Fast i annat land vid oförutsedda händelser: Kan jag bli av med jobbet?
Vi lever i en orolig värld. Geopolitiska konflikter och andra oförutsedda händelser kan snabbt påverka internationella transporter, till exempel genom att luftrum stängs eller flyg ställs in. Vad gäller om en medarbetare blir kvar utomlands och inte kan ta sig hem i tid?
Lön förutsätter att arbetstagaren kan arbeta
Enligt Milla Jonsson, senior rådgivare inom arbets- och arbetsmiljörätt, är det centralt att skilja mellan olovlig frånvaro och ofrivilliga resehinder. Om en arbetstagare inte kan resa hem på grund av att flygtrafiken stoppats eller luftrum stängts rör det sig normalt inte om olovlig frånvaro. Situationen ligger utanför arbetstagarens kontroll. Det innebär dock inte per automatik att arbetstagaren har rätt till lön under perioden.
Utgångspunkten i svensk arbetsrätt är att lön betalas när arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande för arbete. Om arbetstagaren befinner sig utomlands och inte kan komma till arbetsplatsen anses man i regel inte stå till arbetsgivarens förfogande, även om orsaken ligger utanför arbetstagarens kontroll. Konsekvensen blir normalt att frånvaron inte bedöms som olovlig, men att arbetsgivaren samtidigt inte är skyldig att betala lön under tiden, om arbete inte utförs.
Om arbetstagaren väljer att inte resa hem
Bedömningen kan förändras om arbetstagaren har en faktisk möjlighet att återvända men gör ett aktivt val att stanna kvar, till exempel på grund av rädsla eller privata skäl. I ett sådant läge kan frånvaron i stället bedömas som olovlig frånvaro eller misskötsamhet, med risk för arbetsrättsliga konsekvenser som kan påverka anställningen. Avgörande blir vilka alternativ som funnits, vad arbetstagaren faktiskt gjort för att möjliggöra hemresa.
Semesterresa och tjänsteresa – olika utgångspunkter
Det är viktigt att skilja mellan semesterresa och tjänsteresa, eftersom tjänsteresan i grunden sker på arbetsgivarens uppdrag. Vid en privat semesterresa blir det normalt fråga om att hantera tiden som förlängd semester (om semesterdagar finns och beviljas), tjänstledighet utan lön eller, om det är möjligt, distansarbete efter överenskommelse.
Vid tjänsteresa blir lönefrågan mer nyanserad. Den centrala frågan är om arbetstagaren, trots resehindret, kan anses stå till arbetsgivarens förfogande. Det kan vara genom distansarbete, ombokningar, rapportering eller andra arbetsuppgifter. talar det ofta för att tiden är arbetsrelaterad. Om arbetstagaren varken kan arbeta eller disponeras och tiden i praktiken blir passiv väntan kan det tala emot rätt till lön.
I tjänsteresefallen får man därför ofta göra en konkret bedömning utifrån uppdragets karaktär, möjligheten att arbeta på distans och hur arbetsgivaren kan leda och fördela arbetet under perioden.
Avtal och policys kan styra detaljerna
I många verksamheter finns regler som påverkar bedömningen, exempelvis kollektivavtal, anställningsavtal, resepolicy eller personalhandbok. Sådana regler kan reglera ersättningsfrågor, restid, traktamente, hantering av avbrott och vad som gäller vid distansarbete från utlandet. Det är därför klokt att tidigt kontrollera vilka styrdokument som gäller i verksamheten, särskilt om det finns ett etablerat ramverk för tjänsteresor och avbrottssituationer.
Uppsägning? Normalt inte aktuellt men…
En arbetstagare kan normalt inte sägas upp enbart för att personen tillfälligt inte kan ta sig hem på grund av krig, flygstopp eller stängt luftrum. Det som i praktiken får betydelse är hur situationen hanteras: Snabb information, löpande kontakt, dokumentation och rimliga försök att hitta lösningar. Här blir dialogen mellan arbetsgivaren och den anställde extra viktig.
Om kontakten uteblir, om arbetstagaren inte försöker lösa situationen eller om arbetstagaren avstår från möjliga hemresealternativ utan godtagbara skäl, kan det påverka utgången av anställningen.
Om internet eller kommunikation stängs ner
I vissa situationer kan även kommunikationsmöjligheterna påverkas. I samband med konflikter eller politiska oroligheter förekommer det att stater begränsar eller stänger ner internettrafik och digital kommunikation. I sådana lägen kan arbetstagaren ha begränsade möjligheter att kontakta arbetsgivaren eller att arbeta på distans.
Om kommunikationen helt eller delvis bryts måste bedömningen göras utifrån de faktiska förutsättningarna. En arbetstagare kan inte förväntas uppfylla sin informationsplikt eller arbetsplikt på samma sätt om det saknas fungerande kommunikationskanaler.
När kontakten åter kan etableras bör arbetstagaren snarast informera arbetsgivaren om situationen och redovisa vilka faktiska hinder som funnits.
För arbetsgivaren innebär detta att bedömningen av frånvaro och arbetsplikt behöver ta hänsyn till omständigheter som arbetstagaren rimligen inte kunnat påverka.
Att tänka på som arbetstagare
- Informera arbetsgivaren direkt när du förstår att du inte kan vara tillbaka i tid, och håll löpande kontakt.
- Spara underlag som visar resehindret (inställda flyg, stängda rutter, ombokningsbesked).
- Undersök alternativa resvägar och var beredd att redovisa vilka alternativ som faktiskt fanns.
- Utred om du kan arbeta på distans och vilka praktiska förutsättningar som krävs (uppkoppling, sekretess, säkerhet).
- Undvik att hamna i en situation där du framstår som att du väljer att stanna kvar trots realistiska alternativ.
Att tänka på som arbetsgivare, chef och HR
- Fatta ett tydligt beslut om hur tiden ska hanteras (semester, tjänstledighet utan lön, distansarbete eller annan lösning) och dokumentera överenskommelsen skriftligt.
- Kontrollera vad som gäller enligt kollektivavtal och interna styrdokument (resepolicy, personalhandbok, rutiner för distansarbete, IT-säkerhet, försäkringar).
- Vid tjänsteresa: Bedöm om arbetstagaren kan anses stå till förfogande och om arbetsgivaren kan disponera tiden genom uppgifter eller distansarbete.
- Säkerställ konsekvent tillämpning mellan medarbetare och tydlig kommunikation kring klassning och lön.
- Om distansarbete är aktuellt: Sätt ramar för arbetstid, uppgifter, rapportering, informationssäkerhet och eventuella begränsningar kopplade till utlandsvistelsen.
