Gränsdragningen för otillbörlighet vid mutbrott
För att man enligt svensk lag ska dömas för mutbrott krävs det att otillbörlighetsrekvisitet uppfylls. En förmån är otillbörlig om den är ägnad att påverka mottagarens sätt att utföra sin anställning eller sitt uppdrag. Är förmånen otillbörlig är den brottslig. Hur bedöms otillbörlighetsrekvisitet och hur ser gränsdragning ut mellan en tillåten och en otillåten förmån?
Faktorer som ska beaktas vid bedömningen av en förmån
Om en förmån är tillåten eller otillbörlig avgörs genom en samlad bedömning av flera olika omständigheter. Det finns sällan en enskild faktor som ensam avgör frågan, utan man måste se till helheten i situationen.
Syftet med förmånen
En central fråga är varför förmånen lämnas. Om syftet är att påverka mottagarens agerande, beslut eller ställningstagande i tjänsten talar det starkt för att förmånen är otillbörlig. Detsamma gäller om förmånen framstår som en belöning för något mottagaren redan har gjort inom ramen för sitt arbete.
Även om det inte uttryckligen sägs att mottagaren förväntas fatta ett visst beslut kan omständigheterna visa att förmånen har ett otillbörligt syfte. En gåva som lämnas i nära anslutning till en upphandling, ett tillståndsärende eller ett inköpsbeslut kan därför vara särskilt problematisk.
Om förmånen kan påverka beslutsfattandet
Det krävs inte alltid att mottagaren faktiskt påverkas. Det kan vara tillräckligt att förmånen är ägnad att påverka mottagarens objektivitet eller skapa en känsla av tacksamhet eller lojalitet. Även risken för att allmänhetens förtroende skadas vägs in.
En mindre gåva kan därför vara otillbörlig om mottagaren har en viktig beslutsfunktion. På samma sätt kan återkommande mindre förmåner tillsammans skapa ett beroendeförhållande.
Ställningen hos givaren och mottagaren
Vilken position parterna har spelar stor roll. Om mottagaren är offentligt anställd bedöms situationen ofta strängare än inom privat sektor, eftersom offentliga verksamheter ska präglas av saklighet, opartiskhet och allmänhetens förtroende.
Särskilt känsligt är det när mottagaren arbetar med myndighetsutövning, tillsyn, tillståndsgivning, upphandling eller andra beslut som påverkar allmänheten eller användningen av skattemedel.
Även givarens ställning har betydelse. Om givaren är leverantör, entreprenör eller någon som vill få ekonomiska fördelar genom mottagarens beslut ökar risken för att förmånen bedöms som otillbörlig.
Förmånens värde och karaktär
Ju högre värde en förmån har, desto större är risken att den anses otillbörlig. Dyrare gåvor, resor, hotellvistelser, exklusiva middagar eller evenemang bedöms generellt strängare än enklare former av representation.
Pengar är i princip aldrig acceptabla som förmån. Detsamma gäller presentkort eller andra ersättningar som enkelt kan jämställas med pengar.
Sedvanlig representation, exempelvis ett enklare lunchmöte av rimlig karaktär i samband med arbete, kan däremot ofta vara tillåtet. Bedömningen påverkas dock av sammanhanget och mottagarens roll.
Öppenheten
Hur förmånen lämnas har också betydelse. Förmåner som ges öppet, dokumenteras och är kända av arbetsgivaren bedöms normalt mindre strängt än sådana som döljs.
Om en gåva lämnas privat, skickas hem till mottagaren eller hålls hemlig finns ofta anledning att ifrågasätta syftet. Förmåner som undangöms kan tyda på att både givare och mottagare inser att situationen är olämplig.
Tidpunkt och samband med beslut
Ytterligare en viktig faktor är när förmånen lämnas. Om den ges strax före, under eller efter ett viktigt beslut kan det tala för att den syftar till att påverka eller belöna mottagaren.
En gåva som lämnas precis innan en upphandling eller direkt efter ett gynnande beslut kan därför bedömas hårdare än en gåva utan tydlig koppling till någon tjänsteåtgärd.
Återkommande förmåner
Även mindre förmåner kan bli problematiska om de ges regelbundet. Flera luncher, återkommande bjudningar eller små gåvor över tid kan skapa lojalitet eller beroende och därmed påverka mottagarens opartiskhet.
Interna regler och riktlinjer
Många arbetsgivare, särskilt inom offentlig sektor, har egna policys för gåvor och representation. Om en förmån strider mot sådana regler kan det vara ett tecken på att den är olämplig, även om den juridiska bedömningen alltid görs utifrån lag och omständigheter.
Samlad helhetsbedömning
Ingen enskild faktor avgör ensam om en förmån är otillbörlig. Bedömningen görs genom att väga samman syftet, värdet, relationen mellan parterna, mottagarens ställning, öppenheten och övriga omständigheter. Om förmånen riskerar att påverka tjänsteutövningen eller skada förtroendet finns det starka skäl att avstå.
