AktuelltDomarSammanfattning av Arbetsdomstolens dom 56/16 om sexuella trakasserier
sexuella trakasserier

Sammanfattning av Arbetsdomstolens dom 56/16 om sexuella trakasserier

Detta är en granskning av Arbetsdomstolens dom 56/16 om sexuella trakasserier. Målet rör frågan huruvida de handlingar och beteenden som utförts utgör sexuella trakasserier, och om dessa trakasserier är något som arbetsgivaren kan hållas ansvarig för enligt diskrimineringslagen.

Bakgrund

S.Å. anställdes vid Nya Möllers Bageri & Konditori AB och påstår sig ha utsatts för sexuella trakasserier av M.A., en bagare med ansvarsposition. Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att bolaget brutit mot diskrimineringslagen (2008:567) och yrkar på skadestånd till S.Å.

Parterna

DO anser att det förekommit sexuella trakasserier baserat på:

Ovälkomna kommentarer och handlingar: M.A. ska ha gjort ovälkomna och sexuellt laddade kommentarer och förslag som kränkt S.Å:s värdighet, inklusive kommentarer om hennes kropp och direkta sexuella förslag.

Sexualiserad jargong: En arbetsplatsmiljö präglad av grova sexuella skämt och en sexualiserad jargong, som DO menar utgjorde sexuella trakasserier även om de inte riktades direkt mot S.Å.

Bolaget bestrider anklagelserna om sexuella trakasserier på flera grunder:

Förnekande av trakasserier: Bolaget hävdade att M.A. inte uttalat sig eller agerat på det sätt som DO påstått. Specifikt bestrider bolaget att M.A. skulle ha utfört sexuellt laddade kommentarer eller handlingar mot S.Å.

Nedläggning av förundersökning: Bolaget framhöll att en förundersökning mot M.A. för sexuellt ofredande lagts ner, vilket de såg som stöd för att anklagelserna inte kunde bevisas.

Förnekande av sexualiserad jargong: Bolaget förnekade även att det förekommit en sexualiserad jargong på arbetsplatsen i form av grova sexuella skämt som skulle kunna utgöra sexuella trakasserier.

Ej riktat direkt mot S.Å.: Bolaget argumenterade att även om skämt förekommit, har de inte riktats mot en specifik person (S.Å.) och därmed inte skulle kunna innebära en kränkning av henne.

Sakfråga

Centrala frågor innefattar om sexuella trakasserier har förekommit enligt DO:s anklagelser mot M.A., om dessa trakasserier kan tillskrivas bolaget, och vilket ansvar bär bolaget i enlighet med diskrimineringslagen.

Analys

DO:s argument bygger på ovälkomna sexuella kommentarer och en sexualiserad jargong som skadat S.Å:s värdighet. Bolaget bestrider anklagelserna med hänvisning till brist på bevis och förnekar förekomsten av en sexualiserad arbetskultur.

Domslut

Arbetsdomstolen fann att S.Å. hade utsatts för sexuella trakasserier av M.A. och att dessa handlingar kunde anses ligga bolaget till last. Domstolen tryckte extra på att M.A. hade en ledande ställning på företaget och därmed ett högre krav på sig att agera korrekt och motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan bidra till ohälsa.

Domstolen bedömde att S.Å:s upplevelse och vittnesmål, tillsammans med ytterligare bevis och vittnesberättelser, styrkte att hon utsatts för sexuella trakasserier som kränkt hennes värdighet. Bolaget ansågs därmed ansvarigt för att trakasserierna kunde ske enligt diskrimineringslagen. Arbetsdomstolen fastställer därmed att S.Å. utsatts för sexuella trakasserier av M.A. och att dessa handlingar borde ha stoppats av arbetsgivaren. Det ligger på arbetsgivarens ansvar att stoppa beteenden som bryter mot moraliska som etiska normer som finns kopplat till arbetsplatsen (se AD 1993 nr 185).

Avgörande frågor

  • Om S.Å:s upplevelser med M.A. utgör sexuella trakasserier.
  • Om M.A:s beteende kan tillskrivas bolaget och därmed utgör ett lagbrott.
  • Bestämmande av skadeståndets storlek.

Domstolens bedömning

Domstolen använder rekvisit som kränkning av värdighet, oönskat beteende, sexuell natur och insikt om att handlingen är oönskad för att fastslå att M.A:s agerande samt den rådande jargongen på arbetsplatsen verkligen utgjorde sexuella trakasserier. M.A:s ledande ställning bidrog till att domstolen ansåg att ansvaret att agera tillskrevs bolaget.

Följande rekvisit är centrala i bedömningen av sexuella trakasserier:

Kränkning av värdighet: Domstolen betonar att uppträdandet av sexuell natur som S.Å. utsatts för har kränkt hennes värdighet, vilket är ett kärnrekvisit för sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen.

