Det här behöver du som anställd veta inför semestern

Semester är till för vila, återhämtning och möjlighet att vara ledig från arbetet. Men inför semestertider uppstår ofta praktiska frågor. Hur många semesterdagar har du rätt till? Är alla dagar betalda? Kan arbetsgivaren bestämma när du ska vara ledig och vad händer om du blir sjuk under semestern?

Reglerna återfinns främst i semesterlagen (1977:480). Lagen ger dig som arbetstagare rätt till semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. Samtidigt kan vissa regler vara ändrade eller kompletterade genom kollektivavtal eller anställningsavtal. Därför är det alltid klokt att kontrollera vad som gäller på just din arbetsplats. Semesterlagen anger att arbetstagare har rätt till semesterförmåner i form av semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. 

Du har rätt till semester, men alla dagar är inte alltid betalda

Som utgångspunkt har alla anställda rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Semesteråret löper normalt från den 1 april till och med den 31 mars året därpå men kan skilja sig mellan olika kollektivavtal. Det är viktigt att skilja mellan rätten att vara ledig och rätten till betald semester. Du som arbetstagare kan alltså ha rätt till 25 semesterdagar, men hur många av dessa dagar som är betalda beror på hur mycket semester du har tjänat in.

Betald semester tjänas normalt in under det s.k. intjänandeåret. Intjänandeåret är det år som är året före semesteråret. Har du inte arbetat hela intjänandeåret kan du därför ha färre betalda semesterdagar än om du hade arbetat hela intjänandeåret. De dagar som inte är betalda kan i stället vara obetalda semesterdagar.

Om din anställning börjar efter den 31 augusti under semesteråret har du enligt semesterlagen endast rätt till fem semesterdagar det semesteråret. Det är anställningens faktiska startdatum som är avgörande, inte när anställningsavtalet skrevs på.

Obetald semester kan du normalt tacka nej till

Om du inte har tjänat in full betald semester kan arbetsgivaren informera dig om att vissa semesterdagar är obetalda. Du har rätt att avstå från semesterledighet som inte är förenad med semesterlön.

Det betyder att du som anställd bör be arbetsgivaren om tydlig information om hur många betalda och obetalda semesterdagar du har innan du lämnar in eller accepterar en semesterplanering.

Semester tas ut i hela dagar

Semester enligt semesterlagen tas ut i hela dagar. Halva semesterdagar är alltså inte semester i lagens mening. Däremot kan det finnas andra ledighetsformer på arbetsplatsen, till exempel

flexledighet, kompensationsledighet eller arbetstidsförkortning. Sådan ledighet ska inte blandas ihop med semesterdagar.

Om du normalt arbetar måndag till fredag räknas lördagar och söndagar normalt inte som semesterdagar. Fem semesterdagar motsvarar då en arbetsvecka. Om du tar ut 25 semesterdagar i följd kan det därför i praktiken innebära fem veckors sammanhängande ledighet.

För dig som arbetar oregelbundet eller regelbundet arbetar helger kan beräkningen bli mer komplicerad. Då finns särskilda regler i semesterlagen och kollektivavtal som kan påverka hur semesterdagar räknas.

Rätten till fyra veckors sammanhängande semester

Huvudregeln är att anställda ska få minst fyra veckors sammanhängande semester under juni, juli eller augusti. Det brukar kallas huvudsemester.

Det betyder dock inte att du alltid har rätt att själv välja exakt vilka veckor du ska vara ledig. Arbetsgivaren ska i första hand samråda med dig eller, om det finns kollektivavtal och facklig organisation, hantera frågan enligt de regler som gäller på arbetsplatsen. Om ni inte kommer överens är det som huvudregel arbetsgivaren som bestämmer när semestern ska läggas ut.

Arbetsgivaren ska om inget annat avtalats, lämna besked om semesterns förläggning senast två månader före ledighetens början. Om det finns särskilda skäl kan besked lämnas senare, men om möjligt senast en månad före att semestern påbörjas.

