Utökat straffansvar för offentligt anställda
I februari lämnade regeringen genom en lagrådsremiss förslag om ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning. Brottet föreslås införas den 3 juli i år. Det nya brottet innebär en utvidgning av det straffrättsliga ansvaret för offentliga tjänstemän och andra med offentliga uppdrag och har lett till skarp kritik från fackföreningar och remissinstanser.
Vad innebär det nya brottet?
Brottet innebär att alla med någon form av offentlig tjänst eller offentligt uppdrag, som med uppsåt struntar i lagar eller regler, och vidtar respektive inte vidtar åtgärder i syfte att antingen gynna eller missgynna någon, kommer kunna dömas till böter eller fängelse i upp till sex år om brottet anses grovt. Brottet ska även, till skillnad från dagens tjänstefelsansvar även omfatta folkvalda, det vill säga politiker.
Vad är syftet bakom införandet?
Syftet bakom införandet anges vara att stärka Sveriges motståndskraft mot korruption och maktmissbruk samt att öka medborgarnas förtroende för den offentliga förvaltningen. I lagrådsremissen framhålls att det, för att säkerställa att offentlig verksamhet bedrivs på ett ansvarsfullt och korrekt sätt, bör finnas ett effektivt system för individuellt ansvarsutkrävande.
Det framhålls att det finns ett berättigat intresse hos allmänheten av att myndigheter och andra offentliga organ agerar i enlighet med gällande regler och fattar beslut på sakliga och objektiva grunder. Mot denna bakgrund menar regeringen att det är viktigt att det finns tydliga mekanismer för att kunna utkräva ansvar av enskilda tjänstemän när fel begås inom den offentliga verksamheten.
Regeringen framhåller vidare att ett stärkt individuellt ansvar kan bidra till att tydliggöra det ansvar som följer med offentliga befattningar. Om en offentliganställd åsidosätter sina skyldigheter eller agerar i strid med de krav som ställs i tjänsten bör det, enligt regeringens uppfattning, finnas möjlighet att pröva sådana handlingar och i förekommande fall också utkräva straffrättsligt ansvar. På så sätt anses ett utökat straffansvar bidra till att värna förtroendet för den offentliga verksamheten och säkerställa att felaktigheter kan hanteras på ett effektivt och rättssäkert sätt
Hur regleras ansvaret för offentligt anställda och förtroendevalda idag?
Offentligt anställda och förtroendevalda kan genom dagens lagreglering dömas för brottet tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) (BrB), men endast vid myndighetsutövning. Det krävs då att den offentligt anställda uppsåtligen eller genom oaktsamhet åsidosatt vad som gäller för hans uppgift. I det fall gärningen, med hänsyn till den anställdes befogenheter, uppgiftens samband med myndighetsutövning i övrigt eller andra omständigheter ska anses som ringa ska det inte dömas till ansvar. Skillnaden i det nya brottet är således att det även omfattar beslut som inte avser myndighetsutövning.
Historiskt sett har ansvaret varit betydligt mer långtgående än vad det är idag. Genom ämbetsansvarsreformen 1976 ströks det flesta av de tidigare straffrättsliga bestämmelserna och idag finns enbart brottet tjänstefel kvar.
Utöver tjänstefel kan även offentligt anställda och förtroendevalda dömas för andra typer av brott som inte behöver vara kopplade till myndighetsutövning, exempelvis mutbrott.
Vid sidan av den straffrättsliga regleringen finns även offentligrättsliga, arbetsrättsliga och disciplinära påföljder. Offentligt anställda riskerar att bli uppsagda eller avskedade vid felaktigheter. Vidare lyder de under disciplinansvar enligt LOA som i det fall den anställda åsidosätter sina skyldigheter kan leda till skriftlig varning, löneavdrag eller i värsta fall avstängning.
Förtroendevalda riskerar att genom ett förbrukat förtroende inte bli omvalda vid nästa val.
Vad kan bli konsekvenserna om brottet införs?
Fackföreningar och remissinstanser har varnat för att införandet av brottet missbruk av offentlig ställning kan leda till en tystnadskultur. Detta då forskning visar att kriminalisering av mindre allvarliga handlingar leder till en minskad benägenhet att anmäla upptäckta fel. Det har vidare lyfts att ansvaret läggs på fel nivå och för långt ner i organisationen, där individen inte själv kan påverka det beslut man formellt fattar, vilket kan leda till att man inte vill fatta beslut eller blir orolig. På samhällsnivå har det varnats för att detta kan leda till en ineffektiv förvaltning då folk är rädda för att göra fel. Svårigheter att rekrytera personal är ytterligare en konsekvens som varnats för.
Vad kan alternativet vara till en ny straffrättslig bestämmelse?
Fackförbund har föreslagit att man istället för att utvidga det straffrättsliga ansvaret bör satsa på olika typer av åtgärder för att förbättra offentligt anställdas förutsättningar att göra sitt jobb. Detta exemplifieras vara olika typer av insatser som motverkar tystnadskultur och främjar offentliganställda att agera mot missförhållanden och maktmissbruk, förbättra förutsättningarna att arbeta i det offentliga genom ökad personaltätheten, kompetensutveckling och fler typer av resurser, samt insatser för att motverka hoten i det offentliga.
Sammanfattande reflektion
Regeringens syfte med den nya straffbestämmelsen är god, men det kan samtidigt finnas befogad kritik och frågan är om det finns bättre, alternativa vägar. Förslaget om brottet missbruk av offentlig ställning aktualiserar en central fråga om hur ansvaret för den offentliga maktutövningen ska utkrävas. Ambitionen att stärka skyddet mot korruption och maktmissbruk är viktig, men kritiken som riktats mot förslaget visar att vägen dit inte är självklar. I slutändan handlar frågan om på vilket sätt man skapar en effektiv offentlig förvaltning utan maktmissbruk och korruption, men utan att det leder till andra oönskade konsekvenser.
