Stärkt skydd för företagshemligheter – ny reglering föreslås träda i kraft 2026
Regeringen föreslår nu omfattande förändringar i det straffrättsliga skyddet för företagshemligheter. Lagändringarna innebär ett tydligt skifte i synen på ansvar för känslig information på jobbet – både för arbetsgivare och anställda. I fokus står ett nytt, förstärkt straffrättsligt skydd mot olovligt röjande och utnyttjande av företagshemligheter – även när det sker från personer som haft laglig tillgång till informationen.
Bakgrunden till förslaget är ett ökat behov av skydd mot spionage och otillbörligt utnyttjande av känslig information. Särskilt framhålls risken att insiders – alltså personer inom en organisation med legitim tillgång till företagshemligheter – utnyttjas för att sprida eller använda dessa uppgifter på ett skadligt sätt.
Två nya brottsrubriceringar
Enligt remissen är nuvarande reglering inte tillräcklig, eftersom den i huvudsak endast kriminaliserar situationer där en person utan lov anskaffar en företagshemlighet. I remissen införs därför två nya brottsrubriceringar:
- olovligt nyttjande av teknisk företagshemlighet, och
- olovligt röjande en sådan hemlighet till någon annan – t.ex. en konkurrent eller journalist.
Brottet omfattar exempelvis anställda, konsulter eller affärspartner som får tillgång till hemlig information genom sin relation till företaget.
Det spelar alltså ingen roll om personen i fråga fått informationen via anställning, uppdrag eller affärssamarbete, det är vad denne gör med den som är avgörande. Enligt förslaget ska en sådan gärning kunna leda till böter eller fängelse i upp till två år, och vid grova fall upp till sex års fängelse.
Enligt förslaget ska även att försök och förberedelse till sådana brott vara straffbara och ett utökat skadeståndsansvar ska gälla för gärningspersonen.
Vad är en teknisk företagshemlighet?
Definition enligt lagrådsremissen:
Enligt lagrådsremissen definieras en teknisk företagshemlighet som en uppgift som:
”kan användas i en näringsidkares verksamhet vid tillverkning av en vara, utförande av en tjänst eller utveckling av en vara eller tjänst” .
Det är alltså en typ av företagshemlighet som har teknisk tillämpning eller användning och som har ekonomiskt värde för verksamheten. Det kan exempelvis röra sig om:
- ritningar,
- prototyper,
- tillverkningsmetoder,
- tekniska lösningar,
- eller specifika algoritmer eller utvecklingsdata.
Remissen tydliggör också att det utökade straffansvaret som föreslås i lagändringen endast ska omfatta tekniska företagshemligheter, till skillnad från andra typer av affärsinformation (t.ex. kundlistor eller prissättningsstrategier), som inte omfattas av det nya reglerna.
Undantag och rättssäkerhet – vad gäller?
Samtidigt som lagen skärps har lagstiftaren betonat vikten av rättssäkerhet. Det finns därför tydliga gränser för att skydda yttrandefriheten, visselblåsare och anställdas rätt att ta med sig sin kompetens vidare.
Visselblåsning i god tro
Om du slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen som arbetsmiljöbrister, ekonomisk brottslighet eller trakasserier, gäller skyddet i visselblåsarlagen (2021:890). Då kan du inte hållas straffrättsligt eller civilrättsligt ansvarig, även om informationen skulle innehålla känsliga uppgifter.
Grundlagsskyddade medier
Publicering i medier med skydd enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, exempelvis tidningar, radio eller registrerade nyhetssajter faller utanför lagen om företagshemligheter. Yttrandefriheten väger här tyngre än arbetsgivarens intresse av sekretess.
Know-how är inte en företagshemlighet
Medarbetarens yrkeskunskap, så kallad know-how omfattas inte av lagen. Att byta jobb och ta med sig sin kompetens är fullt tillåtet. Det är först om du använder specifik skyddad information från din tidigare arbetsgivare som det kan bli straffbart.
Exempel
Anna jobbar som systemutvecklare och har varit med och byggt en unik kodbas. När hon börjar på ett nytt bolag återanvänder hon delar av den gamla kodbasen. Det kan utgöra olovligt utnyttjande. Men om hon i sitt nya jobb bygger liknande funktioner från grunden, med sin egen kompetens, är det tillåtet.
Vad innebär lagen för arbetsgivare?
Lagen ställer höga krav på förebyggande skydd:
- Interna policys som definierar vad som är en företagshemlighet.
- Sekretessklausuler i anställningsavtal.
- Rutiner vid avslut av anställning och IT-avveckling.
- Återkommande information och utbildning till anställda.
För att kunna driva en rättsprocess krävs dokumentation som visar att arbetsgivaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hålla informationen hemlig.
Vad behöver du som medarbetare känna till?
- Din lojalitetsplikt gäller även efter att du lämnat din anställning.
- Du har rätt att visselblåsa i god tro, utan att bli straffad.
- Du har rätt att ta med dig din kompetens, men inte arbetsgivarens hemligheter.
Vad säger rättspraxis?
AD 2024 nr 13 – Filer saknade kommersiellt värde
I målet anklagade ett bolag som drev ett HVB-hem en tidigare anställd för att ha angripit företagshemligheter i samband med sin avslutade anställning. Filerna den anställde anklagades för att ha tagit med sig var bland annat lösenord, placeringsavtal och rutiner.
Tingsrätten fann att bolaget hade rätt och dömde den anställde till att betala skadestånd. Arbetsdomstolen gjorde dock en annan bedömning och fann att bolaget inte visat att de filer som den anställde hanterat, hade ett kommersiellt värde, och därmed inte innehöll information som uppfyllde kraven för att utgöra företagshemligheter enligt lagen om företagshemligheter. Eftersom inget skyddsvärt innehåll hade styrkts, ogillades bolagets talan i dess helhet och den anställde friades från skadeståndsansvar. Den anställde tillerkändes ersättning för sina rättegångskostnader i bägge instanserna.
En mer utförlig sammanfattning av denna dom finner du här.
AD 2025 nr 1 – Brott mot lojalitet, men ej bevisad skada
Bakgrunden i målet var att tre tidigare anställda vid ett företag under sin anställningstid ha planerat och förberett en konkurrerande verksamhet i ett annat bolag, som startade kort efter att deras anställningar upphört. Den tidigare arbetsgivaren gjorde gällande att de tre brutit mot sin lojalitetsplikt och utnyttjat företagshemlig information i det nya bolagets verksamhet, vilket enligt arbetsgivaren lett till att det nya bolaget tagit över kunder och orsakat ekonomisk skada för arbetsgivaren. Arbetsgivaren väckte talan om skadestånd.
Arbetsdomstolen ansåg i målet att den information som påstods vara företagshemlig, såsom ritningar och dokumentmallar, inte uppfyllde kraven enligt lagen om företagshemligheter. Domstolen konstaterade också att även om de anställda förberett det nya bolagets verksamhet under sin anställning, var det inte visat att detta orsakat den tidigare arbetsgivaren någon ekonomisk skada. Därmed fann Arbetsdomstolen att det inte fanns något skadeståndsansvar och arbetsgivaren förpliktigades i stället att ersätta motpartens rättegångskostnader.