Tre exempelsituationer
1. Exempel 1
Ett byggföretag som deltar i en kommunal upphandling erbjuder inköpschefen i kommunen ett presentkort på 15 000 kronor samt en weekendresa till Barcelona. Gåvan lämnas privat och utan att arbetsgivaren informeras.
Här är syftet tydligt att påverka mottagarens beslut i upphandlingen eller belöna framtida välvilja. Mottagaren är offentligt anställd och har en beslutsfattande position, vilket gör bedömningen särskilt sträng. Förmånens värde är högt, och både pengar/presentkort samt resa är typiska exempel på otillbörliga förmåner. Att gåvan dessutom ges i hemlighet talar starkt för brottslighet.
Detta är ett tydligt exempel på mutbrott och givande av muta.
2. Exempel 2
En leverantör bjuder en privat anställd inköpare på ett öppet lunchmöte på en vanlig restaurang för att presentera en ny produkt. Lunchen kostar cirka 150 kronor per person och sker under arbetstid. Mötet är känt av arbetsgivaren och dokumenterat i kalendern.
Syftet är i första hand affärsmässig information och relationsvårdande, inte att påverka ett specifikt beslut. Förmånen har lågt värde och består av sedvanlig representation av rimlig karaktär. Mottagaren arbetar i privat sektor, där bedömningen normalt inte är lika sträng som inom offentlig verksamhet. Dessutom sker allt öppet.
Detta är normalt sett ett exempel på en tillåten förmån.
3. Exempel 3
Ett IT-bolag bjuder en upphandlare i en region på en heldagskonferens om digitalisering på ett spa-hotell utanför Göteborg. Dagen innehåller både föreläsningar och middag med övernattning. Regionen står inte för några kostnader.
Här finns ett legitimt inslag i form av kunskapsseminarium, men samtidigt kan syftet ifrågasättas eftersom mottagaren arbetar med framtida inköp där bolaget kan vara leverantör. Mottagaren är offentligt anställd i en position där beslut kan påverkas, vilket innebär sträng bedömning. Värdet är högre än vanlig representation eftersom middag, hotell och konferens ingår. Om deltagandet inte redovisas öppet eller godkänns av arbetsgivaren ökar risken ytterligare.
Detta är därför ett tveksamt fall som kan bedömas som otillbörligt beroende på omständigheterna.
Checklista: Är förmånen tillåten eller otillbörlig?
När du får eller erbjuds en förmån kan du använda följande frågor som stöd:
Syfte och påverkan
- Är syftet med förmånen att påverka ett beslut jag ska fatta?
- Kan förmånen uppfattas som en belöning för något jag redan gjort i tjänsten?
- Finns det en koppling mellan förmånen och mitt arbete eller beslut?
Roll och relation
- Är jag eller givaren i en position där beslut kan påverkas (t.ex. upphandling)?
- Arbetar jag i offentlig sektor, där kraven är särskilt höga?
- Finns det ett beroendeförhållande mellan mig och givaren?
Värde och typ av förmån
- Har förmånen ett högt ekonomiskt värde?
- Består förmånen av pengar, presentkort eller resor (vilket i princip aldrig är okej)?
- Är det istället en enkel och rimlig representation, som en lunch?
Öppenhet
- Är förmånen öppen och känd av min arbetsgivare?
- Känns det naturligt att redovisa eller registrera den?
- Skulle jag vara bekväm med att detta blir offentligt eller hamnar i media?
Egen magkänsla
- Känns situationen tveksam eller obekväm?
- Skulle jag agera annorlunda om ingen såg på?
- Behöver jag ens tveka – eller är det uppenbart?
Tumregel
Om du måste fundera länge på om det är okej – då är det ofta bättre att avstå.
Sammanfattningvis
Bedömningen av om en förmån är tillåten eller otillbörlig måste alltid göras genom en samlad helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Någon exakt värdegräns eller enkel regel finns sällan, utan flera faktorer måste vägas samman. Syftet med förmånen, mottagarens ställning, förmånens värde, tidpunkten för när den lämnas samt graden av öppenhet är alla omständigheter som kan få stor betydelse.
Särskilt sträng är bedömningen när mottagaren är offentligt anställd eller har en roll där viktiga beslut fattas, exempelvis inom upphandling eller myndighetsutövning. Där är kraven på saklighet, opartiskhet och allmänhetens förtroende mycket höga. Samtidigt kan även förmåner inom privat sektor vara otillbörliga om de riskerar att påverka beslutsfattande eller skapa lojalitetskonflikter.
Reglerna om mutbrott syftar ytterst till att skydda förtroendet för att beslut fattas på korrekta grunder. Den säkraste utgångspunkten är därför att avstå från förmåner som kan uppfattas som tveksamma. Om en förmån riskerar att påverka, belöna eller väcka misstanke om partiskhet finns det ofta starka skäl att tacka nej.
Vill du läsa mer?
Läs mer om mutor i arbetslivet i vår tidigare artikel Gränsen för mutor i arbetslivet.
För mer vägledning kring hantering av mutor rekommenderas även Institutionen Mot Mutors Kod mot korruption i näringslivet.
