AktuelltDomarMänniskoexploatering – Högsta domstolen

Människoexploatering – Högsta domstolen

Bakgrund:

Ett gift par från och universitetsutbildade i Bangladesh flyttade till Sverige 2018. Kvinnan (FZ) hade blivit antagen till en utbildning på Linköpings universitet och planen var att hennes man (IA) inledningsvis skulle arbeta för att sedan själv vidareutbilda sig. De hade vissa svårigheter med att ordna en bostad och arbete. En restaurangägare (MK) erbjöd dem att bo i ett av rummen ovan för hans restaurang. Ett par dagar efter inflyttningen kom paret och MK överens om att paret skulle arbeta i restaurangen i utbyte mot kost, logi och 100 kronor i timmen. Mannen arbetade sedan 482 timmar under en sexveckorsperiod medan kvinnan arbetade mer normala arbetstider under två veckor. Ingen lön utgick till FZ eller IA. Tingsrätten hade funnit MK skyldig till att ha vilselett paret och utnyttjat deras svåra situation för att få dem att jobba under uppenbart orimliga arbetsvillkor.

Yrkanden:

Riksåklagaren yrkade i Högstadomstolen (HD) att MK skulle dömas för människoexploatering eller, i andra hand, bedrägeri till fängelse. Riksåklagaren ansåg att MK genom sitt agerande uppfyllt rekvisiten för människoexploatering, dvs att han genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri. Paret har även hävdat att MK har hotat med att få dem utvisade när paret försökt begära ut sin lön. Detta har dock inte kunnat visas att MKs agerande utgjort ett olaga hot.

Motsatsvis yrkade MK på att han helt skulle frikännas från ansvar från anklagelserna om bedrägeri och människoexploatering.

Rättsfråga:

Rättsfrågan i målet var om omständigheterna i målet räckte för att kunna tillämpa bestämmelsen om människoexploatering.

Domskäl och dom:

HD fann att restaurangägaren genom vilseledande och utnyttjande av FZ och IAs situation fått dem att arbeta för honom. HD ansåg även att det var uppenbart att arbetet skett under uppenbart orimliga villkor. Med bakgrund av detta ansåg HD att restaurangägaren handlat på ett vis som träffades av bestämmelsen om människoexploatering.

I HDs bedömning om situationen utgjorde människoexploatering beaktade domstolen hur restaurangägarens agerande i praktiken inneburit ett angrepp FZ och IAs frihet, frid och mänskliga värdighet. Domstolen ansåg att MK agerat för att enbart främja sin verksamhet, även om han inte uttalat några straffbara hot såg han till att upprätthålla situationen genom att indikera att han kunde få makarna utvisade.

Påföljden för MKs agerande stannar vid villkorlig dom. Eftersom MK har suttit anhållen eller häktad på grund av brottet under cirka en och en halv månad, föreligger särskilda skäl att inte förena den villkorliga domen med böter. I och med att MK döms för ett brott med fängelse i straffskalan, förpliktas han därför att betala en avgift om 800kr till brottsofferfonden.

Relaterat

  • EU-domstolen gällande indirekt diskriminering

    EU-domstolen gällande indirekt diskriminering

    EU-domstolens avgörande om policy mot religösa yttranden I november 2023 avkunnade EU-domstolen en dom som prövade frågan om indirekt diskriminering och berörde ett förbud mot viss form av klädsel på en arbetsplats inom den offentliga sektorn. Syftet med förbudet var att eftersträva neutralitet bland personalen. EU-domstolen prövade denna fråga i relation till ett EU-direktiv som…

  • Förbud mot att bära slöja i arbetet bedöms ej vara diskriminering – AD 2023 nr 71

    Förbud mot att bära slöja i arbetet bedöms ej vara diskriminering – AD 2023 nr 71

    Målet AD 2023 nr. 71 behandlades frågan om ett förbud mot att bära slöja bedömdes vara diskriminering eller inte. I målet upplevde en arbetstagare sig diskriminerad på grund av religion och kön då hon av arbetsgivaren hindrades från att bära slöja, en muslimsk huvudduk, i tjänsten. Arbetsgivaren hänvisade till företagets neutralitetspolicy som förbjuder bland annat…

  • Sammanfattning av Arbetsdomstolens dom 56/16 om sexuella trakasserier

    Sammanfattning av Arbetsdomstolens dom 56/16 om sexuella trakasserier

    Detta är en granskning av Arbetsdomstolens dom 56/16 om sexuella trakasserier. Målet rör frågan huruvida de handlingar och beteenden som utförts utgör sexuella trakasserier, och om dessa trakasserier är något som arbetsgivaren kan hållas ansvarig för enligt diskrimineringslagen. Bakgrund S.Å. anställdes vid Nya Möllers Bageri & Konditori AB och påstår sig ha utsatts för sexuella…

Vill du få våra nyheter direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev