Avbryta semester – vad gäller?
Hur fungerar det när en arbetstagare vill avbryta sin semester vid exempelvis sjukdom eller vård av barn, och vad säger egentligen lagen?
Semesterlagen (1977:480) reglerar anställdas rätt till semester och syftar till att säkerställa vila och återhämtning från arbetet. Men det händer att den planerade ledigheten störs av sjukdom eller oförutsedda situationer i privatlivet, såsom vård av sjukt barn. I dessa fall kan det finnas en rätt enligt lag att avbryta semestern, vilket innebär att semesterdagarna inte förbrukas under den period arbetstagaren är sjuk eller har rätt till ledighet enligt annan lagstiftning, exempelvis ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584).
I den här artikeln går vi igenom vad som gäller för att kunna avbryta en semesterledighet, vilka krav som måste vara uppfyllda och hur den förlorade semestern ersätts.
När kan en semester avbrytas enligt lagen?
Rätten att avbryta sin semester är inte generell, utan knuten till specifika omständigheter som uppfyller vissa kriterier enligt 15 § semesterlagen. Det mest typiska fallet är sjukdom, men även vård av barn (VAB) kan i vissa fall leda till att arbetstagaren har rätt att avräkna frånvarodagar från semestern. Grundförutsättningen är att den situation som inträffar under semestern innebär att arbetstsagaren är oförmögen att arbeta. Det räcker alltså inte med att arbetstagaren är lätt förkyld eller känner sig trött; det måste handla om en sådan frånvaro som skulle ha hindrat arbetstagaren från att arbeta om denne inte varit på semester.
När det gäller sjukdom ska det röra sig om en hel dags oförmåga att utföra arbete. Det innebär att det inte är tillräckligt om arbetstagaren exempelvis bara varit oförmögen några timmar. Endast hela dagar kan räknas om från semesterdagar till sjukdagar.
Tidsaspekten – måste agera utan dröjsmål
En viktig förutsättning för att semesterdagar ska kunna omvandlas till sjukdagar är att arbetstagaren begär detta utan dröjsmål. Semesterlagen specificerar inte exakt hur snabbt en sådan begäran måste lämnas, men enligt rättspraxis och förarbeten till lagen anses det tillräckligt om arbetstagaren meddelar arbetsgivaren senast i samband med återkomst till arbetet efter ledighetens slut. I praktiken innebär detta arbetsgivaren ska meddelas så snart som det rimligen kan förväntas, givet situationens art. Ju tidigare meddelandet sker gällande avbrytandet av semestern, desto mindre utrymme finns det för tvist om huruvida begäran gjorts i tid.
Om det däremot rör sig om en förutsebar frånvaro, såsom en planerad operation eller annan planerad vård, bör arbetstagaren lämna in begäran om omvandling av dagarna redan före semesterns början. Det uppfyller både kravet på att agera i rätt tid och underlättar planeringen för båda parter, eftersom semester då inte behöver läggas ut under perioder då arbetstagaren redan vet att denne inte kan utnyttja ledigheten på det sätt som lagen avsett.
Bevisbördan ligger på arbetstagaren
Semesterlagen kräver inte något särskilt formkrav för hur en arbetstagare ska visa att denna varit arbetsoförmögen. Däremot ligger bevisbördan hos arbetstagaren – detta innebär att det är arbetstagaren som måste kunna bevisa att sjukdom eller vård av barn har förelegat under semesterledigheten. Det vanligaste sättet att styrka sjukdom är genom ett läkarintyg, särskilt om frånvaron varar längre än sju dagar. I vissa fall kan även andra dokument, såsom intyg från Försäkringskassan vid tillfällig föräldrapenning (VAB), vara tillräckliga.
Det är viktigt att förstå att det är just arbetsoförmåga som ska styrkas, inte bara sjukdomen i sig i medicinsk mening. Det innebär att ett läkarintyg som bekräftar till exempel en lättare huvudvärk, utan bedömning om arbetsförmåga, kanske inte uppfyller lagens krav.
