Den svenska arbetsrätten reglerar arbetstagares rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen.
Inom detta inkluderas frågor som rör semester och ledighet. Semestern är en viktig del i
arbetslivet och är skyddad genom semesterlagen (1977:480). Denna lag garanterar att alla
anställda har rätt till semester och syftar till att främja en hälsosam arbetsmiljö och
arbetslivsbalans. I semesterlagen återfinns regler gällande längd, förläggning och ersättning
av semester, vilka ger arbetstagare möjlighet att vila, återhämta sig och spendera tid med
familj och vänner. Men vad händer om en arbetstagare bli sjuk på semestern?
Sjukdom under semestern kan vara en bekymmersam situation för både arbetstagare och
arbetsgivare och det är därför mycket viktigt att samtliga är införstådda med vad som gäller
om något sådant skulle inträffa. Detta så att situationen hanteras på ett korrekt och rättvist
sätt. I denna artikel kommer vi att lyfta vad som gäller och vad du ska tänka på.
Artikeln innehåller:
- Semesterrätten
- När sjukdom sammanfaller med semestern
- Hur avbryts semestern?
- När ska den förskjutna semestern istället förläggas
- Hur blir det med semesterlönen?
- Att bryta mot semesterlagen?
- Avslutande sammanfattning
Semesterrätten
Semestern är för många en efterlängtad period av kontinuerlig ledighet som ger medarbetare
möjligheten att koppla av från arbetet och istället ägna sig åt andra aktiviteter. Det primära
syftet med semestern är att erbjuda arbetstagarna en längre tid av ostörd vila och
återhämtning.
Enligt semesterlagen har alla anställda rätt till minst 25 dagars semester per semesterår. Det
är dock vanligt att många kollektivavtal föreskriver fler semesterdagar än så. Semesteråret
sträcker sig under perioden 1 april, ett år fram till 31 mars påföljande år. Om en anställning
påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret har arbetstagaren dock endast rätt till fem
semesterdagar. (4 § Semesterlagen)
Semestern ska tas ut under en bestämd period på året, oftast mellan juni och augusti, och kan
endast sparas under vissa omständigheter. Att semestern ska förläggas under denna tidsperiod
kan avtalas bort vilket innebär att det kan hända att vissa arbetsplatser exempelvis har sin
semesterperiod mellan maj och september. Under arbetsplatsens semesterperiod har man som
arbetstagare rätt att få fyra av sina semesterveckor sammanhängande, dvs efter varandra.
Som regel ska 20 dagar av semestern tas ut under semesteråret. Resterande semesterdagar får
sparas till ett senare semesterår. Hur många dagar som får sparas beror på kollektivavtalet
eller det enskilda avtalet. Minimum är som sagt att ha rätt till 25 dagar semester per år, detta
innebär att 5 dagar får sparas. Har man å andra sidan rätt till 28 dagar semester enligt sitt
anställningsavtal har man rätt att spara 8 dagar. Sparade dagar ska tas ut inom fem år, från
och med slutet av det semesterår som de sparades.
När sjukdom sammanfaller med semestern
Ibland kan tyvärr oförutsedda händelser inträffa under semestern, exempelvis sjukdom. Det
är frustrerande att bli sjuk under semestern och att inte kunna ägna sig åt det man hade
planerat. För att tackla detta scenario har man rätt att avbryta sin semester och istället ta ut de
semesterdagar man förlorat vid ett senare tillfälle. Det är 15 § semesterlagen som föreskriver
att om semesterledigheten infaller under en tid där arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund
av sjukdom eller arbetsskada ska, om arbetstagaren utan dröjsmål begär det, dessa dagar inte
räknas som semesterdagar. Denna regel gäller såväl vid betald som obetald semesterledighet.
Vid sjukdom ska alltså de semesterdagar där arbetstagaren är sjuk avräknas och istället
omvandlas till sjukdagar. Detta innebär att arbetstagaren kommer att ha återstående
semesterdagar som ska tas ut vid ett senare skede, denna semester kallas för
ersättningssemester.
Samma princip gäller om en arbetstagare har ett barn som blir sjukt under semestern. När ens
barn är sjukt, prioriterar man förstås deras vård och omsorg, vare sig det är semester eller
inte. Att få vara ledig för vård av barn, s.k. VAB, är en lagreglerad rättighet att. I en sådan
situation får man som arbetstagare byta ut semesterdagar mot tillfällig föräldrapenning. Det
innebär att istället för att använda sina semesterdagar kan man ansöka om föräldrapenning
och ta hand om sitt sjuka barn. Detta ger föräldrar möjlighet att fokusera på sitt barns hälsa
och välbefinnande utan att förlora sina uppskattade föräldradagar.
Att ha möjligheten att avbryta semestern vid sjukdom, antingen när det gäller en själv eller
sina barn, är en värdefull rättighet som syftar till att upprätthålla balansen mellan arbete och
privatliv. Det ger flexibilitet och säkerställer att du kan få den vila och återhämtning du
behöver, trots oförutsedda händelser som kan uppstå under semestern.
Hur avbryts semestern?
Semesterlagens syfte är att skydda arbetstagares rätt till vila och avkoppling från arbetet varje
år. Detta syfte tas från arbetstagaren om denne blir sjuk under semesterledigheten. Därav
skiljer lagen på arbetstagarens semesterdagar och semesterlönegrundande frånvaro, alltså
frånvaro till följd av sjukdom eller VAB.
För att arbetstagaren ska ha rätt att skjuta upp sina semesterdagar på grund av sjukdom eller
VAB krävs att några krav enligt lagen är uppfyllda. 15 § semesterlagen kräver först och
främst att sjukdomen eller arbetsskadan är av sådan art att arbetstagaren är oförmögen till
arbete. Det är endast vid hel sjukledighet eller hel ledighet på grund av arbetsskada som
arbetstagaren kan åberopa denna regel om att förskjuta sin semesterledighet. Detta innebär att
endast i sådant fall där arbetstagaren hela dagen skulle vara förhindrad att arbeta om hen inte
hade semester bör kunna omräknas till sjukdag. I praktiken innebär detta att om en sjukdag
sammanfaller med en semesterdag, har den anställde rätt att betrakta den dagen som en
sjukdag och behöver därmed inte använda en semesterdag.
Ytterligare ett krav för att denna regel ska kunna åberopas och en arbetstagare ska kunna
skjuta upp sin semester till följd av sjukdom är att arbetstagaren utan dröjsmål begär att
hålla isär semesterdagarna och sjukdagarna. Kravet på att en framställning ska ske “utan
dröjsmål” torde få anses vara uppfyllt, om framställningen görs senast när arbetstagaren
kommer tillbaka från semesterledigheten. Skulle det dock röra sig om förutsebar
sjukfrånvaro, exempelvis en inbokad operation, så är det lämpligt att arbetstagaren redan före
semesterledighetens början begär att de aktuella dagarna ska räknas av från de utlagda
semesterdagarna. Detta uppfyller dels kravet på att framställningen ska göras utan dröjsmål,
men det skapar även en möjlighet för parterna att komma överens om förskjutningen av
semesterledigheten som ska ske så att semestern inte sammanfaller med sjukfrånvarotiden.
Enligt Arbetsdomstolen är det tillåtet att ett kollektivavtal föreskriver en bestämd tidsfrist för
när senast ett styrkande av sjukdomen ska vara framställt. Detta gäller så länge det inte är
oskäligt betungande.
Eftersom det är arbetstagaren som begär att semesterledigheten skjuts upp när denne blir sjuk
under semestern är det denne som ska styrka de skäl som hen åberopar till sjukfrånvaron. Det finns ingen lagregel som bestämmer hur arbetstagaren ska styrka detta, men i normalfallet bör
läkarintyg eller uppgifter från Försäkringskassan uppvisas.
Att företaget håller verksamheten stängd under semesterperioden är utan betydelse. Rätten till
avräkning av sina semesterdagar mot sjukdagar gäller oavsett om semestern är utlagd för den
enskilde medarbetaren eller hela verksamheten. Läs mer om Hallå arbetsgivare – ”har du allt klart inför semestern?
När ska den förskjutna semestern istället förläggas?
När en semester förskjutits på grund av sjukdom ska den semesterledighet som återstår läggas
ut i ett sammanhang. Detta gäller så länge inte arbetstagaren tillåter annat. Det finns ingen
möjlighet för arbetstagaren att kräva att denna semester ska förläggas i omedelbar anslutning
till den tidigare semesterledigheten.
Det är de vanliga reglerna om semesterförläggning som ska tillämpas när
ersättningssemestern ska förläggas. Detta innebär att arbetstagaren och arbetsgivaren ska
försöka komma överens om när ledigheten ska förläggas, men går det inte att komma överens
är det upp till arbetsgivaren att förlägga semestern. Det är en del av arbetsgivarens ansvar att
se till att en anställd nyttjar sin semester.
