Vikten av en god arbetsmiljö

En av arbetsrättens viktigaste delar är regelverket beträffande arbetsmiljö. Det är arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML) som reglerar de skyldigheter som en arbetsgivare och andra skyddsansvariga har för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

Begreppet arbetsmiljö är brett och kan förklaras till att omfatta i princip allt som avser att skydda arbetstagarna från ohälsa och skador i arbetet. Arbetsmiljöarbetet ska syfta till att skapa trygga, friska och säkra arbetsplatser för alla medarbetare, och ska fungera som en naturlig del av det dagliga arbetet på varje arbetsplats.

Varför är det viktigt att tänka på arbetsmiljön?

En god arbetsmiljö är en viktig faktor för att organisationer och verksamheter ska kunna vara effektiva och lönsamma. Att lyckas skapa en bra arbetsmiljö resulterar i välmående och nöjda medarbetare vilket bidrar till en ökad produktivitet och högre engagemang i arbetsgruppen. Detta gynnar organisationen i stort eftersom det ger en ökad lönsamhet och bättre resultat vilket i längden hjälper organisationen att lättare nå sina mål. En välfungerande verksamhet med en god arbetsmiljö får nuvarande medarbetare att stanna kvar hos arbetsgivaren och lockar fler arbetstagare att söka sig just dit.

Det finns flera perspektiv i vikten av en god arbetsmiljö:

• Humanistiskt: En god arbetsmiljö motverkar sjukdom, skador och ohälsa hos medarbetarna.
• Ekonomiskt: Sjuka och skadade medarbetare leder till fler sjukskrivningar och minskad produktivitet, vilket är för företaget kostsamt.
• Juridiskt: Arbetsgivare är enligt lag skyldig över att förebygga olyckor och ohälsa.

Vad är arbetsmiljö?

Arbetsmiljön är kort och gott allt det som påverkar hur du och dina kollegor har det på jobbet. Detta kan vara allt ifrån hur det ser ut i lokalerna där ni vistas under arbetsdagen, hur samspelet och dynamiken är i arbetsgruppen, till hur de digitala system ni jobbar i fungerar och hur arbetet i sig är organiserat.

Enligt 2 kap. 1 § AML ska arbetsmiljön vara anpassad utifrån arbetets natur och utformas efter olika människors fysiska och psykiska förutsättningar. Olika yrken kräver alltså inte samma kriterier på arbetsmiljön. Även människors enskilda behov kan ställa olika krav på anpassning av redskap, arbetsmetoder och tekniska anordningar så att de fungerar för alla. Arbetsmiljön skall även vara utformad på ett sätt som förebygger att de anställda utsätts för våld, hot eller olyckor

För att enkelt förklara arbetsmiljöarbetet går det att dela upp detta i fyra kategorier. Dessa är:

1. Individ, grupp och organisation
2. Den fysiska arbetsmiljön
3. Den digitala arbetsmiljön
4. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Individ, grupp och organisation

Den första kategorin inom arbetsmiljön handlar om individer, grupper och organisationer. Arbetsmiljön är något som kan påverka delar av arbetsstyrkan beroende på arbetssituationen. Denna kategori handlar alltså om hur individer, grupper och organisationer påverkar och själva påverkas av arbetsmiljön.

Individ

När det talas om individ menas enskild arbetstagare. Individer har både skyldigheter och rättigheter i frågorna rörande arbetsmiljö. Tar vi exemplet stress så är detta något en enskild anställd delvis själv måste ansvara över att hantera. Samtidig är detta problem något den anställdes chef kan hjälpa till med, genom att exemplevis klargöra vad som är viktigast att prioritera i arbetet eller genom att omfördela arbetsuppgifter. Eftersom både arbetsgivare och arbetstagare är skyldiga att värna om arbetsmiljön gäller detta även i frågan om hur varje person möter sina kollegor och medarbetare.

Grupp

Arbetsmiljön kan även påverkas av gruppen. Vid problem kopplade till arbetsmiljön kan dessa många gånger lösas genom att man lyfter detta i sin arbetsgrupp. I arbetsgruppen kan man tillsammans arbeta med hur man på bästa sätt kan stötta varandra på sin arbetsplats för att gemensamt värna om arbetsmiljön.

Arbetsgruppen kan både hjälpa och stjälpa arbetsmiljön. Problem som uppstår på arbetsplatsen kan oftast lösas genom att gruppen gemensamt hittar lösningar och försöker hjälpa varandra. Dock kan det uppstå konflikter inom arbetsgruppen, och om dessa inte hanteras kan de påverka verksamheten negativt.

Organisation

Gällande kategorin organisation så är denna kategori kopplad till chefer eller personer i ställning att lyfta frågor till verksamhetens ledning. Är det fråga om exempelvis stress hos arbetstagarna som beror på hög arbetsbelastning kan detta problem lyftas till en högre nivå i organisationen för att problemen skall kunna avhjälpas. Det är viktigt för arbetsmiljön att detta led fungerar som det ska.

Konsekvenser av konflikter

Konsekvenserna av konflikt i en arbetsgrupp beror enligt forskning på vilken typ av konflikt det är fråga om. Personkonflikter påverkar vanligtvis medarbetares hälsa, i form av ökad upplevelse av stress, utbrändhet, depression och minskad energi. Personkonflikter får negativa och kostsamma konsekvenser för både medarbetare och organisationen i form av oro, stress, sjukskrivningar och medarbetare som slutar. Processkonflikter har vanligtvis ett samband med ökad upplevelse av depression medan sakkonflikter ofta inte påverkar en medarbetares hälsa alls.

Personkonflikter och processkonflikter är alltså främst destruktiva eftersom de minskar medarbetarnas effektivitet och skapar ökade känslor av negativitet. Sakkonflikter kan å andra sidan leda till positiva resultat eftersom de kan bidra till att arbetsgruppen tvingas vrida och vända på hur uppgiften ska lösas på bästa sätt, vilket kan öka kvaliteten på de beslut som fattas. Dock bör man vara uppmärksam när det gäller sakkonflikter eftersom dessa i längden kan leda till personkonflikter.

Den fysiska arbetsmiljön

Fysisk arbetsmiljö innebär precis som det låter; det som syns, hörs eller luktar. Detta område täcker allt vad gäller:

• värme,
• utrymmen,
• ventilationer,
• buller,
• skrivbord och stolar,
• datorer.

Den fysiska arbetsmiljön förbättras ofta på grund av att medarbetare ställer krav på hur de vill ha det runt sig där de arbetar. Det finns dock utförliga regler och gränsvärden på hur den fysiska arbetsmiljön skall vara utformad. Exempelvis skall kontroller av luftkvaliteten ske regelbundet och det finns gränsvärden för temperaturer och tunga lyft.

En dålig fysisk arbetsmiljö kan leda till både sjukdomar och olyckor. Höga ljud och buller kan bland annat orsaka stress och koncentrationssvårigheter, och en dålig belysning kan ge en medarbetare spänningar i kroppen. Anställda som arbetar i en tillfredställande fysisk miljö kan prestera bättre vilket i längden gynnar hela organisationen.

Den digitala arbetsmiljön

Den digitala miljön innebär de delar av arbetet som äger rum i diverse digitala system. Detta kan innefatta allt från uppkoppling, IT-program och datorer, till hur man drar gränsen för arbete och fritid. De digitala system som används som verktyg i arbetet bör vara motiverade, av god kvalitet samt lätta och logiska att förstå och hantera.

Exempel på en bra digital arbetsmiljö är en välfungerande teknik där de digitala systemen är anpassade för de arbetsuppgifter som utförs och anpassade för personerna som utför dem. Ett annat exempel är att det finns överenskommelser om vilka tider på dygnet det är okej att kontakta sina kollegor.

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Organisatorisk och social arbetsmiljö förkortas ofta OSA. OSA handlar om att alla ska må bra, trivas och ges rätt förutsättningar för att kunna prestera väl på jobbet. Varje arbetsplats måste sätta upp mål för att förbättra sin OSA eftersom detta är något som ingår i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. En bra OSA förebygger ohälsa hos medarbetarna och kännetecknas ofta av att medarbetare känner tillit och stöd, samt att det är ordning och reda på arbetsplatsen. När medarbetare trivs och mår bra fattas bättre beslut, vilket leder till bättre prestationer vilket gynnar hela organisationen.

Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar de villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar; ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar. Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar det sociala samspelet, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är tillskillnad från arbetsmiljön på individ och gruppnivå en del av arbetsmiljöarbetet som sker på ett högre plan. Konflikter mellan medarbetare, som visserligen sker på individnivå, bör försöka förebyggas redan innan de sker, genom en översyn av hur arbetsplatsen och arbetet är organiserat.

OSA handlar alltså om de psykosociala frågorna kring arbetsmiljön. I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4 ingår tre huvudområden för OSA vilka är:

1. arbetsbelastning,
2. arbetstidens förläggning,
3. kränkande särbehandling.

OSA är svårt att mäta och analysera eftersom de påverkar medarbetarna på ett psykiskt plan. För att ta reda på hur medarbetarna upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren skicka ut medarbetarenkäter, ta upp frågorna vid medarbetarsamtal och personalmöten, samt var uppmärksam på signaler från dina medarbetare.

Skyldigheter

Gällande ansvaret över att skapa en god arbetsmiljö skall arbetsgivare och arbetstagare enligt 3 kap. 1 a § AML samverka för att åstadkomma detta.

Arbetsgivarens ansvar

Genom AML har arbetsgivaren huvudansvaret över att arbetsplatsen är utformad och inredd lämpligt ur ett arbetsmiljöperspektiv. Arbetsgivaren ansvarar även för att planlägga och anordna arbetet så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Detta inkluderar även att beakta de psykiska och sociala förutsättningarna.

I AML föreskrivs det att arbetsgivaren skall anpassa arbetsmiljön utifrån arbetets natur. Detta innebär att arbetsgivaren har en skyldighet att beakta hur arbetet är beskaffat. En kontorist och en sjuksköterska har exempelvis inte samma arbetsmiljö, därav är det viktigt att arbetsgivaren noggrant utformar arbetsmiljön efter just den arbetsformen som de anställda verkar i.

Vissa ändringar som görs inom verksamheten måste föregås av en bedömning av hur ändringarna kan komma att påverka arbetsmiljön. För hög arbetsbelastning är något som kan anses vara ett arbetsmiljöproblem, och som exempel kan därmed en planerad personalneddragning där arbetsmiljömässiga konsekvenser inte analyserats tillräckligt bryta mot arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.

Arbetsgivaren har även ett utredningsansvar för arbetsskador. Detta innebär att om skador uppkommer på grund av faktorer i arbetsmiljön har arbetsgivaren en skyldighet att utreda vad som inträffat, och sedan vidta adekvata åtgärder för att komma till rätta med den upptäckta risken. Arbetsgivaren skall även anmäla alla arbetsskador till Försäkringskassan och de mer allvarliga olyckorna skall anmälas till Arbetsmiljöverket.

Skyddsombudets ansvar

Skyddsombud är arbetstagarnas representant i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. I arbetet som skyddsombud ingår det att vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen eller inom yrkesgruppen.

Skyddsombudet ansvarar över att bevaka att arbetsgivaren uppfyller sin skyldighet att systematiskt planera, leda och kontrollera sin verksamhet, utreder arbetsskador och justerar verksamheten i den mån det är nödvändigt. Skyddsombudet ska även stämma av så att arbetsgivaren dokumenterar arbetsmiljön i den mån det krävs och att det finns en arbetsanpassning- och rehabiliteringsverksamhet som uppfyller lagens krav. Skyddsombudet ska slutligen delta i planeringsstadiet av vissa förändringar som kan påverka arbetsmiljön samt vid upprättandet av handlingsplaner.

Om skyddsombudet inte anser att arbetsmiljön är tillräckligt bra måste denne begära nödvändiga åtgärder från arbetsgivaren för att komma till rätta med problemen. Om arbetsmiljöns status är oklar kan skyddsombud begära att viss undersökning görs för att kontrollera förhållandena.

Om skyddsombudet anser att det föreligger en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa har skyddsombudet befogenhet att genomföra ett s.k. skyddsombudsstopp. Detta innebär att arbetet avbryts. Skulle arbetsgivaren inte hålla med om att en sådan risk föreligger skall arbetsgivaren kontakta Arbetsmiljöverket som efter en utredning istället får avgöra huruvida arbetsstoppet bör fortsätta eller inte.

Arbetstagarens ansvar

Arbetsgivaren och den anställde har alltid ett ömsesidigt ansvar att värna om den andres intressen. Detta innebär att de tillsammans ständigt ska samverka i jobbet mot att uppnå en bättre arbetsmiljö.

Arbetstagaren har en skyldighet att följa arbetsgivarens instruktioner, använda eventuella skyddsanordningar enligt policys och i allmänhet iaktta nödvändig försiktighet för att undvika ohälsa och olycksfall. Arbetstagaren har också en skyldighet att avbryta sitt arbete om den anser att arbetet innebär en omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa. Därefter måste arbetstagaren genast underrätta skyddsombud eller arbetsgivaren.

Det går att sammanfattningsvis säga att arbetstagaren har en aktivitetsplikt när det kommer till arbetsmiljöarbetet. Detta innebär att den anställde måste delta i arbetsmiljöarbetet.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 beskriver hur en arbetsgivare skall undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljöfrågor, utifrån fysiska, psykiska och sociala arbetsförhållanden. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), är det dagliga arbetet som går ut på att uppmärksamma förhållanden kopplade till arbetsmiljön samt fatta beslut och genomföra åtgärder för att reducera och eliminera risker på arbetsplatsen. Detta gäller den fysiska och digitala arbetsmiljön likväl som den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet går att se som ett metodiskt hjul eller omlopp som kontinuerligt pågår och aldrig avslutas. Det systematiska arbetsmiljöarbetet brukar delas in i fyra olika delar; 1) undersöka, 2) riskbedöma, 3) åtgärda, och 4) följa upp. Dessa delar hänger alla ihop och varje del är viktig för att kunna uppnå en bättre arbetsmiljö. Under dessa kategorier ingår också rutiner, fördelning av uppgifter och behovet av kunskaper.

Vanliga frågor och svar om arbetsmiljö

Vad är en bra arbetsmiljö?

En god arbetsmiljö kännetecknas av faktorer som bland annat upplevelse av trivsel, samvaro och vänskap, kunna påverka och planera sitt eget arbete, utvecklas och lära sig, en arbetsplats som präglas av respekt, få hjälp och stöd, bra fysisk miljö, och undvikande av negativ stress.

Vad är viktigt i en arbetsmiljö?

Först och främst är det viktigt att arbetsmiljön är utformad för att undvika skador, ohälsa och olycksfall. För att lyckas med detta krävs det att arbetsplatsen har de verktyg som föreskrivs eller behövs. Detta innefattar att jobba med ett systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljöpolicys, och riskbedömningar. Utöver detta är det av god vikt att alla arbetstagare har den kompetens och kunskap som krävs för att arbetet ska kunna vara så riskfritt som möjligt.

Vad händer om arbetsgivaren bryter mot arbetsmiljölagen?

Skulle arbetsgivaren strunta i de lagar och regler som finns kan det bli dyrt. Att bryta mot arbetsmiljölagen kan innebära sanktionsavgifter som kan vara på upp mot 1 miljon kronor. Arbetsgivaren kan även dömas till böter om en arbetsolycka inträffat som visar sig bero på att lagar och regler inte följts. Vid böter är det en fysisk person som döms, alltså inte hela företaget. Dock kan även något som heter företagsbot dömas ut. Detta är en sanktion som riktar sig till den formella arbetsgivaren om det i näringsverksamheten begåtts ett brott mot arbetsmiljölagen. En företagsbot kan uppgå till maximalt 10 miljoner kronor.

Vad gäller för arbetsmiljön om jag jobbar hemifrån?

Eftersom arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö blir detta samarbete ännu viktigare vid hemarbete. Detta eftersom att möjligheterna minskar för arbetsgivaren att se eller hantera arbetsmiljöproblem när en medarbetare arbetar hemma. Det är därför viktigt att arbetstagaren i dessa fall deltar i arbetsmiljöarbetet genom att uppmärksamma och rapportera risker, som till exempel för hög arbetsbelastning.

Kan en person vara ett arbetsmiljöproblem?

Ja det stämmer. Både medarbetare och chefer har effekter på arbetsmiljön på sin arbetsplats. Mobbning, konflikter eller generellt dålig företagskultur äventyrar det sociala klimatet och därav även arbetsmiljön. Negativa påfrestningar, oro och otrygghet leder till ohälsa hos medarbetarna. Dessa problem ska av arbetsgivaren åtgärdas snabbt. Uppstår dessa problem bör man vända sig till skyddsombud eller närmsta chef. Om det inte är möjligt kan man även vända sig till sitt fackförbund.