En god arbetsmiljö är en viktig faktor för att medarbetarna ska hålla sig friska och fria från skador och ohälsa. Det är arbetsgivaren som har det huvudsakliga ansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen och därmed det största ansvaret i att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns många olika sätt att undersöka arbetsmiljön, om den är bra eller om förbättringsåtgärder behöver vidtas. I denna artikel går vi igenom ett utav dessa sätt, nämligen skyddsrond.
Varför en skyddsrond ska genomföras
Ofta tänker många att en skyddsrond alltid är kopplat till den fysiska arbetsmiljön. Men dessa går lika bra att utföra inom andra delar av arbetsmiljön, exempelvis inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Dessa områden är minst lika viktiga för trivseln på arbetsplatsen och ska kontrolleras regelbundet. Vill du veta mer om de olika kategorierna inom området för arbetsmiljö och varför den är viktig kan du läsa mer om det här.
Risker på arbetsplatsen skall enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) undersökas och bedömas systematiskt. Utan en undersökning och bedömning kan inte riskerna förebyggas, och ohälsa och olycksfall kan uppstå. Olika former av förebyggande riskbedömningar skall enligt 7 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) ske regelbundet på varje arbetsställe för att ge en översyn av arbetsmiljön. En skyddsrond kan ske på olika sätt beroende på vad som är bäst lämpligt för den aktuella verksamheten, de kan genomföras med hjälp av bland annat videomöten, samtal, enkäter och checklistor.
Undersök den fysiska arbetsmiljön
Den fysiska arbetsmiljön kan skilja sig mycket mellan olika verksamheter och branscher. En kontorsarbetsplats har inte samma fysiska arbetsmiljö och inte samma risker som en byggarbetsplats. Beroende på hur arbetsplatsen ser ut kan det också variera hur ofta en ny undersökning behöver göras.
En fysisk arbetsmiljö täcker allt för värme, utrymmen, ventilation, buller, kemikaliehantering, stolar, skrivbord och datorer. För vissa av dessa områden finns det utförliga regler och mätbara gränsvärden.
En skyddsrond av den fysiska arbetsmiljön går ofta ut på att arbetsgivaren tillsammans med skyddsombud går runt på arbetsplatsen och ser över bland annat maskiner, belysning, ventilationer och buller. Arbetsplatsens rutiner kan likaså kontrolleras för att säkerställa att rutinerna är aktuella och tillräckliga.
Utöver de skyddsronder som regelbundet ska genomföras kan även inrapporterade tillbud föranleda en skyddsrond. Tillbud är en oönskad händelse som hade kunnat leda till sjukdom, skada eller olycksfall, men som slutat väl. Exempelvis att något tungt ramlar från sin plats men inte träffar någon person, utsläpp av rök, gas eller kemikalier utan att någon skadats, eller att en medarbetare hotats av någon i samband med arbetet.
Trots att någon person inte varit nära att skadas visar tillbudet att det finns risker i arbetsmiljön. Tillbud skall rapporteras till arbetsgivaren som i sin tur i allvarligare fall skall anmäla tillbudet till Arbetsmiljöverket. Genom att analysera de tillbud som inträffar går det att upptäcka riskerna och därefter vidta åtgärder för att förebygga framtida ohälsa och skada.
Undersök den psykosociala arbetsmiljön
Psykosociala risker är också något arbetsgivaren ska undersöka för att förebygga ohälsa orsakad av faktorer som är kopplat till en organisatorisk och social arbetsmiljö. Detta innefattar villkor och förutsättningar för arbetet som påverkas av ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, krav, resurser, ansvar, socialt samspel, samarbete och socialt stöd från kollegor och chefer.
För att genomföra en skyddsrond för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan man genom medarbetarsamtal, personalmöten, eller medarbetarenkäter lyfta medarbetarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att få en bild av hur medarbetarna upplever sitt arbetsklimat kan man ställa frågor om arbetsbelastning, ledarskap, stöd i arbetet och gruppklimat. En organisatorisk och social skyddsrond är även något som kan göras för att komma tillrätta med exempelvis samarbetssvårigheter och konflikter på arbetsplatsen.
Skyddsombudets medverkan
Det är inte skyddsombudet som ansvarar för att initiera och genomföra skyddsronden, men om det finns ett skyddsombud på arbetsplatsen ska denne delta och medverka i utredningen tillsammans med arbetsgivaren. Förekommer det på arbetsplatsen ett elevskyddsombud ska denne också ges möjlighet att delta.
Minst arbetsgivaren och skyddsombudet ska delta i skyddsronden, men ofta kan resultatet bli bättre om fler engageras. Att ha en bra dialog med medarbetarna om hur de upplever sin arbetsmiljö kan leda till att ytterligare risker upptäcks.
