Att arbeta förebyggande som främjande för att skapa en god arbetsmiljö är inte bara en fråga om god vilja utan en nödvändighet för att vara en attraktiv arbetsgivare men också ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Med stigande kostnader för sjukfrånvaro och en ökning av psykisk ohälsa bland anställda visar ny forskning och statistik på ett stort behov av ett hälsofrämjande arbete. Förebyggande insatser kan bidra till en mer hållbar arbetsmiljö, högre produktivitet och bättre allmänt välbefinnande, vilket kräver en medveten strategi för att identifiera och hantera riskfaktorer i tid.
Ökande ohälsa på arbetsplatser
I takt med att arbetslivet utvecklas står arbetsgivare inför en allt större utmaning att skapa en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Forskning visar tydligt att medarbetare som mår bra, inte bara är mer engagerade och motiverade utan också mer produktiva, vilket är avgörande för både individens välbefinnande som för företagets framgång.
Därmed blir det extra viktigt att ha en genomtänkt och inkluderande friskvårdsstrategi som omfattar både digitala som fysiska inslag. En sådan strategi ska inte bara adressera de traditionella aspekterna av fysisk hälsa utan även de psykosociala faktorerna som spelar en stor roll i dagens arbetsliv.
Genom att integrera teknologiska lösningar kan arbetsgivare erbjuda anpassade och flexibla hälsoprogram som möter olika behov hos varje medarbetare, vilket kan bidra till en mer inkluderande och engagerande arbetsplatskultur.
Hälsoarbete – en lönsam investering
Dagens forskning stödjer tanken på ett holistiskt synsätt när det kommer till hälsa. Att detta begrepp inkluderar inte endast fysisk, utan även mental som emotionell hälsa – vilket är avgörande för att minska ohälsa på arbetsplatser. Att investera i medarbetares hälsa handlar inte endast om att minska sjukfrånvaro utan även till förbättrad känsla hos medarbetare. För att effektivt hantera dessa utmaningar krävs ett systematiskt arbetsmiljöarbete och proaktivt tillvägagångssätt där förebyggande insatser prioriteras. Det handlar om att skapa en arbetsmiljö där hälsa ses som en investering, inte en kostnad.
Krav på tidiga insatser
Från juli 2024 kommer förändring i systemet för ersättning av sjuklönekostnader att genomföras, vilket kommer att påverka alla arbetsgivare. Beslutet att avskaffa ersättningen för höga sjuklönekostnader markerar en strategisk omdirigering från statligt stöd till ett ökat ansvar för från ett arbetsgivarperspektiv. Denna ersättning har fram till nu erbjudit ekonomisk kompensation för sjuklönekostnader som överstigit en definierad del av de totala lönekostnaderna, vilket särskilt gynnat mindre företag.
Skälen till reformen inkluderar en strävan efter att minska beroendet av statliga subventioner men även att stimulera arbetsgivare till ett mer proaktivt hälsoarbete på arbetsplatsen där tidiga signaler ska uppmärksammas och hanteras.
Denna policyändring understryker behovet av ett starkare fokus på arbetsmiljö och medarbetarhälsa, samt anpassning till en ny ekonomisk realitet där företag kommer att få bära det fulla ansvaret för sina sjuklönekostnader1.
Förebyggande arbetsmiljöarbete – Ekonomiska fördelar
Det som MedHelp Cares HR-rapport belyser, är de ekonomiska fördelarna med att arbeta förebyggande. Ett räkneexempel visar att ett företag med 100 anställda kan spara nästan 776 000 kr2 årligen genom att förhindra två fall av långtidssjukskrivning per år. Detta understryker det ekonomiska värdet av ett förebyggande arbetsmiljöarbete.
Vikten av proaktiva insatser
Ett systematiskt och proaktivt tillvägagångssätt för att prioritera förebyggande insatser är avgörande för att skapa en arbetsmiljö där hälsa ses som en investering. Genom att införa riktade program och främja en hälsosam livsstil bland anställda kan arbetsgivare bygga en hållbar arbetsplats där både människor och verksamheten kan blomstra.
Verktyg och metoder vid tidiga signaler
Användning av digitala verktyg för att övervaka arbetsbelastning och stressnivåer samt regelbunden uppföljning och medarbetarsamtal är ett bra tillvägagångssätt för att upptäcka tidiga signaler på ohälsa. Dessa insatser, kombinerat med en öppen dialog om psykisk hälsa, skapar en miljö där medarbetarna känner sig både sedda som stödda.
Avslutningsvis
I takt med att företagens framgång alltmer beror på dess anställdas välbefinnande, är det essentiellt att reflektera detta värde i den ekonomiska rapporteringen. Att införa en post för humankapitalet i balans- och resultaträkningen skulle inte bara framhäva betydelsen av investeringar i personalens hälsa och utveckling utan också fungera som en indikator på företagets framtida hållbarhet och talanghantering.
Genom att synliggöra humankapitalets värde, uppmuntras företag att investera i sina medarbetares hälsa, vilket kan leda till en starkare arbetsplatskultur, lägre sjukfrånvaro och förbättrad produktivitet.
- Promemoria 2023-10-04 S2023/02799
↩︎ - Beräkningen av kostnaden på 388 000 kr per individ som blir långtidssjukskriven på grund av stress kan baseras på flera faktorer som tillsammans utgör den totala ekonomiska belastningen för organisationen.
Denna summa kan inkludera:
Sjuklön: Kostnaden för sjuklön som arbetsgivaren betalar ut under den anställdas frånvaro.
Sociala avgifter: Sociala avgifter fortsätter även under den anställdas sjukskrivning.
Produktionsbortfall: Förlusten av produktivitet och arbetskraft under den period då den anställda är frånvarande, vilket kan påverka verksamhetens övergripande prestanda.
Rekrytering och inskolning av ersättare: Kostnader associerade med att eventuellt rekrytera och utbilda en tillfällig eller permanent ersättare för den sjukskrivna medarbetaren.
Ökad arbetsbelastning på övrig personal: Indirekta kostnader som uppstår då andra medarbetare behöver ta över den sjukskrivnes arbetsuppgifter, vilket kan leda till ökad stress och risk för ytterligare sjukfrånvaro.
Eventuella kostnader för rehabilitering och återinträde i arbete: Kostnader för åtgärder som syftar till att underlätta den anställdas återgång till arbetet, inklusive rehabiliteringsprogram eller anpassningar på arbetsplatsen.
För att exakt beräkna den totala kostnaden på 388 000 kr behöver man specifika data om ovanstående faktorer. Denna siffra är ett exempel på hur kostnaderna kan adderas upp för en individ som är långtidssjukskriven på grund av stress. Det är viktigt att notera att de exakta kostnaderna kan variera beroende på organisationens storlek, bransch, och de specifika villkoren för sjuklön och sociala avgifter enligt svensk lagstiftning och kollektivavtal. ↩︎
