Den 12 mars 2025 meddelade Arbetsdomstolen en ny dom. Frågan gällde om en polisassistent avskedats från Polismyndigheten på lagliga grunder, efter att ha gjort otillåtna slagningar i Polismyndighetens IT-system.
Polisassistenten dömdes i mars 2022 av Linköpings tingsrätt för nio fall av dataintrång efter att ha gjort otillåtna slagningar i Polismyndighetens IT-system. Efter att domen vunnit laga kraft valde Polismyndigheten att avskeda polisassistenten i juni 2023. Svenska Polisförbundet, som företrädde polisassistenten menade att det inte förelåg laga skäl för avskedandet och yrkade att det skulle ogiltigförklaras samt att polisassistenten skulle tillerkännas skadestånd.
Polismyndigheten hävdade å sin sida att polisassistenten, genom de upprepade dataintrången, hade visat sig uppenbart olämplig för sitt arbete och därmed grovt åsidosatt sina skyldigheter. Frågan i målet var således om avskedandet var berättigat, eller om det åtminstone förelåg sakliga skäl för uppsägning.
Otillåtna dataslagningar och grundlagsstridigt integritetsintrång
Polisassistenten gjorde under en period på drygt två år (2019–2021) nio otillåtna slagningar i Polismyndighetens IT-system. Dessa slagningar rörde hennes halvsysters sambo samt personer och fordon kopplade till honom. Det konstaterades att slagningarna inte var nödvändiga för att polisassistenten skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter som polis.
Arbetsdomstolen slog fast att dessa upprepade slagningar utgjorde en form av hemlig kartläggning av en enskilds personliga förhållanden, vilket innebar ett betydande intrång i dennes personliga integritet. Enligt 2 kap. 6 § 2 stycket i regeringsformen (1974:152) ska enskilda vara skyddade från sådana integritetsintrång från det allmänna, om det saknar samtycke eller lagstöd. Eftersom polisassistentens slagningar skedde utan laglig grund, ansåg domstolen att de utgjorde en särskilt allvarlig överträdelse.
Polismyndighetens register innehåller känsliga personuppgifter, och som polis är man betrodd att hantera dessa med strikt sekretess och enbart i tjänsterelaterade sammanhang. Domstolen framhöll att en polis har ett särskilt ansvar att följa regler och undvika att missbruka sin befattning.
Polisassistentens försvar och förbundets argumentation
Svenska Polisförbundet framförde att polisassistenten agerat i god tro och gjot slagningarna i syfte att kontrollera misstankar om narkotikabrott som hade framförts av en av hennes halvsyskon. Förbundet menade att det fanns en generell osäkerhet inom Polismyndigheten om regelverket för dataslagningar, särskilt vid användning av tjänstemobiltelefoner.
Vidare påpekades att Polismyndighetens riktlinjer var föråldrade och att det fanns stora brister i utbildningen kring hur och när en polis får genomföra dataslagningar. Det argumenterades även att polisassistenten, som tjänstgjort som polis i 16 år utan tidigare anmärkningar, efter brottmålsdomen fick arbeta kvar i samma tjänst och fortsatt ha tillgång till polisens IT-system. Enligt förbundet talade detta för att Polismyndigheten själva inte ansåg henne olämplig att inneha anställningen.
Polismyndighetens ståndpunkt och rättsliga regler
Polismyndigheten vidhöll att polisassistentens agerande var ett allvarligt åsidosättande av hennes åligganden som polis. Myndigheten betonade att hon hade fått utbildning i IT-säkerhet och att varje polismedarbetare har ett eget ansvar att känna till och följa reglerna för informationshantering.
Polisassistentens handlingar var enligt Polismyndigheten inte enbart en administrativ förseelse, utan en direkt kränkning av de grundläggande principerna för polisarbete. En polis måste agera sakligt och opartiskt samt värna allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Arbetsdomstolen betonade också att brottsliga handlingar inom offentliga tjänster, särskilt i polisyrket, kan utgöra grund för avskedande även vid enstaka incidenter.
Arbetsdomstolens bedömning och slutsats
Arbetsdomstolen tog hänsyn till flera faktorer i sin bedömning. För det första konstaterades att polisassistenten hade dömts för uppsåtliga brott i form av dataintrång, vilket ansågs vara en mycket allvarlig överträdelse för en polis. De slagningar hon hade gjort i Polismyndighetens IT-system saknade tjänsterelaterad grund och utgjorde en otillåten kartläggning av en enskild individ, vilket innebar ett betydande intrång i dennes personliga integritet.
Vidare betonade domstolen att en polis har ett särskilt ansvar att följa regler för hantering av känslig information och att polisassistentens agerande var skadligt för både hennes egen trovärdighet och för allmänhetens förtroende för Polismyndigheten. Även om hon hade tjänstgjort som polis i 16 år utan tidigare anmärkningar, kunde detta inte väga upp allvaret i brotten hon begått. Domstolen fann heller inga förmildrande omständigheter som kunde motivera ett mildare straff än avsked.
Mot denna bakgrund slog Arbetsdomstolen fast att polisassistenten uppenbart var olämplig att inneha sin anställning och att hon genom sina handlingar grovt hade åsidosatt sina skyldigheter mot Polismyndigheten.
Det fanns därmed laga skäl för avskedandet, och förbundets yrkanden om ogiltigförklaring samt skadestånd avslogs i sin helhet.