Ibland kan det vara bra att låta en extern person genomföra skyddsronden. Detta kan vara en person från en annan avdelning, eller någon helt utomstående. På arbetsplatser med flera skyddsombud kan det ibland vara klokt att byta skyddsombud mellan avdelningarna vid genomförandet av skyddsronden.
Innan skyddsronden äger rum bör alla medarbetare informeras i god tid så att de får möjlighet att bidra med sina synpunkter. Det är likaså viktigt att kallelsen till deltagande i skyddsronden går ut i god tid så att man kan säkerställa att både arbetsgivare och skyddsombud kan närvara vid det aktuella tillfället.
Genomförandet
När?
Det är viktigt att skyddsronden sker en dag där arbetsplatsen är som vanligt. Att förlägga en skyddsrond i exempelvis semestertider där få personer är på plats kan innebära att risker förbises. En vanlig arbetsdag speglar den mest korrekta bilden av arbetsplatsen.
Det är även klokt att synkronisera den regelbundna skyddsronden med andra beslutsprocesser i verksamheten. Exempelvis bör man genomföra skyddsronden innan årets budget är satt så att man kan garantera att det finns pengar för att genomföra eventuella åtgärder av risker.
Checklistor
Att genomföra en skyddsrond kan underlätta med hjälp av en checklista. Då blir skyddsronden mer systematisk och de som går skyddsronden kan lätt se vilka områden som måste undersökas och se till att allt blir gjort.
Glöm inte att du genom våra tjänster kan ladda ned färdiga checklistor för att hjälpa dig när du ska göra en skyddsrond. Du hittar dessa på vår hemsida.
Dokumentation
Riskbedömningar som görs under en skyddsrond ska alltid dokumenteras. Genom att dokumentera vad man har observerat kan man anteckna vad som behöver åtgärdas, göra en bedömning av risken och ta fram en handlingsplan för förbättringar. Riskerna bör värderas för att lättare få fram en prioriteringslista där de mest allvarliga riskerna hanteras först och mer skyndsamt.
De risker som identifierats men som inte åtgärdas omedelbart ska föras in i en handlingsplan. Av handlingsplanen bör det framgå en värdering av risken, vad som måste åtgärdas, när detta senast ska vara åtgärdat, och vem som är ansvarig för det. Resultat och åtgärder som antingen genomförts eller planeras bör alltid återkopplas till medarbetarna.
Vanliga frågor och svar
Vad är en skyddsrond?
En skyddsrond är ett sätt att undersöka arbetsmiljön. Målet med en ronden är att upptäcka arbetsmiljöbrister och risker på arbetsplatsen för att kunna åtgärda dessa. Denna undersökningsmetod är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som i sin tur är en del av arbetsgivarens ansvar.
Vilka ska vara med?
Minst krävs att arbetsgivare och skyddsombud närvarar på ronden. Finns det ett elevskyddsombud ska även denne ges möjlighet att delta.
När krävs en skyddsrond?
En skyddsrond ska ske regelbundet eller vid tillbud.
Hur ofta ska man gå en skyddsrond?
En skyddsrond ska genomföras minst 1 gång per år. I vissa verksamheter kan det krävas att skyddsronden görs mer regelbundet. Även tillbud kan föranleda att de utförs oftare.
Vart kan man vända sig vid arbetsmiljörisker?
Om du som arbetstagare upptäcker risker i arbetsmiljön bör du snarast tala om detta för din närmaste chef. Skulle din chef inte åtgärda risken du har påtalat kan du istället kontakta arbetsplatsens skyddsombud. Finns inget skyddsombud går det lika bra att kontakta ditt fackförbund.
Vart kan man vända sig om man inte är med i facket?
Arbetar du på en arbetsplats som inte har ett skyddsombud och din chef inte åtgärdar påtalade risker i arbetsmiljön kan du vända dig till Arbetsmiljöverket. Detta bör du särskilt göra om risken är allvarlig och berör flera medarbetare på arbetsplatsen. När Arbetsmiljöverket mottagit ditt tips om en arbetsmiljörisk går de igenom ditt ärende och avgör om de kan gå vidare med frågan eller inte. Om Arbetsmiljöverket anser att ditt tips om en risk är av allvarlig art kan tipset leda till att det sker en inspektion på din arbetsplats eller att Arbetsmiljöverket kontaktar din arbetsgivare.
Hur kan man få hjälp och stöd i arbetsmiljöarbetet?
Som arbetsgivare går det att vända sig till arbetsmiljökonsulter, som exempelvis företagshälsovården, för att få assistans i sitt arbetsmiljöarbete. Frågor om regelverket går att få besvarade genom att kontakta Arbetsmiljöverket. I vissa fall kan de göra inspektionsbesök på arbetsplatsen.
Du kan även ta hjälp av fack:appen för att få svar på dina frågor i vår tjänst Fråga Juristen!