Ersättningssemester kan inte sparas, den måste alltid tas under det innevarande semesteråret.
Har semesteråret löpt ut och arbetstagaren ännu inte tagit ut sin ersättningssemester kan det
innebära att arbetsgivaren blir skyldig att ersätta arbetstagaren för den ekonomiska och
ideella skada som arbetstagaren har lidit till följd av att inte ha fått ut sin ersättningssemester.
Dock kan skadestånd endast krävas om anledningen till varför arbetstagaren inte tagit ut
semester är till följd av orsaker som arbetsgivaren inte råder över, till exempel arbetstagarens
sjukdom. Skulle dock å andra sidan arbetstagaren till exempel i slutet av semesteråret vara
kallad till repetitionsutbildning av plikt- och prövningsverket och arbetsgivaren har vetskap
om detta, men ändå förlägger arbetstagarens ersättningssemester till denna tidsperiod, så kan
arbetsgivaren riskera skadeståndsskyldighet.
Hur blir det med semesterlönen?
Enligt semesterlagen betalas semesterlön ut i samband med semesterledigheten. Skulle
exempelvis en arbetstagare ha en utlagd semesterledighet på fyra veckor, så ska arbetstagaren
normalt få semesterlön för dessa fyra veckor i samband med ledigheten, vanligtvis sker
utbetalningen månaden därpå. Skulle arbetstagaren bli sjuk under denna period och avbryter
sin semesterledighet, är arbetstagaren inte skyldig att betala tillbaka semesterlönen för den tid
som sjukdomen varar. Däremot har arbetstagaren å andra sidan inte rätt till ytterligare
semesterlön när ersättningssemestern tas ut vid ett senare skede. Detta innebär att syftet med
att avräkna sina semesterdagar till sjukdagar bygger på en förutsättning att arbetstagaren
under sjukledigheten lever på sjukpenningen, och sparar semesterlönen tills det är dags att ta
ut ersättningssemestern.
Att bryta mot semesterlagen
Att få avbryta sin semester på grund av sjukdom eller skada är en lagskyddad rättighet. Detta
innebär att det utgör ett brott mot semesterlagen om en arbetsgivare nekar en arbetstagare att
omvandla sina semesterdagar till sjukdagar på grund av sjukdom eller skada, trots att;
* sjukdomen/skadan är av sådan art att arbetstagaren är oförmögen till arbete under en
hel dag,
* begäran kommer in utan dröjsmål, och
* arbetstagaren styrker sin sjukdom via till exempel läkarintyg.
Brott mot semesterlagen kan leda till att arbetsgivaren döms till att utge ersättning för
uppkommen skada som drabbat arbetstagaren. När skadeståndet ska fastställas vägs först och
främst den ekonomiska skadan in i bedömningen, men även arbetstagarens intresse av att
erhålla semesterledighet och övriga omständigheter tas med i bedömningen.
AD 2010 nr 35
I ett mål från Arbetsdomstolen hade en arbetstagare ett sjukt barn under fyra dagar under
arbetstagarens semesterledighet. Barnets sjukdom gav arbetstagaren rätt till ledighet med
tillfällig föräldrapenning enligt föräldraledighetslagen (1995:584). Arbetsgivaren nekade den
anställde att få avräkna dessa dagar från semesterledigheten. Enligt Arbetsdomstolen var
detta ett felaktigt beslut av arbetsgivaren som i målet dömdes för brott mot semesterlagen
samt för kollektivavtalsbrott genom att vägra arbetstagaren betald ledighet. Kommunen som
var arbetsgivare i det aktuella fallet dömdes till att betala arbetstagaren allmänt skadestånd
med 30 000 kr.
Avslutande sammanfattning
Sammanfattningsvis ger semesterlagen alla anställda rätten till att avbryta sin pågående eller
inte påbörjade semester på grund av sjukdom, skada eller VAB. De dagar av semestern som
går förlorade omvandlas till sjukdagar och semesterdagarna kan istället tas ut vid ett senare
tillfälle. Sjukdagar under semestern omvandlas helt enkelt till ersättningssemester. För att
kunna göra denna omvandling krävs att vissa krav enligt lagen är uppfyllda, inklusive att
sjukdomen är av sådan art att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och att begäran om att
avbryta sin semester görs utan dröjsmål. Att avbryta sin semester vid sjukdom är en viktig
rättighet som bidrar till att upprätthålla balansen mellan arbete och privatliv och ger
arbetstagare möjlighet att få den vila och återhämtning de behöver, trots oförutsedda
händelser.
