Arbetsdomstolen klargör gränsen för informationsskyldighet enligt 19 a § MBL
När måste en arbetsgivare utan kollektivavtal lämna information till facket? Den frågan stod i centrum i AD 2026 nr 25, där prövade Arbetsdomstolen om ett bolag hade brutit mot 19 a § i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) genom att inte lämna någon information till en arbetstagarorganisation under sju månader.
Domen är viktig för arbetsgivare som står utanför kollektivavtalssystemet, eftersom den tydliggör att informationsskyldigheten inte utlöses enbart av att tid passerar.
Parter och sakfråga
Målet stod mellan Industrifacket Metall (förbundet) och TM Sweden AB (bolaget). Bolaget bedriver verksamhet med Tesla-bilar i Sverige, bland annat i Malmö, där förbundet hade medlemmar anställda. Det var ostridigt att bolaget inte var bundet av kollektivavtal och att någon information enligt 19 a § MBL inte lämnades till förbundet mellan den 18 mars och den 18 oktober 2024. Tvisten gällde om denna uteblivna information i sig innebar brott mot medbestämmandelagen (MBL).
Förbundet yrkade allmänt skadestånd om 75 000 kronor, medan bolaget bestred ansvar.
Arbetsdomstolens resonemang
Arbetsdomstolen tog fasta på att informationsskyldigheten enligt 19 a § MBL ska ge arbetstagarorganisationen sådan insyn att den i tid kan begära förhandling enligt 10 § MBL. Domstolen uttalade att informationen ska avse mer allmänna förhållanden i verksamheten som är av betydelse för arbetstagarsidan, och att den kan omfatta både framtidsutsikter, aktuellt läge och sådant som redan har inträffat. Samtidigt betonade domstolen att informationsskyldigheten är begränsad till vad organisationen behöver för att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren.
Den centrala frågan blev därför inte hur många månader som hade gått, utan om det under den aktuella perioden hade inträffat något som arbetsgivaren faktiskt behövde informera om. Arbetsdomstolen konstaterade att förbundet inte hade pekat på någon särskild händelse i verksamheten under perioden 18 mars till 18 oktober 2024. Det hade inte heller påståtts att bolaget avsåg att fatta något beslut som kunde påverka förbundets medlemmar under den tiden.
Mot den bakgrunden ansåg domstolen att bolaget inte hade någon skyldighet att lämna information just under den aktuella perioden.
Vad betyder fortlöpande information?
Ett viktigt uttalande i domen gäller hur ordet fortlöpande ska förstås. Arbetsdomstolen slog fast att det inte betyder att information måste lämnas vid fasta och återkommande tidpunkter, exempelvis varje månad eller varje kvartal. I stället innebär det att information ska lämnas så snart det kan ske. Domstolens synsätt innebär alltså att lagens fokus ligger på relevans och timing, inte på ett förutbestämt kalenderintervall.
Domslut
Arbetsdomstolen avslog Industrifacket Metalls talan. Förbundet fick därmed inte något allmänt skadestånd, utan förpliktades i stället att ersätta TM Sweden AB:s rättegångskostnader med 309 079 kronor, varav 300 000 kronor avsåg ombudsarvode. Domen var inte enhällig. Två ledamöter var skiljaktiga och ansåg att informationsskyldigheten borde förstås som mer löpande och återkommande, med ett sådant intervall att arbetstagarorganisationen i praktiken ges möjlighet att tillvarata medlemmarnas rättigheter.
Konsekvenser för arbetsgivare utan kollektivavtal
Domen klargör att en arbetsgivare som saknar kollektivavtal inte automatiskt bryter mot 19 a § MBL bara för att flera månader passerar utan informationsgivning. Det avgörande är i stället om det finns något relevant att informera om. För arbetsgivare innebär det att informationsskyldigheten enligt 19 a § MBL inte bör hanteras som en ren rutinfråga kopplad till fasta intervaller, utan som en skyldighet att lämna information när verksamheten utvecklas på ett sätt som kan vara betydelsefullt för arbetstagarorganisationens möjligheter att agera.
Samtidigt är domen ingen uppmaning till passivitet. När verksamheten förändras, personalpolitiska riktlinjer justeras eller beslut övervägs som kan påverka medlemmarna, ska information lämnas utan dröjsmål.
Vad gäller för arbetsgivare med kollektivavtal?
För arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal är utgångspunkten en annan. Då gäller 19 § MBL, inte 19 a §.
Enligt 19 § ska arbetsgivaren fortlöpande hålla den arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal underrättad om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren ska dessutom ge organisationen möjlighet att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar i den omfattning som behövs för att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen, och på begäran även lämna avskrifter eller biträda med utredning om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång.
Informationsskyldigheten enligt 19 a § gäller alltså uttryckligen arbetsgivare som inte är bundna av något kollektivavtal alls, medan 19 § reglerar informationsskyldigheten i förhållande till den kollektivavtalsbärande organisationen.
Lawbox kommentar
AD 2026 nr 25 är ett tydligt avgörande om informationsskyldighet enligt MBL för arbetsgivare utan kollektivavtal. Domen visar att lagen inte kräver informationsutskick bara för att tid passerat. Det avgörande är om det finns något relevant att informera om och om arbetstagarorganisationen behöver informationen för att kunna ta tillvara medlemmarnas intressen i tid. För kollektivavtalsbundna arbetsgivare kvarstår däremot den löpande informationsskyldigheten enligt 19 § MBL, som dessutom är bredare genom rätten till handlingar och utredningshjälp.
Vill du ha ett tryggt och praktiskt stöd i chefsrollen? Lawbox Chefsportal samlar juridisk vägledning, mallar och verktyg för chefer och HR.