Kan arbetsgivaren neka en semesteransökan?

Ja, arbetsgivaren kan i vissa fall neka semester vid en viss tidpunkt, särskilt om verksamheten inte kan fungera med den önskade bemanningen. Däremot har arbetsgivaren fortfarande ansvar för att du får den semesterledighet du har rätt till.

Det är därför bra att lämna semesterönskemål i god tid och att kontrollera vilka rutiner som gäller för semester på arbetsplatsen. Finns kollektivavtal kan det finnas särskilda regler om när semesterönskemål ska lämnas, hur förläggningen ska gå till och hur oenighet ska hanteras.

Vad händer om du blir sjuk under semestern?

Om du blir sjuk under semestern kan du begära att sjukdagarna inte ska räknas som semesterdagar. Då kan semesterdagarna i stället tas ut vid ett senare tillfälle. Det viktiga är att du meddelar arbetsgivaren utan dröjsmål och följer arbetsplatsens vanliga rutiner för sjukanmälan. ”Utan dröjsmål” brukar normalt anses vara senast vid återgången till arbete efter semesterns slut. Arbetsgivaren ska också ha en policy och tydliga rutiner för läkarintyg eller annan dokumentation.

Tjänar du in betald semester när du är sjuk eller föräldraledig?

Viss frånvaro kan vara semesterlönegrundande. Det betyder att du kan fortsätta tjäna in betald semester trots att du inte arbetar.

Vid sjukdom är frånvaron semesterlönegrundande i upp till 180 dagar under intjänandeåret. Efter längre frånvaro finns begränsningar, särskilt om frånvaron pågår under ett helt intjänandeår utan längre avbrott. Även föräldraledighet kan vara semesterlönegrundande. Vid viss föräldraledighet är frånvaron semesterlönegrundande upp till 120 dagar per barn. För ensamstående förälder gäller 180 dagar.

Det här är en vanlig fråga eftersom frånvaro inte alltid behandlas på samma sätt. Om du har varit sjukskriven, föräldraledig, tjänstledig eller frånvarande av annan anledning bör du därför kontrollera hur det påverkar dina betalda semesterdagar.

Spara semesterdagar

Om du har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar under ett semesterår får du spara de betalda dagar som överstiger 20. Du kan alltså inte spara obetalda semesterdagar, och du kan inte spara de första 20 betalda dagarna. Sparade dagar ska som huvudregel tas ut inom fem år. Det är bra att själv hålla koll på hur många sparade dagar du har och från vilket år de kommer.

Vad är semesterersättning?

Semesterersättning är pengar som betalas ut för semester som du har tjänat in men inte hunnit ta ut, vanligtvis när anställningen avslutas. Semesterersättningen ska betalas utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter att anställningen har upphört, om det inte finns hinder mot att beräkna ersättningen inom den tiden.

Semesterersättning ska inte blandas ihop med semesterlön. Semesterlön är den ersättning du får när du tar ut betald semester. Semesterersättning blir aktuell när semester inte tas ut som ledighet, framför allt vid anställningens slut.

Tänk på detta inför din semester

Inför semesterperioden är det klokt att kontrollera hur många betalda semesterdagar du har, om du har några obetalda dagar, vilka rutiner som gäller för semesteransökan och när du kan förvänta dig besked. Det är också bra att ta reda på vad som gäller om du blir sjuk under semestern och om du har sparade dagar sedan tidigare år.

Semester ska vara en tid för återhämtning. Genom att ha koll på reglerna i förväg minskar risken för missförstånd, både för dig och för arbetsgivaren.

Behöver du hjälp att förstå vad som gäller?

Har du frågor om semester, sjukdom under ledighet, sparade dagar eller semesterersättning? Genom Lawbox tjänst Fråga experterna kan du få juridisk vägledning kring din situation och vad som gäller enligt semesterlagen, anställningsavtal eller kollektivavtal.