Nya regler om a-kassa från 1 oktober 2025 – detta gäller
Den 1 oktober 2025 börjar en ny lag om arbetslöshetsförsäkring (även kallad a-kassa) att gälla. Den nya lagen innebär att ersättningen inte längre baseras på hur mycket du arbetat, utan i stället på hur mycket du har tjänat i beskattad inkomst. Hur länge du varit medlem i a-kassan påverkar även vilken ersättningsnivå du får och hur många månader du haft inkomst avgör hur lång ersättningsperiod du kan få.
För dig som har ett beslut om ersättning som är fattat senast den 30 september 2025 gäller de gamla reglerna under hela den perioden. Det innebär att det under en övergångsperiod kommer att finnas två regelverk som tillämpas parallellt, ett enligt tidigare lag och ett enligt den nya lagen.
Inkomstvillkor, ramtid och medlemskap
För att kunna få ersättning från a-kassan måste du uppfylla det så kallade inkomstvillkoret. Det innebär att du under en viss period före arbetslösheten måste ha haft en sammanlagd beskattad arbetsinkomst över en viss nivå. Det spelar alltså inte längre någon roll hur många timmar eller veckor du har arbetat, utan det är inkomsten som avgör.
Vad är inkomstvillkoret?
Från och med 1 oktober 2025 uppfyller du inkomstvillkoret om du:
- har haft en total inkomst från arbete på minst 120 000 kronor före skatt, under en tolvmånadersperiod, och
- under minst fyra av dessa månader har haft minst 11 000 kronor i inkomst per månad.
Båda dessa krav måste vara uppfyllda för att du ska anses uppfylla inkomstvillkoret enligt huvudregeln.
Om du inte uppfyller huvudregeln kan du i stället prövas enligt den så kallade alternativregeln. Den innebär att du behöver ha haft fyra månader i följd, där du i varje månad tjänat minst 11 000 kronor.
De inkomster som räknas med ska vara beskattade som inkomst av tjänst och ska kunna styrkas genom Skatteverkets digitala inkomstuppgifter. Det kan till exempel vara lön, ersättning för övertid, jour, semesterersättning eller vissa förmåner som beskattas, exempelvis lunchförmån.
Vad är ramtiden?
Ramtiden är den period då dina inkomster granskas för att bedöma om du uppfyller inkomstvillkoret. Den är alltid 12 månader lång och räknas bakåt från månaden innan du blev inskriven på Arbetsförmedlingen.
Exempel: Om du skriver in dig i oktober 2025, är din ramtid perioden från september 2024 till och med augusti 2025.
Om det finns perioder under ramtiden då du inte kunnat arbeta, till exempel för att du varit sjuk, varit föräldraledig eller studerat på heltid, kan ramtiden förlängas med motsvarande antal månader. Det innebär att du fortfarande kan få ihop ett tillräckligt långt underlag för att uppfylla inkomstvillkoret, trots att du varit frånvarande från arbetsmarknaden en tid.
Varför är medlemskapet i a-kassan viktigt?
Medlemskapet i en a-kassa avgör vilken ersättningsnivå du kan få om du blir arbetslös. Ju längre du har varit medlem, desto högre ersättning kan du få.
För att få 80 procent av din tidigare inkomst (upp till det så kallade inkomsttaket på 34 000 kronor per månad), måste du ha varit medlem i a-kassan under hela ramtiden, alltså minst 12 månader utan avbrott.
Om du har varit medlem i minst 6 månader, och medlemskapet täcker minst 4 månader med inkomst över 11 000 kr, kan du få 60 procent av din tidigare inkomst. Har du varit medlem kortare tid, eller inte alls, är ersättningen 50 procent.
Medlemskapet påverkar alltså inte om du har rätt till ersättning (det avgörs av inkomstvillkoret), utan hur mycket du får.
Eftersom arbetslöshet ofta inträffar utan förvarning är det en fördel att gå med i a-kassan så tidigt som möjligt, helst redan när du börjar jobba.
Ersättningens storlek och längd
Den högsta möjliga ersättningen är 80 procent av 34 000 kronor, vilket motsvarar 27 200 kronor per månad före skatt, under de första 100 dagarna. Därefter sänks nivån med 10 procentenheter, och ytterligare med 5 procentenheter efter varje 100:e dag.
Hur länge du kan få ersättning beror på hur många månader du har haft inkomst över 11 000 kronor under ramtiden. Har du haft tolv sådana månader kan du få upp till 300 ersättningsdagar. Uppfyller du endast alternativregeln, det vill säga fyra månader i följd med inkomst över 11 000 kronor, kan du få ersättning i högst 66 dagar. Ersättningen betalas ut månadsvis i efterskott, vanligtvis för cirka 22 dagar per månad.
Ersättningen minskas om du har haft arbetsinkomst, varit sjuk, vårdat barn eller inte stått till arbetsmarknadens förfogande. Minskningen görs med 1/22 per dag – även lördagar och söndagar räknas. Du ansvarar själv för att lämna in uppgifter om eventuell arbetsinkomst. Tänk på att månadsansökan inte får vara äldre än tre månader.
Exempel
Lisa har varit medlem i a-kassan i fyra år och arbetat heltid med en månadslön på 40 000 kronor. När hon blir arbetslös får hon 80 procent av takbeloppet, det vill säga 27 200 kronor per månad under de första 100 dagarna.
Efter en tid börjar hon arbeta deltid med en lön om 20 000 kronor. Eftersom hennes tidigare inkomst var 40 000 kronor innebär det ett inkomstbortfall på 50 procent. Då får hon 80 procent av 17 000 kronor (halva taket), vilket motsvarar 13 600 kronor i ersättning från a-kassan, utöver sin deltidslön.
Krav på aktivt arbetssökande
För att få ersättning måste du visa att du är aktivt arbetssökande, det innebär att du:
- är inskriven på Arbetsförmedlingen,
- håller kontakt enligt överenskommen handlingsplan,
- lämnar in aktivitetsrapport varje månad senast den 14:e,
- söker arbete aktivt och är beredd att ta alla lämpliga arbeten.
Du måste även befinna dig i Sverige för att kunna få ersättning, även om det är tillåtet att söka jobb utomlands.
Om du missköter ditt arbetssökande, till exempel genom att inte aktivitetsrapportera i tid, inte följa din handlingsplan eller missa bokade möten, kan du få en varning eller bli avstängd. Första gången du missköter dig får du en varning. Vid upprepning stängs du av från ersättning – först i en dag, sedan fem, tio och till sist tills du uppfyllt ett nytt inkomstvillkor.
Särskilda regler för företagare
Även företagare omfattas av arbetslöshetsförsäkringen, men med särskilda regler. För att räknas som arbetslös måste du helt ha avslutat eller pausat verksamheten. I vissa fall är det möjligt att kombinera a-kassa med fortsatt företagande, men då krävs att företaget är ett så kallat ”godkänt företag”.
För att ditt företag ska vara godkänt kräv att:
- du drivit företaget i minst sex månader vid sidan av en halvtidsanställning,
- arbetsinkomsten från verksamheten varit lägre än 10 000 kronor per månad och
- du inte ökar inkomst eller arbetstid under arbetslösheten.
Vilken inkomst som räknas beror på företagsform. För enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag gäller företagets resultat före skatt och efter avdrag. För aktiebolag är det endast lön som räknas. Egenanställda räknar den lön som betalats ut av faktureringsföretaget. Kombinatörer (som både driver företag och är anställda) får räkna samman inkomsterna, om företaget inte är godkänt.
När man prövar inkomstvillkoret används det mest fördelaktiga av tre metoder:
- inkomsten under ramtiden,
- senaste slutskattebeskedet eller
- genomsnittlig inkomst från de två föregående åren.
Det finns även en skyddsregel för den som haft anställning innan företagandet, om verksamheten avslutas inom 60 månader.
Vem som räknas som företagare beror inte enbart på företagsform. Det handlar om huruvida du bedriver verksamheten yrkesmässigt, arbetar i den och har väsentligt inflytande. Självständiga uppdragstagare, personer i familjeägda företag och den som fortsätter påverka verksamheten efter överlåtelse räknas också som företagare. Däremot räknas du inte som företagare om du inte arbetat alls i verksamheten, bara gjort tillfälliga insatser vid oförutsedda händelser eller haft ett ideellt engagemang.
Att avsluta ett lönsamt företag frivilligt (med inkomster över 235 200 kronor per år) ses som en egen uppsägning, vilket leder till att du blir avstängd från ersättning i 45 dagar. Om du däremot tvingas avsluta verksamheten, till exempel på grund av att en uppdragsgivare dragit sig ur, kan andra regler gälla.
Förenklat arbetsgivarintyg – nyhet för arbetsgivare
Den nya lagen innebär också att det blir enklare för arbetsgivare att fylla i arbetsgivarintyg. A-kassan kommer i fortsättningen att hämta inkomstuppgifter direkt från Skatteverket. Det innebär att arbetsgivaren inte längre behöver redovisa arbetade timmar och löner.
Det arbetsgivaren fortfarande behöver intyga är sådant som inte framgår av Skatteverkets uppgifter, exempelvis anställningens längd, orsak till att anställningen avslutats, eventuell tjänstledighet, om arbetstagaren erbjudits fortsatt arbete samt om det finns ett avgångsvederlag.
