AD 2026 nr 29: Avskedande efter grovt rattfylleri ogiltigförklarades
Arbetsdomstolen har i AD 2026 nr 29 prövat om Polismyndigheten hade rätt att avskeda en civilanställd handläggare som dömts för grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik. Trots att brottsligheten var allvarlig ansåg domstolen att det varken fanns laga grund för avskedande eller sakliga skäl för uppsägning. Domen är relevant för arbetsgivare som hanterar brott utanför arbetet, rehabilitering och förtroendeskada.
Sakfrågan
Tvisten gällde om Polismyndigheten hade laga grund för avskedande enligt 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS), eller åtminstone sakliga skäl för uppsägning enligt 7 § LAS, av en civilanställd handläggare.
Arbetstagaren hade dömts för grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik. I direkt anslutning till händelsen hade han även uppgett för ett vittne och för ingripande poliser att han arbetade inom Polismyndigheten. Staten genom Polismyndigheten menade att brottsligheten och uttalandena riskerade att skada myndighetens anseende och allmänhetens förtroende.
Bakgrund i korthet
Arbetstagaren var civilanställd vid Polismyndigheten och arbetade som handläggare. Han saknade polisexamen, hade inga polisiära befogenheter och hans arbetsuppgifter innefattade inte myndighetsutövning.
I maj 2024 körde han bil efter att ha druckit alkohol. Under färden körde han bland annat mot rött ljus och mot färdriktningen, vilket ledde till en kollision. Han dömdes senare till två månaders fängelse för grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik.
Parterna var överens om att arbetstagaren vid tidpunkten för brottsligheten hade ett alkoholberoende av sjukdomskaraktär. Det var också ostridigt att han därefter medverkade till rehabilitering, som avslutades med gott resultat.
Arbetsdomstolens bedömning
Arbetsdomstolen konstaterade att brottsligheten var allvarlig. Samtidigt betonade domstolen att bedömningen inte kunde stanna där. Frågan var om arbetstagaren genom brottsligheten och sitt agerande hade visat sig uppenbart olämplig att ha kvar sin anställning hos Polismyndigheten.
Domstolen fäste särskild vikt vid att brottsligheten hade begåtts utanför anställningen, att arbetstagaren var civilanställd och att han saknade både polisiära befogenheter och myndighetsutövande arbetsuppgifter.
Arbetsdomstolen framhöll att Polismyndigheten kan kräva pålitlighet och gott omdöme även av civilanställda, men att samma höga krav på oförvitlighet inte kan ställas på en civilanställd som på en polis.
Domstolen vägde också in att brottsligheten hade samband med ett alkoholberoende av sjukdomskaraktär.
Händelsen bedömdes som en engångsföreteelse och arbetstagaren hade medverkat till rehabiliteringsåtgärder. Detta fick betydelse både vid prövningen av avskedandet och vid bedömningen av om det fanns sakliga skäl för uppsägning.
De uttalanden som arbetstagaren gjorde till vittnet och polispatrullen bedömdes som klart olämpliga. Arbetsdomstolen ansåg dock inte att uttalandena visade att han försökt påverka polisernas tjänsteutövning på ett sådant sätt att det ändrade helhetsbedömningen. Risken för förtroendeskada eller otillbörlig påverkan bedömdes som begränsad.
Domslut
Arbetsdomstolen ogiltigförklarade avskedandet. Domstolen kom fram till att Polismyndigheten varken hade laga grund för avskedande eller sakliga skäl för uppsägning.
Staten förpliktades att betala lön för tiden efter avskedandet samt allmänt skadestånd med 190 000 kronor. Staten skulle även ersätta Fackförbundet ST:s rättegångskostnader. Två ledamöter var skiljaktiga och ansåg att det hade funnits laga grund för avskedande, eller i vart fall sakliga skäl för uppsägning.
Vad innebär domen för arbetsgivare?
Domen visar att brott utanför arbetet kräver en konkret helhetsbedömning. Även när brottet är allvarligt behöver arbetsgivaren bedöma arbetstagarens befattning, kopplingen till anställningen, om det finns ett sjukdomssamband och om mindre ingripande åtgärder har övervägts.
För offentliga arbetsgivare kan förtroendefrågan väga särskilt tungt. Det gäller inte minst när arbetstagaren har myndighetsutövande uppgifter eller verkar i en rättsvårdande funktion. Domen visar samtidigt att alla offentligt anställda inte kan bedömas efter samma måttstock. En civilanställd utan polisiära befogenheter har inte samma ställning som en polis.
För privata arbetsgivare blir kopplingen mellan brottet och arbetet ofta avgörande. Det kan till exempel handla om arbetstagarens roll, säkerhetsansvar, kundkontakter, förtroendeställning eller om händelsen påverkar verksamhetens förtroende. Finns det ett sjukdomssamband behöver även rehabiliteringsansvaret beaktas innan arbetsgivaren går vidare med uppsägning eller avskedande.
Kort slutsats
AD 2026 nr 29 understryker vikten av proportionalitet i svåra personalärenden. Brottslighet utanför arbetet kan få arbetsrättsliga konsekvenser, men arbetsgivaren måste kunna visa varför just den aktuella händelsen gör arbetstagaren olämplig för anställningen. Vid sjukdomssamband behöver rehabilitering och mindre ingripande åtgärder prövas med omsorg. För arbetsgivare är dokumentation, rollanalys och en tydlig juridisk bedömning avgörande.
Behöver ni stöd i svåra personalärenden, uppsägningar, avskedanden eller rehabiliteringsfrågor? Lawbox hjälper arbetsgivare, HR och chefer att agera rättssäkert och praktiskt genom hela processen. Läs mer om våra tjänster här.
