AktuelltArbetsmiljöVad är arbetsmiljölagen?
arbetsmiljölagen

Vad är arbetsmiljölagen?

Genom arbetsmiljölagen (1977:1160) har arbetsgivaren ett ansvar att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen, Arbetsmiljölagen 2 kap §3.

Utöver detta ligger det på arbetsgivarens ansvar att arbeta med systematiskt med arbetsmiljön och se till att arbetet går att genomföra i en sund och säker arbetsmiljö, 2:2 AML.

Hur kan Fack:appen hjälpa dig i ditt systematiska arbetsmiljöarbete?

Genom att ladda ner Fack:appen får du en guidad bana till hur du kan starta ditt Systematiska arbetsmiljöarbete utifrån föreskriften AFS 2001:1 systematisk arbetsmiljö. Därtill finns digitala checklistor inom flera områden för att uppnå en trygg och säker arbetsmiljö, både utifrån Arbetsmiljölagens krav som utifrån föreskrifter.

Genom att använda dig av Fack:app underlättar du ditt egna arbete som behövs för att förebygga risker i arbetsmiljön och samtidigt får du även all dokumentation på plats.

Arbetsmiljölagen – Att anpassa arbetsmiljö för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet

I 2 kap § 1 Arbetsmiljölagen föreskrivs det att arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön utifrån arbetets natur. Det innebär att arbetsgivaren har en skyldighet att beakta hur arbetet är beskaffat.

En kontorist och en sjuksköterska har inte samma arbetsmiljö, därför är det viktigt att arbetsgivaren noggrant utformar arbetsmiljön efter just den arbetsformen som den anställde verkar i.

Den psykosociala arbetsmiljön

Arbetsgivaren får inte heller ignorera psykiska och sociala förutsättningar för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Föreskriften AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö, säger att arbetsgivaren ska ta hänsyn till exempelvis arbetsbelastning.

Andra exempel där arbetsgivaren måste ta hänsyn till arbetets natur, kan vara våld och hot på arbetsplatsen, vilket flera yrkesgrupper kan utsättas för. Anställda inom till exempel vården kan vara särskilt utsatta och arbetsgivaren måste ha goda processer som rutiner för att ohälsa eller olycksfall inte ska uppstå.

Att uppfylla krav kopplat till andra lagar för att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö

I detta avseende är det viktigt att arbetsgivaren även uppfyller krav enligt andra lagar, förordningar och kungörelser. Vissa ändringar måste föregås av en bedömning av hur de påverkar arbetsmiljön.

Till exempel: En kommun blev tvungen att stoppa en planerad personalneddragning, då den planerade ändringens arbetsmiljömässiga konsekvenser inte hade analyserats.

Även för hög arbetsbelastning kan anses vara ett arbetsmiljöproblem och kan leda till ohälsa. Enligt 3 kap 1 § är har arbetsgivaren en långtgående skyldighet som rättighet att agera när arbetsmiljöns beskaffenhet inte är fullgod.

Vad gäller arbetsplatsen har arbetsgivaren ansvaret för alla delar av denna, det vill säga fysiska, psykiska som sociala arbetsförhållanden. För att uppnå en sund och säker miljö behöver arbetsgivaren göra riskbedömningar som en vanlig arbetstagare normalt inte tänker på.

Till exempel

En arbetsgivare har i ett fall behövt anpassa sina golv, då golven ansågs för hårda och ledde till besvär för ben och fötter, trots att de anställda använde skor med sviktande sula.[1]

Arbetsgivaren är skyldig att agera när risker upptäcks

En huvudregeln i sammanhanget är att arbetsgivaren ska vara uppmärksam på om en arbetstagare får några besvär när hen utför ett arbetsmoment, oavsett om det är golvet, ljuset, luften, väggarna eller något annat som orsakar besvär.

