Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur, som offentliggjordes den 15 september 2023 och träder i kraft den 1 januari 2025, markerar en betydande omvandling av Sveriges arbetsmiljölagstiftning. Denna omstrukturering syftar till att förenkla och tydliggöra regelverket, göra det mer tillgängligt och anpassat till det moderna arbetslivets behov. Genom att minska antalet föreskrifter från 67 till 15 skapas en…

  • Förebyggande hälsoarbete på arbetsplatsen – en lönsam investering

    Förebyggande hälsoarbete på arbetsplatsen – en lönsam investering

    Att arbeta förebyggande som främjande för att skapa en god arbetsmiljö är inte bara en fråga om god vilja utan en nödvändighet för att vara en attraktiv arbetsgivare men också ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Med stigande kostnader för sjukfrånvaro och en ökning av psykisk ohälsa bland anställda visar ny forskning och statistik på ett stort…

Vill du få våra nyheter direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev