Vad gör ett skyddsombud?

Ett skyddsombuds syfte är att arbeta för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet, men vad gör ett skyddsombud? Den frågan kommer vi besvara i denna artikel. Skyddsombudets uppgift är att upprätthålla en balans mellan produktivitet och välbefinnande på arbetsplatsen. Genom att agera som en länk mellan arbetsgivare och anställda säkerställer de att arbetsmiljölagen efterlevs och att arbetsplatser strävar efter kontinuerlig förbättring (eventuellt ta bort).

I denna artikel går vi igenom vad ett skyddsombud gör och vilka lagar och regler som gäller för rollen (främst arbetsmiljölagen 1977:1160, vidare kallad AML), vilka befogenheter och skyldigheter skyddsombud har, hur skyddsombud utses, vilka typer av skyddsombud det finns och vilka utmaningar som ett skyddsombud kan stöta på i sin roll.

Lagstiftning och rättigheter

Det är AML som reglerar skyddsombudets roll där det framgår att ombudets övergripande syfte är att företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Kapitel 6 i AML lyfter fram den grundläggande principen om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare som en central del av att upprätthålla och förbättra arbetsmiljön. Kapitlet betonar att effektivt arbetsmiljöarbete kräver ett nära samarbete där båda parter aktivt deltar och bidrar med sina perspektiv och kunskaper. Skyddsombuden spelar en nyckelroll i detta samarbete och är avgörande för att identifiera, rapportera och föreslå åtgärder för arbetsmiljörisker som uppdagas.

Skyddsombudets ska delta vid planeringen av arbetsmiljöarbete och har rätt att utföra arbetsplatsinspektioner. (6 kap. 4 § AML). Exempel på planering av arbetsmiljöarbete är:

• Nya eller ändrade lokaler,
• Anordningar,
• Arbetsprocesser,
• Arbetsmetoder och
• Användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall.

Vidare ska skyddsombud delta vid upprättande av de handlingsplaner som arbetsgivaren enligt 3 kap. 2 a § AML ska skapa. Utöver detta har ombudet rätt att ta del av andra handlingar och upplysningar i övrigt som behövs för dennes verksamhet (6 kap. 6 § AML). Arbetsgivare och arbetstagare ansvarar gemensamt för att skyddsombudet får erforderlig utbildning i sin roll (6 kap. 4 § AML). 

Vad gör ett skyddsombud?

Skyddsombudens huvudsakliga uppgift är att företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor (6 kap. 4 § AML), vilket kräver en god kommunikation och förmågan att förhandla och påverka beslut. Syftet med skyddsombudets roll är att vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall.

Detta innebär bland annat att kontrollera att arbetsgivaren uppfyller de krav som AML ställer, vilket framgår av 3 kap. 2 a § AML. Av denna paragraf framgår att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Även kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren ska således utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta åtgärder som föranleds av detta.

Vidare ska arbetsgivaren dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna samt upprätta handlingsplaner i den utsträckning som krävs. Därtill ska arbetsgivaren även garantera att det inom verksamheten finns en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet i syfte att fullgöra sina skyldigheter enligt AML och socialförsäkringsbalken (2010:110).

De ovan nämnda skyldigheter som tillfaller arbetsgivaren ska alltså skyddsombudet vaka över och arbeta tillsammans med arbetsgivaren för att utveckla och implementera arbetsmiljöåtgärder när det krävs.

Rätt att begära åtgärder

En fundamental del av skyddsombudets roll är rätten att begära att åtgärder vidtas, detta framgår utav 6 kap. 6 a § AML. Detta innebär att om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas i syfte att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö har denne rätt att vända sig till arbetsgivaren och begära att det genomförs.

Vidare kan ombudet begära att en undersökningar genomförs i syfte att kontrollera förhållandena inom skyddsområdet. En sådan begäran får även gälla skyddsåtgärder som behövs för att arbetsgivaren ska uppfylla sina skyldigheter mot utomstående arbetskraft som regleras i 3 kap. 12 § AML.

Har skyddsombudet lämnat in en sådan begäran som ovan beskrivits ska arbetsgivaren genast lämna en skriftlig bekräftelse på att denna mottagits och utan dröjsmål lämna besked i frågan. Genomförs inte detta ska Arbetsmiljöverket efter skyddsombudets framställan pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 § AML. Ett sådant föreläggande eller förbud kan göras om det behövs för att:

• arbetsmiljölagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska följas, och
• de bestämmelser i förordning (EG) nr 1907/2006 som omfattas av Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar ska följas

Ett sådant förbud eller föreläggande får även riktas mot en statlig arbetsgivare och kan förenas med vite. Detta system säkerställer att det finns en extern mekanism som hanterar situationer där interna åtgärder inte räcker till för att lösa arbetsmiljöproblem.

Befogenhet att avbryta arbete

Om visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och arbetsgivaren inte kan åtgärda detta omedelbart efter skyddsombudets begäran får skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas till dess att Arbetsmiljöverket gjort ett ställningstagande. 

Skyddsombudet har även rätt att avbryta arbete som förbjudits av tillsynsmyndighet antingen genom dom som vunnit laga kraft eller som föregåtts av ett förordnade enligt 9 kap. 5 § AML. Således har skyddsombudet möjlighet att avbryta arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, vilket understryker deras viktiga roll i att skydda arbetstagarnas säkerhet och välbefinnande.

Denna befogenhet är en stark åtgärd som syftar till att förhindra olyckor och skador innan de inträffar och framgår av 6 kap. 9 § AML. Det är även viktigt att notera att skyddsombudet inte blir ersättningsskyldig på grund av att denne avbrutit sådant arbete (6 kap. 9 § AML). Om en arbetstagare skulle anse att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa ska denne vidare meddela arbetsgivare eller skyddsombud om detta (3 kap. 4 § AML).

Den som har utsetts till skyddsombud, studerandeskyddsombud eller ledamot i en skyddskommitté (se mer om typer av skyddsombud nedan) eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt AML får inte utan befogenhet röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget har fått veta gällande:

• yrkeshemlighet,
• arbetsförfarande,
• affärsförhållande,
• en enskilds personliga förhållanden eller
• förhållande av betydelse för landets försvar.

Detta enligt 7 kap. 13 § AML.

Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av en sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han eller hon trots tystnadsplikten enligt första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten också för denne.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 10 kap. 11–14 §§ och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Att utse skyddsombud

I 6 kap. 2 § AML finns regler om hur ett skyddsombud ska utses. Här framgår att ombudet vanligtvis utses av den fackliga organisationen vars kollektivavtal gäller på arbetsplatsen, oftast för tre år i taget. Saknas kollektivavtal på arbetsplatsen väljs skyddsombudet gemensamt av arbetstagarna.

Som nämnt ska ombudet företräda arbetstagarnas intressen i arbetsmiljöfrågor och har ett brett ansvarsområde som omfattar deltagande i planeringen av arbetsmiljöåtgärder, övervakning av arbetsmiljön och deltagande i utformningen av handlingsplaner för arbetsmiljöförbättringar. För att skyddsombudets arbete ska vara effektivt krävs en kontinuerlig dialog med arbetsgivaren och en beredskap att agera när arbetsmiljörisker identifieras.

På arbetsplatser som har fem eller fler anställda ska det finns minst ett skyddsombud (6 kap. 2 § AML). Om flera ombud ha utsetts ska ett av dessa vara huvudskyddsombud, denne har då ansvar för att samordna ombudens verksamhet (6 kap. 3 § AML).

Ett skyddsombud som utses på arbetsplatsen kallas för lokalt skyddsombud. Vidare finns även något som kallas regionalt skyddsombud som representerar de anställda som är medlemmar i en facklig organisation på arbetsplatser som inte har någon skyddskommitté. Sådana ombud utses av den fackliga organisationen. Regionala skyddsombud kan finnas parallellt med lokala skyddsombud. Således kan regionala och lokala ombud ha samma befogenheter.

När ett skyddsombud hindras att fullgöra sina uppgifter

Ett skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter, detta framgår av 6 kap. 10 § AML. I situationer där ett skyddsombud företräder en arbetstagare som arbetar på ett arbetsställe där en annan än dennes arbetsgivare råder ska den arbetsgivaren ge skyddsombudet tillträde till arbetsplatsen i den omfattning som krävs för att ombudet ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Skyddsombudet har alltså viss tillträdesrätt till arbetsställen där denne företräder någon som arbetar där, trots att denne själv inte gör det (se AD 2020 nr. 66).

Vidare får inte skyddsombud ges försämrade arbetsförhållande eller anställningsvillkor på grund av sin roll som skyddsombud. När uppdraget som skyddsombud upphör ska arbetstagaren vara garanterad att de anställningsvillkor och arbetsförhållanden som denne återgår till är likvärdiga eller överensstämmer med de som skulle ha funnits om denne inte haft uppdraget som skyddsombud.

Om en arbetsgivare eller arbetstagare bryter mot något av det nu nämnda, d.v.s. det som framgår av 6 kap. 10 § AML, skall denne ersätta skadan som uppkommit på grund av det (6 kap. 11 § AML). Sådan ersättning kan vara både ekonomisk och allmän (ideell). Ersättning för ideell skada grundar sig i den kränkning som skyddsombudet genom lagbrottet har utsatts för (om det skett), medan den ekonomiska ersättning utgår från rent ekonomiska förhållanden. Därmed görs bedömningen inte enbart utifrån vilken ekonomisk skada som skyddsombudet lidit på grund av skadan som denne utsatts för utan även annan kränkning.

Ersättningen kan sättas ned eller bortfalla om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt. Om det är flera personer som är ansvariga för att skadan uppkommit fördelas ersättningsskyldigheten mellan dem, också detta utifrån en skälighetsbedömning.

Vill någon begära sådan ersättning ska denne meddela motparten om detta inom fyra månader från det att skadan inträffat. Om det har påkallats en förhandling om detta i enlighet med lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), eller med stöd av kollektivavtal, så ska talan väckas inom fyra månader efter att förhandlingen avslutats (6 kap. 12 § AML). Detta gäller även för ledamöter i en skyddskommitté som inte är studerandeskyddsombud. För skyddsombud och ledamot av skyddskommitté som har utsetts av organisation som avses i 6 kap. 2 § andra eller tredje stycket AML, gäller även lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.

Studerandeskyddsombud

Även arbetstagare som genomgår utbildning ska få tillfälle att medverka i arbetsmiljöarbetet på skolan om det är rimligt med hänsyn till utbildningsperiodens längd och utbildningens art. Denna möjlighet ska ges av huvudmannen för utbildningen. Ett skyddsombud som studerar kallas i AML för studerandeskyddsombud.

Omfattningen och utformningen av elevers deltagande inom arbetsmiljöarbetet på skolan regleras i 6 kap. 17 § AML där det framgår omfattningen av deltagandet ska anpassas efter deras mognad, ålder och förutsättningar i övrigt gällande:

• elever i förskoleklass och i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan, specialskolan och i motsvarande utbildningar samt i sameskolan,
• elever i anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan och motsvarande utbildningar, och
• elever i kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

Vad gäller elever i grundskolans årskurs 7–9, specialskolans årskurs 7–10 och gymnasieskolan samt motsvarande utbildningar så företräds dessa i arbetsmiljöarbetet av elevskyddsombud och de utses av eleverna (se 6 § arbetsmiljöförordningen).

När det kommer till personer som genomgår eftergymnasial utbildning och annan utbildning för vuxna som inte nämns ovan företräds dessa av studerandeskyddsombud (minst 18 år gammal) i arbetsmiljöarbetet. Dessa utses av de studerande.

Dessa skyddsombud ska få tillfälle att delta i skyddsarbetet i alla väsentliga avseenden. Bland annat ska de ges möjlighet att:

• medverka i skyddsronder,
• delta i planering av nya eller ändrade lokaler,
• delta i planeringen av nya eller ändrade arbetsmetoder eller arbetsförhållanden i övrigt.

Vidare har de rätt att närvara och yttra sig vid skyddskommittésammanträden i enlighet med 8 a § arbetsmiljöförordningen (1977:1166). De har dock inte någon förslagsrätt eller beslutsrätt i formell mening då de är att betrakta som adjungerade ledamöter i skyddskommittén (prop. 1989/90:61 s. 9 och 10). Bestämmelser som har arbetsrättslig grund kan inte föras över till elevområdet, därmed har inte denna typ av skyddsombud någon sådan stoppningsrätt enligt 6 kap. 7 § AML som ordinära skyddsombud har.

Det är huvudmannen för utbildningen som ska se till att elev- och studerandeskyddsombud får den utbildning och ledighet som krävs för att de ska kunna utföra uppdraget. Detta framgår av 18–18 b §§ arbetsmiljöförordningen.

Vidare har elev-och studerandeskyddsombud rätt till den information som krävs för uppdraget. Beträffande elevskyddsombuden gäller dock denna rättighet inte uppgifter där tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § AML råder. Vad gäller information som omfattas av sekretess i det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen.

Skyddskommitté

Förutom skyddsombudens individuella uppdrag betonar AML vikten av att etablera skyddskommittéer på större arbetsplatser. I 6 kap. 8 § AML framgår att det ska finnas en skyddskommitté på arbetsställen där minst 50 arbetstagare är regelbundet sysselsatta. En sådan kommitté ska även tillsättas vid mindre arbetsplatser om det begärs av arbetstagarna. Kommittén ska bestå av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna.

Företrädare för de anställda utses av den lokala arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns det ingen sådan organisation utses företrädare av arbetstagarna. Finns det studerandeskyddsombud på arbetsplatsen ska även två av dessa ingå i skyddskommittén och de bestämmer själva vilka av dem som ska delta.

Skyddskommittéerna fungerar som ett forum för samråd mellan arbetsgivaren och arbetstagarna där de gemensamt ges möjlighet att diskutera och planera för en bättre arbetsmiljö. Arbetet innefattar bland annat att övervaka genomförandet av gällande arbetsmiljöpolicy, delta i planeringen av arbetsmiljöförbättringar och säkerställa att arbetsmiljölagstiftningen följs.

6 kap. 9 § AML reglerar skyddskommitténs uppgifter närmare. Av paragrafen framgår att kommittén ska delta i:

• Planering av arbetsmiljöarbetet
• Följa arbetets genomförande
• Noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall
• Verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden

Vidare i paragrafen listas vilka frågor som skyddskommittén ska behandla, dessa är följande:

1. företagshälsovård,

2. handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §,

3. planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation,

4. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall,

5. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön,

6. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället

Om det finns en skyddskommittén på en arbetsplats får skyddsombud direkt påkalla kommitténs behandling av en arbetsmiljöfråga när ombudet vill begära att åtgärder vidtas för att uppå en tillfredsställande arbetsmiljö (6 kap. 6 § AML).

På en arbetsplats där en skyddskommitté inte har tillsatts får en lokal avdelning inom ett förbund eller en sammanslutning av arbetstagare som är jämförlig med ett sådant förbund, utse ett skyddsombud utanför kretsen av arbetstagarna på arbetsstället. Detta skyddsombud kallas då för regionalt skyddsombud. Rätten att utse ett sådant regionalt skyddsombud gäller endast om avdelningen eller sammanslutningen har någon medlem på arbetsstället (6 kap. 2 § AML).

Avslutning

Skyddsombuden är en ovärderlig tillgång för varje arbetsplats, som inte bara skyddar de anställdas hälsa och säkerhet utan också bidrar till en mer engagerad och produktiv arbetsstyrka. Genom att stödja och stärka skyddsombudens roll kan organisationer bygga en starkare, säkrare och mer inkluderande arbetsmiljö.

Vill du läsa mer? Klicka på någon av länkarna nedan för mer information om arbetsmiljö, systematiskt arbetsmiljöarbete och annat som är aktuellt för skyddsombud

Systematiskt arbetsmiljöarbete: Här

Skyddsrond: Här

Psykisk ohälsa i arbetslivet: Här

Digital arbetsmiljö: Här

Särskilda risker under vintertid: Här