VAB är också skäl att avbryta semester
Även vård av barn enligt föräldraledighetslagen (1995:584) kan utgöra skäl att avbryta semesterledighet. Ett tydligt exempel på detta är Arbetsdomstolens dom AD 2010 nr 35, där en kommunal arbetsgivare vägrade att acceptera att en arbetstagare ville ersätta fyra semesterdagar med tillfällig föräldraledighet efter att barnen insjuknat under semestern. Arbetsgivaren dömdes att betala 30 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kollektivavtalet.
Fallet illustrerar att semesterlagen ger ett tydligt skydd för arbetstagaren, även i fall av oförutsedd föräldraledighet under semesterperioden.
När tas ersättningssemestern ut?
När en semester avbrutits enligt lagens regler uppstår en rätt till så kallad ersättningssemester. Detta är då den semester som bytts ut mot sjukdagar och som arbetstagaren har innestående. Denna semester måste tas ut under samma semesterår och kan alltså inte sparas till framtida år.
Semesterlagen ger inte arbetstagaren rätt att själv bestämma när ersättningssemestern ska tas, utan de ordinära reglerna för semesterns förläggning gäller, vilket innebär att arbetstagare och arbetsgivare ska försöka komma överens om tidpunkten för när ledigheten ska förläggas.. Om enighet inte kan nås, är det arbetsgivaren som tar det slutliga beslutet och bestämmer när semestern ska förläggas.
Det finns ingen rätt enligt lag att kräva att ersättningssemestern ska läggas ut direkt efter den avbrutna semestern. Däremot är arbetsgivaren skyldig att se till att arbetstagaren får möjlighet att ta ut sin semester under semesteråret, och att inte blockera detta på ett osakligt eller obefogat sätt.
Hur påverkas semesterlönen vid avbruten semester?
Semesterlön betalas som huvudregel ut i samband med att semesterledigheten tas. Om arbetstagaren redan har fått semesterlön i förskott för en viss period och därefter avbryter semestern på grund av exempelvis sjukdom, har arbetstagaren rätt att behålla den utbetalda semesterlönen – den behöver alltså inte betalas tillbaka. Däremot har arbetstagaren inte rätt till ytterligare semesterlön när ersättningssemestern senare tas ut. Den semesterlön som redan är utbetald ska alltså täcka den framtida ersättningsledigheten.
I praktiken innebär detta att arbetstagaren under sjukdomsperioden får sjuklön eller sjukpenning, och tanken är att semesterlönen ska sparas av arbetstagaren tills ersättningssemestern tas ut vid senare tillfälle.
Vad händer om arbetsgivaren vägrar acceptera avbruten semester?
Om arbetsgivaren vägrar acceptera en korrekt begäran om att avbryta semester trots att alla förutsättningar enligt lagen är uppfyllda, kan detta utgöra ett brott mot semesterlagen. Enligt 32 § semesterlagen kan arbetsgivaren då bli skadeståndsskyldig.
Skadeståndet omfattar både ekonomisk skada – såsom förlorade semesterdagar eller ersättning – och ideell skada, exempelvis att arbetstagaren gått miste om återhämtning under året.
Bedömningen av skadeståndets storlek tar hänsyn till flera faktorer, såsom hur stort felet varit, vilka följder det har fått för arbetstagaren och om arbetsgivaren haft möjlighet att agera annorlunda.
Vad är viktigt att tänka på vid avbruten semesterledighet?
Sammanfattningsvis finns det en tydlig rätt för arbetstagare att avbryta sin semester vid sjukdom, arbetsskada eller vård av barn, under förutsättning att den anställde är arbetsoförmögen under hela arbetsdagen, att begäran om att omvandla semesterdagar till sjukdagar görs utan dröjsmål och att detta kan styrkas med intyg eller annan tillförlitlig dokumentation.
Den avbrutna semestern ska ersättas med ledighet vid ett senare tillfälle under samma semesterår. Vid felaktigt agerande från arbetsgivarens sida kan skadestånd aktualiseras. För både arbetsgivare och arbetstagare är det därför av stor vikt att känna till dessa regler för att undvika tvist och säkerställa att semestern fyller sitt syfte: återhämtning och vila.
Har du fler funderingar kring semesterlagens reglering? Läs även vår artikel om förskottssemester.