Om besväret inte kan avhjälpas med enklare åtgärder, så som arbetskläder eller arbetsskor, kan arbetsgivaren vara tvungen att anpassa arbetsplatsen. Utgångspunkten är uttryckligen att allt som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas, 3 kap 2§ Arbetsmiljölagen.

Hur kan arbetsgivaren på ett lämpligt sätt organisera arbetsmiljöarbetet?

Arbetsgivaren ska också utforma själva arbetet med hänsyn till arbetsmiljömässiga aspekter. Det är viktigt att notera att arbetsgivaren måste ta hänsyn till detta redan i planeringsstadiet av arbetet, exempelvis förändringar kopplat till organisationen, verksamheten, eller annat arbete, måste arbetsmiljön beaktas av arbetsgivaren.

Om olyckan är framme är det viktigt att du informerar din arbetsgivare om det. Din arbetsgivare har nämligen ett utredningsansvar för arbetsskador. Utöver utredningsansvaret har arbetsgivaren en plikt att agera på ett sätt som är likställt med skadan.

Det innebär att om skador uppkommer på grund av ett element i arbetsmiljön ska arbetsgivaren antingen ersätta, ändra eller på annat vis undanröja risken för framtida skador.

Att utreda olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

Vidare är det viktigt att understryka att arbetsgivaren inte enbart har ett ansvar att utreda skador som inträffat.

Arbetsgivaren har ett löpande ansvar att undersöka risker i verksamheten, samt vidta åtgärder för att komma till rätta med upptäckta risker. Om det är omöjligt för arbetsgivaren att omedelbart åtgärda riskerna måste denne planera in ett framtida tillfälle, då dessa ska rättas till.

Om du har ett problem kopplat till någon av delarna ovan bör du i första hand vända dig till din arbetsgivare. Problem med arbetsmiljön kan vara svåra att förutspå och bara för att de finns behöver de inte betyda att de uppstått genom arbetsgivarens medvetna val.

Ohälsa eller olycksfall i arbetet

Arbetsgivare omfattas av arbetsmiljölagen på så sätt att arbetsgivare ska se till att bland annat olycksfall och ohälsa i arbetet förhindras, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga detta och främja en god arbetsmiljö där arbetstagaren främjas och utvecklas.

Detta ska också ske i linje med den tekniska utvecklingen i samhället. I arbetsgivarbegreppet innefattas en fysisk eller en juridisk person (exempelvis ett bolag eller en förening) som ingått avtal med en arbetstagare om utförande av arbete och avtalet räknas som ett anställningsförhållande.

Arbetsmiljölagen – Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet

När det kommer till arbetsmiljön och ansvaret för denna är grundtanken att arbetsgivaren ska ta ansvar för sin verksamhet och med det förebygga ohälsa som olycksfall på arbetsplatsen. Att en tillfredställande arbetsmiljö ska uppnås.

Till detta förväntas det att arbetsgivaren ska samverka med sina anställda i arbetet för en god arbetsmiljö. Detta står i 3 kap. 2 och 2 a§§ AML samt i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete.

När arbetsgivaren inte uppfyller sitt arbetsmiljöansvar

Som vi tidigare har sagt förväntas det att arbetsgivarens ska förebygga och ta ansvar för sin arbetsmiljö. De allmänna skyldigheterna enligt 3 kap. 2 och 2 a §§ AML, samt utifrån AFS 2001:1 är inte direkt straffsanktionerad utan där värderas hur allvarlig överträdelsen är och utifrån kommer förelägganden eller förbud.

I värsta fall leder det även till domstol för arbetsmiljöbrott.

Rättsliga följder, kopplade till effekterna av att inte följa lagens ändamål för att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö

Det betyder att om arbetsgivaren inte följer dessa bestämmelse får det inte per automatik en konsekvens. De rättsliga följderna är kopplade till effekterna av att arbetsgivaren inte har följt de bestämmelser som finns eller de beslut om föreläggande eller förbud som Arbetsmiljöverket tagit.

