De nya FÅAB-reglerna för 2026
3:12-reglerna, även kallade FÅAB-reglerna, är en del av inkomstskattelagen (1999:1229) och reglerar hur utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag ska beskattas. Syftet med regelverket är att motverka att arbetsinkomster omvandlas till lågt beskattad kapitalinkomst, men samtidigt skapa rimliga villkor för småföretagare att ta del av den avkastning som deras företag genererar. Reglerna skiljer alltså mellan inkomster som ska beskattas som tjänst (ofta med upp till 50–60 % marginalskatt) och inkomster som får beskattas i kapital (med 20 % skatt upp till ett visst gränsbelopp).
Gränsbeloppet är den centrala komponenten i systemet, det är det belopp som en delägare får ta ut i utdelning med 20 % skatt. Belopp över detta beskattas som tjänsteinkomst. Hur stort gränsbeloppet är beräknas enligt särskilda regler, där delägarens ägarandel, löneuttag, omkostnadsbelopp och historiskt sparat utdelningsutrymme spelar roll.
Bakgrunden till lagändringen
I september 2025 presenterade regeringen en genomgripande reform av 3:12-reglerna i höstbudgeten, efter flera års debatt, utredningar och remissrundor. Syftet med ändringarna är att förenkla och modernisera reglerna, minska administrationen och göra dem mer förutsägbara, särskilt för små och växande företag. Det nya regelverket innebär att de tidigare två beräkningsmodellerna (huvudregeln och förenklingsregeln) ersätts av en gemensam modell. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2026, med vissa övergångsbestämmelser för karensregler.
Så beräknas gränsbeloppet 2026
Den nya modellen för gränsbeloppsberäkning innehåller fyra delar:
Grundbelopp
Lönebaserat utrymme
Räntebaserad del på omkostnadsbelopp
Sparat utdelningsutrymme
Varje del behandlas närmare nedan.
Grundbeloppet
Grundbeloppet motsvarar fyra inkomstbasbelopp (IBB), vilket för inkomståret 2026 innebär 322 400 kr. Detta belopp fördelas mellan ägarna i ett företag i proportion till deras ägarandel. Äger en delägare 50 % av aktierna i ett bolag får denne således tillgodoräkna sig 161 200 kr i grundbelopp.
En viktig förändring är att en delägare endast får tillgodoräkna sig ett grundbelopp, oavsett hur många fåmansföretag denne är delägare i. Detta belopp ska sedan proportioneras ut på bolagen baserat på andelsinnehavet. Det innebär att strategier med flera bolag för att maximera utdelningsutrymme inte längre är lika fördelaktiga.
Lönebaserat utrymme
Delägare kan även fortsatt tillgodoräkna sig ett lönebaserat utdelningsutrymme. Dock har beräkningen förenklats och vissa tröskelvillkor slopats. Det lönebaserade utrymmet uppgår till 50 % av delägarens andel av bolagets (och dess dotterbolags) kontanta bruttolöner, med avdrag för 8 inkomstbasbelopp (för 2026: 644 800 kr).
Formeln kan beskrivas som:
(Löneunderlag × ägarandel – 8 IBB) × 50 %
Om detta ger ett negativt belopp blir löneutrymmet noll. Det införs dock ett tak: det lönebaserade utrymmet får aldrig överstiga 50 gånger den egna eller närståendes lön. Löneuttagskravet, som tidigare krävde ett visst minimalt uttag av lön för att få räkna med löneunderlag, tas bort. Likaså tas den så kallade fyraprocentsspärren bort, vilket innebär att även mindre ägare (t.ex. 1–3 %) får beräkna löneutrymme.
För makar görs endast ett löneavdrag och det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt och fördelas därefter.
Räntebaserad del på omkostnadsbelopp
På den del av omkostnadsbeloppet (anskaffningsvärdet för aktierna) som överstiger 100 000 kr får man lägga till en schablonränta. Räntan beräknas som statslåneräntan + 9 procentenheter. Detta ger ett visst incitament att tillföra kapital till bolaget, men påverkar endast delägare med högre omkostnadsbelopp.
Sparat utdelningsutrymme
Det sparade utdelningsutrymmet från tidigare år förs över till det nya systemet, men någon årlig uppräkning med ränta kommer inte längre att göras. Det innebär att det kan bli mindre fördelaktigt att skjuta upp utdelning i framtiden, eftersom det utrymme som inte utnyttjas inte växer över tid.
Förkortad karenstid vid träda
En annan central förändring är att karensperioden vid träda förkortas från fem till fyra år. Det innebär att delägare som upphör att vara verksamma i betydande omfattning i ett fåmansföretag snabbare kan omklassificera sina andelar som okvalificerade och därmed få utdelning och kapitalvinst beskattade med 25 % istället för enligt 3:12-reglerna.
Denna nya regel gäller för beskattningsår som börjar efter 31 december 2026, vilket innebär att andelar som lagts i träda inför 2023 kommer att anses okvalificerade från och med 2027.
Övriga förändringar i det nya regelverket
Förutom de stora strukturella förändringarna finns det ett antal andra justeringar:
Den tidigare särskilda definitionen av dotterföretag i inkomstskattelagen tas bort, vilket innebär att man återgår till de civilrättsliga definitionerna i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen.
Löneunderlag i alternativa investeringsfonder får inte räknas in i lönebaserat utrymme om förvaltaren är registrerings- eller tillståndspliktig enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Indexregler och kapitalunderlagsregler för äldre andelar tas bort.
Möjligheten att välja mellan huvudregel och förenklingsregel försvinner vilket innebär att alla delägare omfattas av den nya, gemensamma regeln.
Vem gynnas eller missgynnas av de nya reglerna?
Vinnare i det nya systemet är framför allt ensamma ägare eller delägare i bolag med låga löneutbetalningar, som tidigare tillämpade förenklingsregeln. Dessa får ett höjt grundbelopp från 2,75 IBB till 4 IBB och slipper därmed välja mellan två beräkningsmetoder.
Förlorare är ofta delägare med mindre andelar i bolag som betalar ut mycket lön. Det nya löneavdraget om 8 IBB riskerar att minska deras gränsbelopp väsentligt. Även delägare i flera bolag påverkas, eftersom grundbeloppet nu måste fördelas proportionerligt.
Slopandet av 4 %-spärren och löneuttagskravet gör reglerna mer förutsägbara och undanröjer vissa tröskeleffekter, men samtidigt kvarstår komplexiteten i att förstå begrepp som ”kvalificerade andelar”, ”verksam i betydande omfattning” och ”utomstående ägare”.
Vad bör företagare tänka på inför övergången?
Inför 2026 bör fåmansföretagare se över sin ägarstruktur, löneuttag och planerade utdelningar. Det är särskilt viktigt att:
Kartlägga samtliga innehav i fåmansföretag.
Identifiera vilka andelar som är kvalificerade.
Analysera lönesumman i företaget och hur det påverkar löneutrymmet.
Säkerställa att det egna löneuttaget är tillräckligt för att få tillgodoräkna sig maximalt lönebaserat utrymme.
Överväga hur grundbeloppet bäst fördelas vid ägande i flera bolag.
Planera för eventuella förändringar vid generationsskiften eller trädabolag.
Sammanfattning
De nya 3:12-reglerna som träder i kraft 1 januari 2026 innebär en omfattande reform av beskattningen för delägare i fåmansföretag. Genom att slå samman förenklings- och huvudregeln till en gemensam beräkningsmodell försöker lagstiftaren skapa ett enklare och mer rättvist system. Samtidigt kvarstår delar av den komplexitet som länge kännetecknat 3:12-systemet.
Effekterna blir olika för olika företagare beroende på ägarstruktur, lönenivåer och historik. Därför är det av största vikt att varje delägare analyserar sin situation i god tid innan övergången.
