Anmälda arbetssjukdomar ökar – arbetsbelastning fortsatt en central arbetsmiljörisk
Arbetsmiljöverkets arbetsskaderapport för 2025 visar att antalet anmälda arbetssjukdomar fortsätter att öka kraftigt. Den vanligaste orsaken till arbetssjukdomar är organisatoriska och sociala faktorer bland både kvinnor och män. För arbetsgivare aktualiserar utveckling ett behov av ett mer strukturerat arbete med arbetsbelastning, återhämtning och att tidigt kunna fånga upp signaler på ohälsa bland medarbetare.
Kraftig ökning av arbetssjukdomar under 2025
Under 2025 anmäldes cirka 17 400 arbetssjukdomar till Försäkringskassan vilket motsvarar en ökning med 29 procent jämfört med föregående år. 55 procent av anmälningarna var kopplade till organisatoriska och sociala faktorer, framför allt högt arbetstempo och stor arbetsbelastning. Kvinnor står fortsatt för en större andel av anmälningarna. Särskilt förhöjda nivåer syns inom vård och omsorg. Statistiken varierar mellan branscher men utvecklingen visar att frågor om krav, resurser, återhämtning och sociala förhållanden behöver hanteras som konkreta arbetsmiljörisker.
Samtidigt är det viktigt att skilja mellan anmälda arbetssjukdomar och godkända arbetsskador. Statistiken visar vad som har anmälts och inte vad som i varje enskilt fall har prövats och godkänts som arbetsskada. Arbetsmiljöverkets rapport ger dock en tydlig bild av vilka riskområden som behöver få större utrymme i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Vilka krav ställs på arbetsgivare?
Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön vilket bland annat innebär att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Ansvaret omfattar såväl fysiska som organisatoriska och sociala förhållanden i arbetet.
När arbetssjukdomar i hög grad kopplas till stor arbetsbelastning och pressat arbetstempo är det inte tillräckligt att enbart hantera frånvaron när den redan har uppstått. Arbetsgivaren behöver också arbeta förebyggande med de förhållanden i verksamheten som kan bidra till ohälsa. Det är särskilt viktigt i verksamheter där belastningen återkommande är hög, där bemanningen är svår att få ihop eller där medarbetare har begränsade möjligheter att påverka arbetets utförande. Det centrala blir det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Från statistik till praktiskt ansvar
AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete ställer krav på att arbetsmiljöarbetet ska bedrivas fortlöpande och ingå som en naturlig del av verksamheten. Det handlar inte om enstaka insatser, utan om ett återkommande arbete där arbetsgivaren undersöker arbetsförhållandena, bedömer risker, genomför åtgärder och följer upp om åtgärderna har fått avsedd effekt.
AFS 2023:2, särskilt 2 kapitlet om organisatorisk och social arbetsmiljö, tydliggör att arbetsgivaren behöver hantera risker kopplade till bland annat arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. I praktiken innebär det att det behöver finnas en rimlig balans mellan krav och resurser, tillräckliga möjligheter till återhämtning och tydlighet kring arbetsuppgifter, ansvar, prioriteringar och förväntningar.
Det juridiska ansvaret uppfylls inte enbart genom policydokument eller rutiner. De behöver vara kända, användas i vardagen och leda till faktiska åtgärder när risker identifieras. Det ställer krav på både struktur, uppföljning och ett tydligt stöd till chefer och HR.
Att identifiera tidiga signaler
En återkommande utmaning är att arbetsgivare agerar först när sjukfrånvaron redan är ett faktum. I ett förebyggande arbete behöver tidiga signaler fångas upp och hanteras innan problemen fördjupas. Sådana signaler kan vara återkommande korttidsfrånvaro, övertid, hög personalomsättning, konflikter, bristande återhämtning, misskötsamhet eller återkommande uppgifter om att arbetet inte hinns med inom ordinarie arbetstid. Även otydlighet kring ansvar, prioriteringar och beslutsvägar kan skapa en belastning som över tid blir ohälsosam.
Det finns också en koppling till reglerna om arbetsanpassning i AFS 2023:2 3 kapitlet. Arbetsgivaren behöver ha rutiner för att uppmärksamma behov av arbetsanpassning och vidta de åtgärder som behövs för att arbetstagaren ska kunna fortsätta arbeta eller återgå i arbete.
För chefer och HR blir uppgiften att omsätta signalerna i ett strukturerat arbetssätt. Det kan innebära att samla in underlag, analysera orsaker, bedöma risker, prioritera åtgärder och följa upp resultatet. I praktiken kan det handla om att se över bemanning, arbetsfördelning, mål, arbetssätt, mötesstruktur, tillgänglighet, chefsstöd eller rutiner för att hantera konflikter och kränkande särbehandling.
Lawbox kommentar
Arbetsmiljöverkets statistik visar att organisatorisk och social arbetsmiljö är en central del av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och att mycket arbete återstår för många arbetsgivare. Stor arbetsbelastning, bristande återhämtning och obalans mellan krav och resurser är arbetsmiljörisker som behöver hanteras med samma systematik som andra risker i arbetsmiljön.
För arbetsgivare handlar det om att ha ett arbetsmiljöarbete som fungerar i praktiken. Det kräver tydliga processer, användbara rutiner, dokumenterade riskbedömningar och uppföljning av de åtgärder som genomförs. Det kräver också chefer med kunskap, mandat och stöd att agera innan ohälsa leder till sjukfrånvaro.
Ett mer förebyggande arbete kan minska kostnader kopplade till sjukfrånvaro, personalomsättning och produktionsbortfall. Det förutsätter dock att arbetsmiljöarbetet inte stannar vid en årlig genomgång utan integreras i den löpande styrningen av verksamheten.
Lawbox erbjuder mallar, checklistor och praktiska verktyg som hjälper chefer och HR att arbeta mer strukturerat med organisatorisk och social arbetsmiljö, arbetsbelastning, sjukfrånvaro och rehabilitering. I chefsportalen ingår även utbildningar om systematiskt arbetsmiljöarbete och det som är kopplat till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Källor: Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2025; arbetsmiljölagen; AFS 2023:1; AFS 2023:2.