Sanktionsavgifter, vite, företagsbot eller skadestånd

För att förmå en arbetsgivare att vidta åtgärder kan Arbetsmiljöverket besluta om ett vitesbelopp. Hur stort detta belopp är ställt mot kostnaderna för åtgärdernas genomförande, samt vilket belopp som Arbetsmiljöverket anser vara nödvändigt för att arbetsgivaren ska förmås genomföra de åtgärder som krävs.

Om arbetsgivaren väljer att inte vidta de åtgärder som Arbetsmiljöverket krävt av hen kan förvaltningsrätten döma ut hela eller delar av vitet.

Förutsättningen för att detta ska hända är att Arbetsmiljöverket ansökt om detta förfarande. Det är viktigt att förstå att det inte krävs oaktsamhet utan det är fullt tillräckligt att föreläggande eller förbud inte följs vid den tidpunkt som står i beslutet.

En arbetsgivare kan även få betala särskilda sanktionsavgifter kopplade till föreskrifter. Syftet med dessa sanktionsavgifter är att minska antalet överträdelser av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, så att arbetsmiljön på Sveriges arbetsplatser förbättras.

Det kan då bli fråga om en sanktionsavgift och det krävs inte heller att någon varit oaktsam.

Straff

När en arbetsgivare inte följer det som åligger hen utifrån Arbetsmiljölagen och det har medfört att någon avlidit, skadats, blivit sjuk eller utsatts för allvarlig fara finns bestämmelser i 3 kap 10 § brottsbalken (BrB) som är kopplade till arbetsmiljöbrott. Om man blir ålagd en påföljd, blir det böter eller fängelse. 

Sedan finns, i Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter, direkta bestämmelser från Arbetsmiljöverket som ger dem rätt att dela ut straffsanktioner om en arbetsgivare bryter mot vissa regler.

Det kan exempelvis vara regler om skyddsanordningar, minderåriga eller att arbetsgivaren inte anmält allvarliga olyckor. Här behövs inte något föreläggande eller förbud från Arbetsmiljöverket, istället kan en domstol döma ut ett straff direkt om bestämmelserna inte följs.

Arbetsmiljöansvar kontra straffansvar – vad är skillnaden?

Den stora skillnaden mellan straffansvar och arbetsmiljöansvar är att arbetsmiljöansvaret tar sikta på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Dvs att arbetsgivaren ska förebygga i längsta möjliga mån att förhindra olyckor i arbetet. Arbetsmiljöansvaret innebär att arbetsgivaren ska ombesörja att ingen arbetstagare skadas eller blir sjuk av sitt arbete.

Om det mot all förmodan sker en olycka i arbetet, ja det är där straffansvaret kan bli aktuellt. Det är alltid domstolen som ska göra bedömningen och avgörandet vem som är ansvarig. Det kan aldrig göras på förhand.

Straffansvar – kopplat till fysiska personer

För att det ska kunna utdömas ett straff måste någon handlat med uppsåt eller oaktsamhet. Om man haft kännedom om att något inte står rätt till och valt att inte agera för att förhindra en olycka kan det bedömas att man varit oaktsam.

I svensk rätt finns även en skillnad när det kommer till straffansvar – det måste alltid riktas mot fysiska personer. När det kommer till den juridiska personen, dvs företaget, kan företaget dömas att betala företagsbot.

När det kommer till beslutande av straffpåföljd är det en allmän domstol som gör detta. Domstolen gör en bedömning av vad som har hänt och situationen kring händelsen. Den fråga som alltid ställs är om den som är åtalad handlat uppsåtligen eller av oaktsamhet. Har man med andra ord agerat med avsikt eller bara slarvat sig igenom sina arbetsmiljöarbetsuppgifter.

Arbetstagarens ansvar utifrån Arbetsmiljölagen

Varje anställd har en skyldighet att aktivt delta i arbetsmiljöarbetet, både som enskild individ som genom samverkan via skyddsombudet.