Oönskat beteende: Det framkom att M.A:s agerande var ovälkommet och oönskat, vilket S.Å. uttryckligen gjorde klart för M.A.

Insikt om att handlingarna är oönskade: Domstolen understryker vikten av att den anklagade ska ha insikt om att hans eller hennes beteende är oönskat och kränkande. I detta fall ansåg domstolen att M.A. borde ha insett att hans beteende var kränkande, även utan explicita påpekanden från S.Å.

Sexuell natur: Domstolen konstaterar att de aktuella handlingarna och kommentarerna var av sexuell natur och syftade till eller ledde till att S.Å:s värdighet kränktes, vilket överensstämmer med definitionen av sexuella trakasserier enligt likabehandlingsdirektivet och diskrimineringslagen.

Dessa rekvisit tillsammans med vittnesmål och skriftlig bevisning ledde till att domstolen bedömde att M.A:s agerande och den rådande jargongen på arbetsplatsen utgjorde sexuella trakasserier mot S.Å., för vilka bolaget ansvarar. Märk väl att domstolen även ansåg att det inte alltid krävs att den som är utsatt inte säger ifrån.

Skadeståndets omfattning

DO yrkade att bolaget skulle betala diskrimineringsersättning till S.Å. på 100 000 kr samt ränta.

Domstolens beslut om skadestånd bekräftar yrkandet, vilket understryker allvaret i brottet mot diskrimineringslagen.

Konsekvenser av domslutet

Domen belyser flera viktiga aspekter och konsekvenser för liknande fall och arbetsplatser i allmänhet:

Tydliggör ansvar: Domslutet klargör att arbetsgivare har ett ansvar för att förebygga och agera mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen, även när dessa utförs av anställda mot andra anställda.

Betydelsen av ledande ställning: Att en anställd med ledande uppgifter likställs med arbetsgivare, understryker vikten av att alla med ansvarspositioner beter sig korrekt och upprätthåller en trygg arbetsmiljö.

Vikten av att ta anklagelser på allvar: Domen visar att arbetsgivare måste ta anklagelser om sexuella trakasserier på allvar och genomföra noggranna utredningar för att skydda anställdas rättigheter och välbefinnande.

Förstärker skyddet mot diskriminering: Genom att tilldela skadestånd stärks skyddet mot diskriminering och sexuella trakasserier, vilket kan ha en avskräckande effekt för framtida överträdelser.

Betydelse för arbetsgivarens rykte: Fallet påminner arbetsgivare om betydelsen av att ha riktlinjer och förfaranden på plats för att hantera sexuella trakasserier, då misslyckanden på detta område kan skada företagets rykte och arbetsmiljö.

Sammanfattningsvis markerar domen vikten av arbetsgivares ansvar för att upprätthålla en arbetsmiljö fri från sexuella trakasserier och diskriminering, samt understryker den rättsliga risken och de moraliska förpliktelserna som följer med att ignorera eller misslyckas med att adekvat hantera sådana frågor.

Vill du läsa fler sammanfattade AD-domar? Du hittar mer här.

Relaterat

  • Förbud mot att bära slöja i arbetet bedöms ej vara diskriminering – AD 2023 nr 71

    Förbud mot att bära slöja i arbetet bedöms ej vara diskriminering – AD 2023 nr 71

    Målet AD 2023 nr. 71 behandlades frågan om ett förbud mot att bära slöja bedömdes vara diskriminering eller inte. I målet upplevde en arbetstagare sig diskriminerad på grund av religion och kön då hon av arbetsgivaren hindrades från att bära slöja, en muslimsk huvudduk, i tjänsten. Arbetsgivaren hänvisade till företagets neutralitetspolicy som förbjuder bland annat…

  • Sammanfattning av Arbetsdomstolens dom 56/16 om sexuella trakasserier

    Sammanfattning av Arbetsdomstolens dom 56/16 om sexuella trakasserier

    Detta är en granskning av Arbetsdomstolens dom 56/16 om sexuella trakasserier. Målet rör frågan huruvida de handlingar och beteenden som utförts utgör sexuella trakasserier, och om dessa trakasserier är något som arbetsgivaren kan hållas ansvarig för enligt diskrimineringslagen. Bakgrund S.Å. anställdes vid Nya Möllers Bageri & Konditori AB och påstår sig ha utsatts för sexuella…

  • Avgörande från HD angående personalliggare och GDPR vid tvist

    Avgörande från HD angående personalliggare och GDPR vid tvist

    Inledning Högsta domstolen kom i december med ett beslut rörande en elektronisk personalliggare som enligt lag ska finnas på byggarbetsplatser, och huruvida denna skulle göras tillgänglig för motparten vid en tvist. Högsta domstolen ändrade till viss del hovrättens domslut, och avgjorde, i enlighet med hovrätten att personalliggaren ska göras tillgänglig för motparten vid en tvist.…

Vill du få våra nyheter direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev