Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar i Sverige, och kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk som män att bli sjukskrivna för stressrelaterade besvär. En rapport från Försäkringskassan avslöjar oroväckande trender som kräver omedelbara insatser för att skydda både arbetstagarnas hälsa och samhällsekonomin.
En förändrad sjukdomsbild
Under de senaste decennierna har sjukfrånvarons karaktär förändrats dramatiskt. Tidigare dominerade fysiska åkommor som ryggont och ledproblem. Nu har psykisk ohälsa tagit över som den främsta orsaken till långtidssjukskrivningar. Enligt Försäkringskassans senaste rapport stod stressrelaterade sjukdomar för 21 procent av de totala kostnaderna för sjukpenning under 2023, vilket motsvarar 9,2 miljarder kronor – en ökning med 14 procent från föregående år.
Könsskillnaderna är slående: för kvinnor är risken att bli sjukskriven för stressrelaterad psykisk ohälsa dubbelt så hög som för män. Skillnaderna är särskilt tydlig i åldersgruppen 30–39 år, en period då många kombinerar familjebildning med arbetslivets krav.
Orsaker till skillnader i stressrelaterad psykisk ohälsa
Trots framsteg inom jämställdhet bär kvinnor ofta huvudansvaret för det obetalda arbetet i hemmet, som barnomsorg och hushållsarbete (Jämställdhetsmyndigheten, 2021). Denna kombination av förvärvsarbete och hemarbete skapar en ohållbar belastning för många kvinnor, vilket ökar risken för stressrelaterad ohälsa.
Arbetsmiljöproblem
Arbetsmiljön, särskilt inom välfärdssektorn, spelar en central roll. Yrken inom vård, omsorg och utbildning, där kvinnor är överrepresenterade, är ofta förenade med hög arbetsbelastning, resursbrist och höga emotionella krav. Organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer såsom ledarskap, kollegiala relationer och arbetsfördelning är avgörande för att förstå hur arbetsmiljöproblem utvecklas och påverkar arbetstagarnas hälsa och produktivitet.
Livsfaser och familjesituation
Stressrelaterad ohälsa är särskilt utbredd bland individer med små barn eller hög försörjningsbörda – kombinationen av arbetskrav och ansvar för familjen bidrar till en ökad psykisk belastning. Föräldrar till barn i förskole- och lågstadieåldern löper en särskilt hög risk, eftersom barnens tidiga skolår kännetecknas av intensiva krav på tid och resurser i form av vård, omsorg och praktisk logistik i vardagen. Risken är något mindre under barnets första två år, då föräldrarna har möjlighet till föräldraledighet. Utöver detta kan ojämn fördelning av hushållsarbete, begränsat stöd från sociala nätverk och bristande tillgång till anpassade välfärdstjänster förstärka den psykiska påfrestningen under denna period i livet.
Konsekvenser för individ och samhälle
Stressrelaterad psykisk ohälsa, inklusive utmattningssyndrom, medför ofta långa sjukskrivningar och en utdragen återhämtningsprocess. Detta påverkar inte bara individens arbetsförmåga utan också livskvaliteten och kan resultera i social isolering och ekonomisk osäkerhet. För kvinnor, som är överrepresenterade i stressrelaterade diagnoser, utgör detta ett betydande jämställdhetsproblem.
På samhällsnivå innebär den ökande sjukfrånvaron enorma ekonomiska kostnader. Under 2022 uppgick den samhällsekonomiska kostnaden för längre sjukskrivningar till cirka 71 miljarder kronor, varav 32,6 miljarder var kopplade till psykisk ohälsa. Dessa siffror speglar inte bara förlorad produktivitet utan också en betydande belastning på socialförsäkringssystemet. Om sjukfrånvaron kopplad till psykisk ohälsa minskades med en tredjedel skulle samhället kunna spara upp till 10,9 miljarder kronor årligen.
För arbetsgivare innebär stressrelaterad sjukfrånvaro både direkta kostnader i form av ersättningar och rekrytering, och indirekta kostnader som minskad produktivitet och ökad arbetsbelastning för kvarvarande personal. Dessa utmaningar är särskilt påtagliga inom välfärdssektorn där organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblem är vanliga och kvinnor dominerar arbetskraften. För att motverka denna negativa spiral krävs en kraftfull satsning på förebyggande insatser som förbättrade arbetsvillkor och tidiga rehabiliteringsinsatser.
Mot en mer hållbar arbetsmiljö
För att skapa en mer hållbar arbetsmiljö krävs att arbetsgivare inte bara följer lagkrav utan också aktivt arbetar för att främja långsiktigt välbefinnande på arbetsplatsen. Förebyggande insatser enligt föreskrifter som AFS 2015:4 (Organisatorisk och social arbetsmiljö) är centrala för att identifiera och minska stressfaktorer samt förbättra den psykosociala miljön. Detta innefattar att säkerställa rimlig arbetsbelastning, erbjuda stöd i form av tydligt ledarskap och möjligheter till återhämtning, samt att skapa en inkluderande kultur där medarbetare känner sig trygga att framföra sina behov och problem.
Enligt Försäkringskassans rapport ”Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv” är bristande organisatorisk och social arbetsmiljö en av de största riskfaktorerna för stressrelaterad psykisk ohälsa. Arbetsgivare har därmed en viktig roll att spela i att säkerställa att arbetsplatser inte bara är platser för produktion utan också för personlig utveckling och hållbart arbetsliv. Genom att investera i förebyggande åtgärder, såsom utbildning för chefer i psykosocial arbetsmiljö och tillgång till arbetsplatsnära stödinsatser, kan arbetsgivare både minska sjukfrånvaron och stärka medarbetares hälsa och produktivitet.
Jämställdhet i hem och arbetsliv
För att minska könsrelaterade skillnader som bidrar till stressrelaterad psykisk ohälsa krävs insatser på flera nivåer. På arbetsplatsen kan flexibla arbetsmodeller bidra till att minska den dubbelbelastning som ofta drabbar kvinnor. Sådana modeller kan innebära t.ex. möjligheter till distansarbete eller anpassade arbetstider. Vidare är rättvisa föräldraledighetslösningar avgörande för att främja en jämnare fördelning av omsorgsarbete och hushållsansvar mellan föräldrar. Sådana åtgärder kan också underlätta för kvinnor att utvecklas i sina karriärer, utan att riskera långsiktiga hälsokonsekvenser.
Stöd till familjer är också centralt. Det kan handla om subventionerade barnomsorgslösningar, stöd för äldreomsorg och tillgång till familjerådgivning. Jämställdhetsmyndigheten har påpekat att strukturella förändringar i arbetslivet behöver kompletteras med förändrade attityder och normer i hemmet. Här kan arbetsgivare spela en roll genom att normalisera mäns uttag av föräldraledighet och flexibla arbetstider. En sådan helhetssyn bidrar inte bara till ökad jämställdhet utan även till att minska riskfaktorer för stress och psykisk ohälsa.
Avslutning
Psykisk ohälsa är en samhällsutmaning som sträcker sig långt bortom individens lidande. För att möta denna utmaning krävs en bred mobilisering av resurser och insatser på arbetsplatser, bland politiska beslutsfattare och inom välfärdssystemet. Genom att främja jämställdhet, stärka förebyggande insatser och bygga hållbara och inkluderande arbetsmiljöer kan vi både förbättra människors livskvalitet och säkerställa en robust och produktiv arbetskraft. Att investera i psykisk hälsa är därför inte bara en etisk nödvändighet – det är en samhällsekonomisk prioritet som lägger grunden för en hållbar och konkurrenskraftig framtid.