I Arbetsmiljölagens 3 kap 1 och 4§ står det att arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet samt medverka till genomförande av de åtgärder som arbetsgivaren försöker genomföra för att uppnå en god arbetsmiljö.

Att vara ansvarig för sin egen säkerhet och följa de regler som finns på en arbetsplats kan tyckas självklart, detta inkluderar även den psykosociala miljön.

Att anstränga sig att bemöta kollegor och medarbetare med respekt är också en viktig beståndsdel i skapandet av ett trivsamt arbetsklimat som god arbetsmiljö. 

Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö

Arbetsgivarens informationsansvar

Det ligger på arbetsgivaren att alltid se till att en arbetstagare får information och kunskap om exempelvis säkerhetsföreskrifter, förhållningsregler eller de värdegrunder som ett företag arbetar utifrån. Att vara tydlig med information bidrar till att både förebygga olyckor som en dålig psykosocial arbetsmiljö.

Att anmäla eller rapportera om någon brist eller situation som uppstått på arbetsplatsen åligger alla medarbetare. Det ligger i varje individs eget intresse att arbeta för att en god arbetsmiljö upprätthålls.

I Arbetsmiljölagens 3 kap 4§ 2 st står följande:

Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, skall han snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. Arbetstagaren är fri från ersättningsskyldighet för skada som uppstår till följd av att han underlåter att utföra arbetet i avvaktan på besked om det skall fortsättas”.

Att samverka för en god arbetsmiljö

Enligt 3 kap 4 § AML ska arbetstagare medverka i arbetsmiljöarbetet och samverka för att bidra till en god arbetsmiljö. Det innebär att arbetstagaren bör finna sig i de förändringar som arbetsgivaren önskar genomföra och följa rutiner som instruktioner som finns kopplat till olika arbeten.

Det är arbetsgivarens yttersta plikt att få medarbetaren att förstå innebörden av detta krav samt att följa de regler som finns på företaget och vad som blir konsekvensen av att inte uppmärksamma och följa dessa. 

Att vara ansvarig för sin egen säkerhet och följa de regler som finns på en arbetsplats kan tyckas självklart, detta inkluderar även den psykosociala miljön.

Att anstränga sig att bemöta kollegor och medarbetare med respekt är också en viktig beståndsdel i skapandet av ett trivsamt arbetsklimat som god arbetsmiljö.

Anställningsavtalet grundkrav

Sett ur ett arbetsrättsligt sammanhang präglas anställningsavtalets innehåll inte endast av vad parterna själva har avtalat utan även av exempelvis normer i samhället, kollektivavtalet samt outtalade förväntningar på varandra.

Därtill måste vi även beakta domstolarnas uppfattning kring begreppet lojalitetsplikt kopplat till arbetsmiljöfrågor.

Ur rättspraxis framkommer att ytterligare förpliktelser finns att fullgöra för den anställde utöver att utföra sitt arbete -–dessa förpliktelser handlar vanligtvis om att följa ordnings- och säkerhetsföreskrifter, att samarbeta och att vara lojal mot arbetsgivaren.

Samverkan för en god arbetsmiljö

Skyddsombudets roll har varierat över tid, men huvuduppdraget är att skyddsombudet ska övervaka arbetsmiljön så att anställda skyddas från allvarlig fara, där liv och hälsa kan äventyras enligt Arbetsmiljölagens 6 kapitel.

Ombudet utses av de fackligt förtroendevalda på arbetsplatser där det finns kollektivavtal eller av arbetstagarna själva på en arbetsplats utan kollektivavtal. Detta gäller både offentlig, kommunal som privat sektor.

Ett skyddsombud har även ett förstärkt anställningsskydd via Förtroendemannalagen (FML) för att skyddas från repressalier eller vid olika förändringar som kan ske på arbetsplatsen.

Ett skyddsombud har inget juridiskt ansvar dock ett moraliskt att fullfölja sina skyldigheter att hjälpa arbetstagare på en arbetsplats.

I Arbetsmiljölagens 6 kapitel står det att läsa om skyddsombudets roll samt även kring de krav som ställs på arbetsgivaren för att få till en god samverkan kring arbetsmiljöfrågorna.

Skyddsombud företräder arbetstagarna

Den viktigaste funktionen ett skyddsombud har, är att övervaka om det brister i arbetsmiljöarbetet.

Rollen i sig ska inte vara granskande utan mer övervakande och en samarbetspartner med en sakkunskap inom arbetsmiljöområdet.

Skyddsombudet ska vara involverat i allt från planering av förändringar på en arbetsplats där arbetsmiljön kan påverkas till att kontrollera att det sker uppföljningar och åtgärder på de brister som skyddsombudet påtalat eller rapporterat till arbetsgivaren.

Skyddsombudets roll – att övervaka arbetsmiljön

Om arbetsgivaren ignorerar det som skyddsombudet påtalat kan en anmälan göras till arbetsmiljökommittén om en sådan finns på arbetsplatsen eller till Arbetsmiljöverket direkt.

Det är därför av yttersta vikt att en arbetsgivare förstår att dokumentationskravet genom det systematiska arbetsmiljöarbetet finns tydligt förankrat i verksamheten.

På så vis kan alla som är delaktiga i arbetsmiljöarbetet samverka utifrån de givna regler som finns både utifrån lag som föreskrifter arbetsgivaren är skyldig att följa.

Systematiskt arbetsmiljöarbete – SAM

2001 trädde Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrift för systematiskt arbetsmiljöarbete i kraft, SAM 2001:1.

Denna föreskrift ska hjälpa arbetsgivaren i sitt arbetsmiljöarbete, genom att beskriva de viktigaste delarna i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen, dvs hur de ska bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Detta arbete ska enligt föreskriften omfatta inte enbart det fysiska utan även psykiska och sociala förhållanden som finns på arbetsplatsen och därmed arbetsmiljön. Dessa 3 arbetsmiljöperspektiv ska undersökas, riskbedömas, åtgärdas samt följas upp på en regelbunden basis.

Definitionen i arbetsmiljölagen är enligt följande:

”Arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås”.

Som tidigare har sagts är det AG som är huvudansvarig för arbetsmiljön och allt arbete som är kopplat till detta. Innebörden av detta är att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Detta inkluderar även inhyrd personal.

För att genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete, finns det fyra centrala begrepp som en arbetsgivare bör känna till:

  1. Undersöka
  2. Riskbedöma
  3. Åtgärda
  4. Följa 

Att undersöka de bakomliggande orsakerna ger arbetsgivaren en god grund att utgå ifrån för att genomföra en riskbedömning.

En riskbedömning kan ske exempelvis genom en skyddsrond. Det finns fysiska skyddsronder, men även skyddsronder av psykosocialt slag.

När en skyddsrond genomförs bör arbetsgivaren ha följande i åtanke:

  1. Påverkar detta företaget
  2. Påverkas gruppen
  3. Påverkas individen 

Genom att inkludera de tre nivåerna i riskbedömningen kan arbetsgivaren ringa in var i verksamheten risker kan uppstå och påverka.

Det ligger på arbetsgivaren att initiera dessa skyddsronder eftersom en handlingsplan skall upprättas där vem, när och hur åtgärden skall göras.

Det är viktigt att arbetsmiljöombudet tillsammans med arbetsgivaren genomför dessa skyddsronder eftersom skyddsombudet ska ha en möjlighet att övervaka att arbetsgivaren genomför och resultatet blivit som man tänkt. En skyddsrond ska göras varje år.

Samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö

Inom arbetsmiljöarbetet är samverkan (3 kap. 1 a § Arbetsmiljölagen) ett nyckelbegrepp, dvs arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta för att uppnå en god arbetsmiljö. Det innebär att alla företag som har person anställd eller inhyrd är skyldiga att ha en arbetsmiljöpolicy.

Denna policy är ett verktyg för företaget och beskriver vad företaget vill uppnå med sitt arbetsmiljöarbete, dvs en målformulering för arbetsmiljön.

Det innebär konkret att när ett företag har en arbetsmiljöpolicy ska även policys finnas samt rutiner som skriftliga instruktioner för att undvika risker i arbetet.

Har företaget fler än 9 anställda ska denna dokumentation vara skriftlig samt att en delegering, dvs uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifterna bör finnas. Skriftliga instruktioner ska även finnas för den årliga uppföljningen av arbetsmiljön.

Arbetsgivarens ansvar enligt Arbetsmiljölagen

Utgångspunkten i det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger i skyldigheten hos arbetsgivaren att undersöka samt riskbedöma sin verksamhet på regelbunden basis. Arbetsgivaren ska därtill upprätta handlingsplaner som ska hjälpa till i planeringen, men även ledningen av arbetsmiljöarbetet.

Varje företag ska ha upprättat en arbetsmiljöpolicy som ska vara kopplad till företagets verksamhet samt risker som vi tidigare gått igenom. Denna arbetsmiljöpolicy är en målformulering för hur företagets arbetsmiljö ska vara.

Det innebär att det även bör säkerställas mål för arbetsmiljön utifrån de olika perspektiven. Denna ska vara skriftlig och beskriva hur företagets kortsiktiga som långsiktiga mål är utformade samt även hur de ska gå till väga för att uppnå dessa mål i arbetsmiljöarbetet.

Krav på en arbetsmiljöpolicy

Om en arbetsmiljöpolicy inte finns, kan risken bli att arbetsmiljöarbetet inte uppfyller de krav som förväntas av arbetsgivaren både kopplat till Arbetsmiljölagen som föreskrifterna AFS 2001:1 systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 2015:4 organisatorisk och social arbetsmiljö.

En följdeffekt av att inte ha en arbetsmiljöpolicy kan ge utrymme för individer utan formel kompetens, eller delegering att upprätta rutiner på arbetsplatsen för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas trots att de saknar den nödvändiga kompetensen.[i]

Det åligger arbetsgivaren att ombesörja att de personer som fått en delegering har tillräckliga kunskaper för att kunna bedriva ett arbetsmiljöarbete. Det ska tydliggöras att denna kompetens är ett lagkrav och inte en valmöjlighet. 

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

I och med föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4, står det att läsa i 6§ att arbetsgivaren ska se till att chefer har den kompetens som krävs för att delegeringen ska vara gällande.

Detta för att risken med skador och sjukdomar ska undvikas samt också förebyggas. Det är egentligen inte så konstigt att det är arbetsgivaren som är den ytterst ansvarige för arbetsmiljön eftersom det är hen som sitter på resurserna.

Ett förtydligande vad gäller kompetens, om cheferna på en arbetsplats saknar delar ur det som ingår i delegeringen, (AFS 2001:1 § 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete) återgår det fulla ansvaret för arbetsmiljön till VD och ledningen, och därmed även det fulla straffansvaret.

Arbetsmiljöansvar och straffansvar

När det kommer till arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och straffansvar så är det fråga om två olika slags ansvar som även följer olika regelsystem. Däremot så finns det ett samband mellan dessa båda ansvarsområden.

Om arbetsgivaren bryter mot arbetsmiljöansvaret kan hen föreläggas eller till och med förbjudas att vidta vissa åtgärder.

Om hen fortsätter och även bryter mot föreläggande kan arbetsgivaren straffas. Därtill kan arbetsmiljöansvaret sanktioneras på andra sätt.

Arbetsmiljöansvaret

Utifrån det arbetsmiljöansvar som arbetsgivaren bär, är denne skyldig att vara aktiv och vidta åtgärder genom att använda sig av det systematiska arbetsmiljöarbetet för att förebygga, minska eller helt få bort risker för olycksfall eller ohälsa.

Detta definieras i 3 kap i Arbetsmiljölagen. Under detta kapitel beskrivs i allmänna ordalag vilka skyldigheter som åligger dem som har ett arbetsmiljöansvar.

Detta ansvar kan vara mer eller mindre omfattande. När det kommer till arbetsgivare som hyr in arbetskraft har de ett ansvar som man i princip kan likställa med arbetsgivarens.

Den begränsning som finns är att det är kopplat till det arbete som den inhyrde arbetstagaren utför.

Vem bär det juridiska arbetsmiljöansvaret utifrån arbetsmiljölagen

Många gånger ligger arbetsmiljöansvaret på en juridisk person. Det kan vara ett företag, kommun eller ett landsting. Driver du en enskild firma är du att betrakta som ansvarig för arbetsmiljön.

Detta har en betydelse när det kommer till exempelvis sanktionsförelägganden. De riktas direkt till den juridiska personen – dvs företaget eller kommunen.

Men, när det kommer till verksamheter som drivs under ett eget namn, riktas föreläggandet eller förbudet direkt till den fysiska personen.

Att arbeta systematiskt

I 6§ föreskriften 2001:1 som handlar om systematiskt arbetsmiljöarbete står följande:

”Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren ska se till att de som får dessa uppgifter har befogenheter och resurser som behövs.”

Arbetsgivaren ska också se till att de har tillräckliga kunskaper om:

  • Regler som har betydelse för arbetsmiljön
  • Fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall,
  • Åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt
  • Arbetsmiljöförhållande som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö.

Arbetsgivaren ska se till att de som får arbetsmiljöarbetsuppgifter tilldelade, har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom skall kraven i bilaga 1 uppfyllas.

Delegeringen ska vara skriftlig om det finns minst 10 arbetstagare i verksamheten”.

I kommentarerna till 6§ står följande:

”I större företag gäller uppgiftsfördelningen (delegeringen) i första hand chefer och annan arbetsledande personal. De ska bedriva arbetsmiljöarbetet som en naturlig del i sin dagliga verksamhet, till exempel vid beslutsfattande och arbetsledning. ”

[i] AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Vanliga frågor och svar om arbetsmiljölagen

Vad innebär arbetsmiljölagen i korthet?

Arbetsmiljölagen innebär att en medarbetare ska känna sig trygg och säker på sin arbetsplats. Detta sker genom att arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljöns beskaffenhet.

I 3 kap står arbetsgivarens ansvar definierat kopplat till arbetsmiljölagen. Det viktigaste är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

Arbetsmiljöarbetet ska utföras i sampel med arbetstagarna och innefatta bland annat planering, utredning och riskbedömning av arbetsmiljön.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetsmiljön uppfyller dessa krav och jobbar för att förbättra arbetsmiljön och eliminera eventuella risker.

Arbetsmiljön ska också anpassas utefter arbetets karaktär och arbetsuppgifternas natur.

En viktig aspekt för att skapa en god arbetsmiljö är att ta hänsyn till att människor är olika och anpassa arbetsplatsen utefter vad som lämpar sig för olika arbetstagares förutsättningar.

Spelar det någon roll om arbetsgivaren är stor eller liten?

Graden av ansvar för arbetsmiljön är inte beroende av arbetsgivarens ekonomiska förutsättningar eller liknande. Det betyder att kraven på arbetsmiljön inte är lägre beroende på arbetsgivarens situation.

Däremot kan det anses rimligt att de åtgärder som krävs för att förbättra arbetsmiljön inte är oproportionerliga till vilken grad av förbättring arbetet kommer att bidra till.

Till exempel kan högre krav ställas på en nybyggnation av arbetsplats jämfört med en arbetsplats som ligger i gamla lokaler med begränsade möjligheter till förändring.

Vad betyder samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare?

Arbetsmiljölagen beskriver också det tänkta samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare för att tillsammans skapa en god arbetsmiljö. I koppling till det finns regler om skyddsombud och deras verksamhet under 6 kap i arbetsmiljölagen.

Skyddsombuden har bland annat som funktion att representera arbetstagarna och främja arbetet för att förebygga ohälsa och olycksfall genom att se till att arbetsgivaren fullföljer sina förpliktelser samt delta i arbetsmiljöarbetet.

Vem eller vilka omfattas av arbetsmiljölagen?

Arbetsmiljölagens bestämmelser omfattar alla arbetstagare som utför arbete åt en arbetsgivare i samtliga verksamheter.

I många fall likställs de om går i skolan med arbetstagare enligt 1 kap i arbetsmiljölagen. Några som oftast innefattas i begreppet arbetstagare är lärlingar under utbildning och praktikanter som deltar i arbetet. Både arbetstagare inom den privata sektorn och inom det offentliga sektorn innefattas.

Vilka som innefattas i begreppet arbetstagare är inte heller beroende av ett typisk anställningsavtal. Du om utför arbete utan ett typiskt anställningsavtal kan räknas som arbetstagare beroende på omständigheterna runt om överenskommelsen och det utförda arbetet. Här får en avvägning göras i varje enskilt fall.

Vad ska ingå i en arbetsmiljöplan?

Om arbetsgivaren vägrar att åtgärda problemen bör du söka hjälp från annat håll. Bland annat kan du kontakta ditt fackförbund eller Arbetsmiljöverket.

Det sämsta du kan göra är att hålla tyst om problemen, om du upplever besvär på grund av arbetsuppgiften eller arbetslokalen kan dessa förvärras genom att fortsätta arbeta under samma förutsättningar.

Vad menas med god arbetsmiljö?

I arbetsmiljölagen finns beskrivet kravet på en god arbetsmiljö för arbetstagare. En god arbetsmiljö innefattar fysiska förutsättningar så som ergonomi och säkerhet, men också en arbetsmiljö som är socialt och psykologiskt hållbar.

Arbetet ska därför i störta möjlig mån innefattat social kontakt med andra, varierande arbete om så önskas och utvecklingsmöjligheter.

Relaterat

  • Vad gör ett skyddsombud?

    Vad gör ett skyddsombud?

    Ett skyddsombuds syfte är att arbeta för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet, men vad gör ett skyddsombud? Den frågan kommer vi besvara i denna artikel. Skyddsombudets uppgift är att upprätthålla en balans mellan produktivitet och välbefinnande på arbetsplatsen. Genom att agera som en länk mellan arbetsgivare och anställda säkerställer de att arbetsmiljölagen efterlevs och…

  • Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur – hur ska du förbereda verksamheten!

    Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur – hur ska du förbereda verksamheten!

    Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur, som offentliggjordes den 15 september 2023 och träder i kraft den 1 januari 2025, markerar en betydande omvandling av Sveriges arbetsmiljölagstiftning. Denna omstrukturering syftar till att förenkla och tydliggöra regelverket, göra det mer tillgängligt och anpassat till det moderna arbetslivets behov. Genom att minska antalet föreskrifter från 67 till 15 skapas en…

  • Förebyggande hälsoarbete på arbetsplatsen – en lönsam investering

    Förebyggande hälsoarbete på arbetsplatsen – en lönsam investering

    Att arbeta förebyggande som främjande för att skapa en god arbetsmiljö är inte bara en fråga om god vilja utan en nödvändighet för att vara en attraktiv arbetsgivare men också ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Med stigande kostnader för sjukfrånvaro och en ökning av psykisk ohälsa bland anställda visar ny forskning och statistik på ett stort…

Vill du få våra nyheter direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev